Den här tiden på året funderar många över semester och hur de skulle kunna få mer semester eller åtminstone känsla av semester under resten av året. Jag läser om Andrea som sedan sex år tillbaka bor i en van.
Från bilen jobbar hon på distans över nätet och verkar trivas med sitt liv, vilket hon inte verkade göra innan. Egentligen är det allt som betyder något, att hon är nöjd med sina val. Vi andra kan tycka vad vi vill. Men jag hakar upp mig på en sak hon säger:
”Jag har hela världen som min trädgård. Jag kan åka vart som helst, när som helst och ställa mig vid ett hav eller vid en sjö. Vill jag gå och vandra kan jag åka till bergen. Jag kan vara var jag vill, när jag vill och så länge jag mår bra av det.”
Det låter praktiskt, men jag kan inte
låta bli att vända på det. Samtidigt som hela världen är hennes
trädgård har hon ingen trädgård för den är inte hennes. När
som helst kan det dyka upp en högljudd barnfamilj och spela krocket
i ”hennes” trädgård utan att hon kan göra något åt det, och
själv kan hon inte ens ställa en blomkruka i trädgården utan att
det kan bedömas som ett brott.
Visst, jag går promenader, springer
eller plockar bär i ”min skog” utan att jag äger en
kvadratmeter av den och tycker att det är väldigt lyxigt att kunna
utnyttja ett område och till och med få mitt behov av bär
tillgodosett utan att behöva köpa, odla eller göra någonting
annat än att skörda, men ytan är inte min.
Det är inte bara jag som tänker så
här. Jag har sett många Youtubers gå från att bo på heltid i sin husbil eller buss till att köpa sig ett hus, skaffa lite mark eller
åtminstone hyra en lägenhet. Inte för att de vantrivdes i bilen,
många fortsätter att leva ett kringflackande liv. Men
vid sidan av det vill de ha sin plats på jorden, inte bara en jord
där de får plats.
Jag drar själv mer och mer åt det
minimalistiska hållet och behöver sannerligen inte en massa prylar
för att vara lycklig, men samtidigt vill jag ha mina grejer. Jag
vill kunna ta en biltur utan att hyra en bil, dra igång ett bygg-
eller odlingsprojekt utan att anpassa mig eller vara beroende av
världen runt omkring. Var och en blir salig på sin tro.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar