Den sista idioten är inte varnad

Jag har inte åkt taxi på många år. Svarttaxi har jag aldrig provat och har ingen lust att göra det heller, men jag ställer mig tveksam till uppgiften om att ”turister luras” av att de inte vet hur en taxi ser ut. De ser ju ungefär likadana ut i minst fyra världsdelar och har så gjort i många decennier.

Men jodå, ”alla turister har kanske inte lika bra koll”. Intervjun med Visit Stockholms vd i länken ovan är stor humor. Hon menar att stockholmarna bör hjälpa turister att inte, av misstag, hoppa in i en svarttaxibil. Detta genom att ”skapa en miljö där man kan få tillgång till den här informationen”. Att hon står och hånler under hela inslaget samtidigt som hon låter som att hon vänder sig till förståndshandikappade förstärker skrattfesten.

Det behövs tydligen skriftliga informationsbroschyrer och varningsskyltar för precis allting numera. Annars kissar folk på högspänningsledningar, lämnar ut sina kortuppgifter och lösenord till främlingar och försöker folk rosta bröd i badkaret. Snart skickar myndigheterna ut regelbundna ”OBS! Var inte dum i huvet”-sms.

Ärligt talat. Om folk väljer svarttaxi tror jag att de gör det för att spara pengar. Inget jag skulle rekommendera, även om det finns exempel även på vanliga ”vittaxichaufförer” som kör drogpåverkade, utan körkort och avslutar resan med att våldta och råna kunderna under pistolhot, men jag tror inte att fler kommer att lyssna på mina rekommendationer än de gör på Visit Stockholms. Men om någon lyssnar är mitt råd, nu och alltid: Var inte dum i huvet.

I huvudet på en klimatpsykolog

Det här kan ha var det dummaste jag läst idag.

”I takt med att second hand blir allt mer lättillgängligt kan det – som skulle vara en miljöinsats – få en oönskad bieffekt.

– Det finns risk att man använder det miljövänliga köpet för att rättfärdiga miljöskadligt beteende, säger klimatpsykologen Frida Hylander.”

Har jag förstått detta rätt? Risken är alltså att Generation Greta-våp shoppar saker de egentligen inte vill ha genom att rättfärdiga köpen med att de alltid kan sälja vidare? Jag vet inte om jag är unik, men bortsett från aktier och bilar har jag aldrig i hela mitt liv köpt någonting med avsikt att sälja det vidare. Om man redan vid köpet funderar på att sälja skulle jag ge spartipset att behålla pengarna. Det är inte lag på att köpa allt man har råd med!

Och tror denna ”klimatpsykolog” (jag vill inte ens veta vad hon gör på dagarna) att konsumenter köper saker med avsikt att vara miljövänliga eller göra en miljöinsats? Vad röker hon då (och vad ger det för utsläpp)? Jag tvivlar inte på att en del tänker på hur deras köp påverkar miljön, och möjligen (men nu är vi nere på promillenivå) försöker att handla mindre miljöskadligt.

Skitsnack.

Kolla hur mycket ren skit som importeras från Kina, alla klädesplagg som används 1-2 gånger eller direkt slutförvaras i garderoben. Säg sedan att miljön eller – ännu galnare – klimatet finns i genomsnittskonsumentens ekvation. Jag må ha en negativ syn på konsumtionssamhället, men jag lever åtminstone i verkligheten.

ROT – i utlandet?!

Som jag förstått det kom Rot- och Rut-avdragen till för att få bort svartjobb. Genom att ge privatpersoner möjlighet att dra av kostnader för renovering eller städning skulle det bli billigare att göra det vitt och människor som jobbar i ”grå” branscher får anställningstrygghet, pensionspoäng och sånt.

”Du har ju ingen pensionsplan ju!”

Jag är inte helt säker på om det var en bra idé. Måste man göra en massa undantag i ett system är det i regel dags att omvärdera systemet. I detta fall – sänk skatten generellt, och särskilt straffbeskattningen på anställning, alltså arbetsgivaravgiften. Men om man ska ha detta undantag ska det vara av skälen jag angav inledningsvis. Samtliga dessa faller när man använder Rot och Rut utomlands.

Kan någon förklara varför i hel... a friden svenska Skatteverket ska sponsra hantverkare eller städfirmor som till 100 procent jobbar och verkar i ett annat land, exempelvis Frankrike, Spanien eller Finland, som är de länder som får mest svenska skattepengar genom det här systemet?

Jag missunnar ingen att ha en sommarstuga i Saint Tropez eller att hyra in en snickare och ett gäng hembiträden där, och jag förstår gott att de gärna får en skattelättnad för det. Jag hade själv ansökt om det ifall jag hade haft behov och möjlighet, men vad får Sverige ut av detta? Och kom nu inte dragandes med att EU hindrar Sverige från att ”diskriminera” företag från övriga EU för det hade ju såväl Grekland som Ungern skitit högaktningsfullt i om det gällt deras länder. Och det med all rätt!

Nyttan av aska

Av alla restprodukter måste väl vedaska vara den allra mest meningslösa? Nej då! Aska går att använda som gödningsmedel, den tar effektivt bort blomflugor i krukväxter och en del hävdar att det blir ett bra tvättmedel.

Själv har jag hittat andra användningsområden. På senvintern när bina börjar vakna till liv kan snön runt bikuporna vara ett problem. Skottar man runt dem kan det göra marken kallare, vilket gör livet tuffare för bina under en redan tuff period. Strör man istället ut aska kommer bina ha lättare att orientera sig och solen smälter snön snabbare.

Apropå snö har jag en rejäl backe upp till mitt hus. Första vintern hade jag fyrhjulsdrift och andra vintern var det inte så mycket snö, men här bildas is som smälter och fryser på igen så att det blir lite av en rodelbana. Jag har utrustat vägen med en rejäl sandlåda, men aska är ännu effektivare på ren glansis eftersom det fräter sig ner och ruggar upp ytan på ett sätt sten inte klarar.

Därför samlar jag på vedaska. Notera att det kräver metallkärl. Den där frätningseffekten funkar nämligen lika bra på plast som på is. Dessa byttor hoppas jag ska ta mig genom vintern, men blir det kallt (och det brukar ju bli det) blir det mer aska.

Den oorganiserade brottsligheten

Jag har i och för sig inte trott att gängkriminella valt mellan att bli mördare och Nobelpristagare, men det är ändå märkligt att läsa om att de tar taxi till ”jobbet”. Inte bara det:

”Unga tar taxi till först bensinstationen för att tanka bensin i dunkar, och sedan åker vidare till den plats där de tänder eld.”

Strikt ekonomiskt är det sällan en god idé att ta taxi och med hjälp av framförhållning brukar man kunna slippa det, men har man tänkt begå grova brott är det också dumt att ringa in vittnen, som dessutom riskerar att kallas medbrottslingar om de inte berättar det hela för polisen. Hur dum i huvudet går det an att bli?!

”Nej, nu blev det fel. Jag eldade upp taxin!”

Jag kommer att tänka på två historier. Den första är när Kristian Luuk busringde till taxi, beställde en bil och instruerade föraren om att vänta utanför banken med motorn igång. ”14.31 kommer jag utrusande med ett handbagage och när dörren går igen, tryck på gasen i botten och sedan åker vi till Hammarbyhamnen, där väntar en annan bil.”

Det här blev ett inslag i humorprogrammet Hassan i P3. På 90-talet var det nämligen absurd humor att kriminella åkte taxi i samband med brott. 2023 hamnar det i Dagens Eko. Ryktet säger förresten att växeltelefonisten ringde polisen efter det här samtalet. Jag vet inte om det är sant och i så fall om polisen hann lägga ner utredningen i brist på spaningsuppslag innan programmet sändes. (Troligen, de kunde ju inte veta vilken av Sveriges alla Kristian Luuk som ringt samtalet eller om det var hans riktiga namn.)

Nästa historia är hämtad från verkligheten. Den dåvarande riksdagsledamoten Hanif Bali blev mordhotad från ett oregistrerat kontantkort. Men går det att spåra? Ja, om dumfan kopplar Swish till numret. Bali testade att swisha en femma och fick namnet på förövaren som greps och dömdes. Gängprogrammet på Kriminella Kaoshögskolan kanske borde ha en lektion i hur man undviker att lämna spår efter sig.

Skillnad på underskott och underskott

Kommunala budgetar är svårbegripliga för mig och inom loppet av ett dygn blev det ännu svårare. Då kunde vi på en och samma nyhetssida läsa om två exempel:

Säffle

Underskott på 69 miljoner. Jag förstår inte ens hur man kan ha det. Hade jag haft ett underskott på 69 miljoner hade jag gått i personlig konkurs, och långt innan dess hade livet blivit otroligt svårlevt. Ingen hade velat göra affärer med mig, elbolaget hade slutat leverera ström, teleoperatören hade stängt mitt abonnemang osv. Säffles opposition vill höja kommunalskatten. Rimligt, innan man hamnar på minus måste man (i alla fall privatpersoner) höja intäkterna eller sänka utgifterna. Men det var innan jag förstått att ett minus på 69 miljoner är superstabilt jämfört med:

Malmö

Underskott på 325 miljoner. Men här står det ingenting om ”tufft ekonomiskt läge” som för Säffle. Tvärtom! Några citat:

”Vi lägger fram en budget som vi känner är ansvarstagande med de förutsättningar vi känner till.”

”Vi har byggt upp en stabil ekonomi i Malmö stad”.

”Det [325 miljoner] är pengar som vi kan lägga ut, trots att vi inte har intäkterna i år. Det kan vi göra för att vi haft många år av stora överskott.”

När det tydligen går så succéartat bra är det svårt att tro att detta är samma Malmö som år efter år toppat mottagarsidan i det kommunala utjämningssystemet. Eller är det denna u-hjälp som gett Malmö ”många år av stora överskott”? I så fall är det hög tid att dra in bidraget.

Här har jag gått runt och trott att ett underskott på flera hundra miljoner är dåligt, men så visade det sig vara ”ansvarstagande”. Då har jag bara en fråga: Vad sjutton gnäller de om i Säffle?

Vad betyder hållbart?

I början av seklet var bredband och internet ord som rättfärdigade/förklarade precis alla affärsidéer. När de ekonomiska kalkylerna var helt uppåt väggarna räckte det med att säga ”Bredband”, det var trumf liksom.

Backa upp med en fleecejacka bara.

På 20-talet har ”hållbarhet” tagit över. Jobbar man bara med hållbarhet är framtiden ljus utan närmare förklaringar. Jag är dock skeptiker av födsel och ohejdad vana. Är det något som krävs för att en affärsidé ska vara hållbar är det att den håller ekonomiskt. Gör den inte det kvittar det nämligen vad det innebär för miljö och allt annat.

Dagens exempel är en handväska tillverkad av svamp som man gjort ett slags fuskläder av. Men förutom att den ser ut som en fläckig pizzakartong luktar den svamp. Vad är hållbarheten i en ful väska som luktar svamp? För mig låter det som det som själva definitionen av ”ohållbart”.

Syntetiskt läder finns ju sedan tidigare, betydligt snyggare och inte luktar det svampskog heller. Och så finns riktigt läder. Ni vet, tillverkade av djur. Många människor äter djur. Inte huden utan det som är innanför, så då blir lädret ändå över. Jag betvivlar inte att det går att göra produktionsprocessen miljövänligare och billigare. Garverier jobbar med kemikalier. Men är verkligen den här pizzakartongsväskan ett gångbart alternativ till det?

Jag kan ha fel, var och varannan kvinna kanske har en svamphandväska om ett par år och då får jag äta upp mina ord likt Ines Uusmann om internet. Tills dess kommer jag att ifrågasätta detta trams. Strunt är strunt och snus är snus, om än i väskor som luktar mögel.