onsdag 30 september 2026

Ansträngd ekonomi

Som barn spelade jag schack. Mina klasskamrater frågade förundrat ”Hur kan man träna schack?” och menade inte ”Hur kan man träna något så erbarmligt tråkigt?” (den frågan hade jag förstått) utan snarare ”Vad kan man träna på, att flytta pjäser?”. Till deras försvar var de tio år och begrep inte bättre, men ibland verkar vuxnas fattningsförmåga vara på samma nivå, som detta:

För det är väl ingen ansträngning att investera på börsen, bara att pytsa in pengar och vänta in vinsten? När denne skribent sedan fick mothugg hävdade han att det var ett skämt. Jag tvivlar. Jag har nämligen hört det förut. Människor som själva inte sparar pengar menar ofta att de som gör det är födda med guldsked i mun, eller som i detta fall ”några slags guldbyxor”.

Om man tycker att det inte kräver ansträngningar eller uppoffringar att spara pengar, varför gör de inte det själva då? Eller tänker de att ett ISK-sparande är förbehållet en elitklass av rikingar som fått ärva miljarder och badar i champagne? Det är ju bara fel, det finns mängder med människor från knapp ekonomisk bakgrund som skaffat sig stabil ekonomi genom att gneta, ibland med ganska små inkomster.

Ansträngningen är såklart inte att ”stoppa in några tusen i månaden”. Det ansträngande är att tjäna de där tusenlapparna och sedan hålla fast vid dem genom att prioritera sparande framför konsumtion. Inte heller det är någon omöjlighet, men få om ens några pengar kommer gratis.

Det är ett fritt val, jag har inga problem med att folk väljer att inte spara. Men lev inte loppan för dina egna pengar för att i nästa andetag låtsas ha moralisk rätt till pengarna som tillhör den som valt att spara dem.

I Pojken med guldbyxorna (som jag antar att tweeten refererar till) hittar en kille pengar (tiolappar i originalversionen från 1975) i sin byxfixa och hur många sedlar han än plockar upp tar det aldrig slut. I verkligheten måste man tjäna sina egna pengar och staten tar runt hälften. Sätter man resten i ISK får man skatta igen, även om investeringarna går med förlust. Men Love nöjer sig inte med det. Undrar om han någonsin nöjer sig.

12 kommentarer:

  1. Ja pengarna är mina beskattade ihopgnetade. Därför är förmögenhetsskatt helt förkastligt anser jag. Men avkastningen på dessa tycker jag är rimligt att beskatta också, frågan är vad som är rätt nivå? Att staten tar 30% av nettovinsten är orättvist högt tycker jag, det ger inget öronmärkt tillbaka till mig, till skillnad från löneskatt som ger pension, sjuklön osv. Men 15-20% är fullt rimligt tycker jag. Och alternativet ISK kunde ligga på 0,8-1,0% per år, oavsett statslåneränta eller vem som bildar regering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag minns det var ett av argumenten för ISK att skatten skulle bli förutsägbar, och det blir det ju inte om politikerna ska in och dutta med systemet hela tiden.

      Radera
    2. Med "förutsägbar" avses? Lite som skämtet med svensk demokrati, det är förutsägbart att det urartar och att de ansvariga sen låtsas som att allt är ok.

      Radera
    3. Jag tycker att ordet förutsägbar i detta fall är ganska tydligt.

      Radera
  2. Ja, den där girigheten hos dessa personer du refererar till, den är intressant. Först gör de slut på alla sina egna inarbetade pengar så fort de kan. Men det räcker inte, för sen ska de ge sig på den andra gruppen som gjort andra val. Och dessutom insinuera att det är någon form av riskfria pengar som flödar in på kontot.
    I verkligheten är det ju som så att Sveriges kapitalmarknad är mycket central för ett fungerande näringsliv och fortsatt välstånd. Nu är tom USAs storbolag ute i Europa och fiskar efter vårt kapital med enorma emissioner av lån för ai infrastruktur. Förgörs förutsättningar för sparande så förgörs både pensioner och framtida näringsliv här.
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sedan ska de efter andras pengar och det under förevändningen att det skulle föreligga någon slags rättvisa i det.

      Radera
  3. Som jag minns det så var tiorna ändliga. Plötsligt blev det högre valörer som drogs ur fickan. Nivån på sedlar i något kassaskåp minskade också om jag minns rätt. Känns nästan så att denna film är ett bra exempel på hur Slösa vill spendera andra människors pengar. Som vanligt med den exceptionellt höga moralen som försvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog rätt, till slut blev det större sedlar. Och ännu senare regisserade "pojken med guldbyxorna", Harald Hamrell, hundra Beckfilmer och fick antagligen fickorna fulla med pengar igen.

      Radera
  4. Sen är ju dock argumentet "skatt på redan skattade pengar" lika felaktigt. I Sverige har vi ju skatt på inkomst av kapital, likaväl som skatt på inkomst av tjänst. Man kan tycka olika saker om dessa, men ISK-skatten är ju just en skatt på inkomst av kapital, tekniskt är det ju inkomsten som kapitalet genererar som man betalar skatt på. Här har man iaf ett fritt val om man vill betala skatt på faktiskt inkomst av kapital eller om man vill att inkomst av kapital ska beräknas som en schablonmässigt avkastning baserad på det investerade kapitalet. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativ och det är upp till var och en att välja hur man vill göra med sina pengar där. Personligen tycker jag att skatter generellt bör vara lägre än de är i dagsläget, inklusive att hela påslaget på 1 % i ISK bör tas bort, men det gör inte argumentet "skatt på redan skattade pengar" mer korrekt. Till skillnad från till exempel förmögenhetsskatt, som jag sett många jämföra det med, så får man ju här fördelen att man istället slipper en annan, direkt relaterad, skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Sen är ju dock argumentet 'skatt på redan skattade pengar' lika felaktigt. I Sverige har vi ju skatt på inkomst av kapital, likaväl som skatt på inkomst av tjänst."

      Fast det gör väl inte argumentet felaktigt? Först tjänar man pengarna genom att jobba och betalar skatt på det. Sedan investerar man pengarna och får skatta på vinst eller omsättning. Det går att resonera för att det är rimligt, men visst är det skatt på redan skattade pengar.

      När det gäller generell skattenivå har jag ingen bestämd uppfattning mer än att jag tycker att skatten (särskilt i Sverige) är för hög i förhållande till vad folket får tillbaka. Höga skatter kräver hög välfärd, annars har vi blivit lurade.

      Radera
    2. Jo, fast just det argumentet går ju dra i sträckbänk hur långt som helst i detta fall.

      Någon köper en vara för skattade pengar, moms betalas här på redan skattade pengar. Nu betalar företaget ut lön och drar skatt på redan skattade pengar. Så argumentet tillför inget. Frågan om vilken typ av transaktioner som bör beskattas är en viktig fråga, men just "skatt på redan skattade pengar" är ett icke-argument som inte tillför någonting enligt mig, då hela ekonomin är byggd på pengar som redan är skattade på vid något tillfälle.

      Så jag skulle i slutändan påstå att just vinsten man gör på kapitalet har man inte betalat skatt på tidigare.

      Så folk borde vara mer konkreta:
      "Inkomst av kapital bör vara skattefritt" eller "Inkomst av kapital bör vara skattefritt under dessa förutsättningar..." (till exempel som UKs kontotyp ISA där man får investera skattefritt men med ett tak på hur mycket man får sätta in ett enskilt år). Det är fullt legitima åsikter som går att motivera på betydligt bättre sätt.

      Radera
  5. Var det inte Margaret Thatcher som sa:

    "The problem with socialism is that you eventually run out of other people's money"

    SvaraRadera