Jag är inte dummare än att jag
begriper att kvällstidningarnas spar-, ränte- och sparränteartiklar
skrivs för att få klick och återbäring till den egna tidningen,
men eftersom kvällstidningsjournalistik ändå är en slags
journalistisk produkt borde de ge mer av den stora bilden. Exempel:
Varje månad redovisar Aftonbladet
sparräntan på konton hos banker som de ingått ett reklamsamarbete
med. Så här ser det ut i augusti.
”Sparkonton med hög sparränta i augusti”... nåja. Här tipsas
om bankkonton med en sparränta så låg som 0,5 procent. Vilken bra
idé... eller inte. Det rimliga vore såklart att dylika artiklar förses med en varningstext av typen:
”Varje krona på sparkonto eller andra sparformer som inte kommer i närheten av att slå inflationen innebär en garanterad förlust varje dag, varje vecka, varje månad, varje år.”
Men det säljer inga annonser. Och i nästa exempel blir det ännu värre: ”Här får du räntan utbetald månadsvis – tips”:
”Ge dina pengar en chans att växa sig större med relativt låg risk med ränta på ränta-effekten. Här listar vi 11 banker som betalar ut räntan månadsvis.”
Här är alltså en annan lista på
konton, med räntor som är ungefär lika dåliga. Särskilt om du inte
väljer att låsa dina pengar för en längre tid. Gör du inte det
får du ofta en lägre räntesats. Skillnaden på dessa konton
jämfört med Aftonbladets ”topplista” är att bankerna på dessa
kan betala ut räntan månadsvis, men även här finns undantag.
Okej, det är ju en slags ”ränta-på-ränta-effekt light” när bankerna betalar ut räntan månadsvis, men eftersom sparande på bankkonto ändå är en förlustaffär när ”vinsten” äts upp av inflationen handlar detta enbart om förlustminimering. Riktig ränta-på-ränta-effekt uppnås när du under flera år eller allra helst decennier, har pengar investerade på börsen, gärna i globala indexfonder eller andra ”tråkinvesteringar”, men det resulterar i tama rubriker och ger ingen provision till skvallerpressen.
Ha ha, har också reagerat på dessa topplistor. All avkastning som är lägre än inflationen är ju ren kapitalförstöring.
SvaraRaderaJa, faktiskt. Nödvändig till viss del. Det blir bökigt att behöva sälja fondandelar för att köpa en liter mjölk, men det finns ingen anledning att framställa sparkonto som en legitim sparform i klass med börsinvesteringar.
RaderaBuffert skall vara på sparkonto utan bindningstid. Ja, det innebär en liten förlust, men det ger också en viss trygghet. Se det som en försäkring, inte investering. Om du vet att det finns pengar att betala ifall frysen eller något annat dyrt går sönder kan du sova lugnare.
SvaraRaderaMen den bufferten behöver inte vara så hög. Kanske 10 000 om man bor i hyreslägenhet, 20 000 i bostadsrätt och 50 000 i hus. Visst, stora reparationer kostar mer pengar, men oftast går det att få faktura. Sedan kan man sälja fonder eller annat och få ut pengar innan förfallodag på fakturan.
Att kvällstidningarna bara har med de mer etablerade bankerna på sina listor är naturligtvis ett helt annat problem.
Femtiotusen tycker jag låter som en alldeles för hög buffert. För de pengarna har jag råd att köpa både kyl, frys och luftvärmepump. ALLT kan ju inte gå sönder samtidigt, och mycket går att betala på faktura utan extra kostnad.
RaderaEtablerade banker? Lea, Froda, Mynto... Jag tror inte att jag ens hört talas om dem tidigare.
Har de banktillstånd och statlig insättningsgaranti tycker jag att de är etablerade, även om de är mikroskopiska jämfört med swedbank m.fl.
RaderaDe kan vara både stora och etablerade utan att jag hört talas om dem, men i mina ögon är inte Lea, Froda och Mynto etablerade banker. Om vi vänder på det, vad är i så fall en icke-etablerad bank - Nisse mikrobank utan insättningsgarantí och startad igår? I så fall kan jag tycker att det är bra om de håller sig till de etablerade.
Radera