När jag var ung ville jag bli
rockstjärna, men marknaden såg inte den potentialen. Så jag la
gitarren på hyllan och började prata på scen istället. Det gav
mer pengar, jag slapp soundchecka och behövde inte kånka
ljudutrustning före och efter.
Jag sörjer inte den förlorade
rockstjärnekarriären, det var liksom inget gränsfall. Under det
tiotalet år jag höll på hade jag en handfull betalda gig, det
täckte inte ens kostnaden för gitarrsträngar. Men hade det varit
nu borde jag kanske ha skrivit en debattartikel i Aftonbladet, som de bägge konstnärerna Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo (vad är det för fel med att välja ETT efternamn?).
”Bananskal i motljus” heter detta
verk av Katarina Jönsson Norling... inte.
Katarina och Sanna kräver pengar av
kulturminister Alice Bah Kuhnke (ett efternamn, ETT!!!). ”Vi måste
få vettiga löner för att fortsätta skapa konst”. Ja, om de ska
kunna leva på sin konst måste de ha vettiga löner, det håller jag
med om. Däremot ingenting annat. Det är ingen mänsklig rättighet
att leva på bidrag när det man helst vill göra inte går ihop
ekonomiskt. Detta oavsett om man är konstnär, gitarrist eller vill
ägna dagarna åt att dricka kaffe och läsa böcker.
Dock anser dessa bägge dagdrivare från
Konstnärernas Riksorganisation att kulturministern lovat dem att hon
ska tvinga kulturarrangörer att betala dem mer. Jag tycker att
bevisen i artikeln är rätt klena, men jag tror det mesta om denna
potentat. Hon har i alla fall sagt:
”Vi måste komma bort från idén att kulturarbetare ska göra saker för att det är kul.”
Detta kan ske genom att
konstbesökare betalar pengar, antingen i form av entréavgifter
eller frivilliga donationer, eller också genom sponsring från
privata företag. Men självklart avsåg hon – och konstnärerna –
ett tredje alternativ, att man ska ta skattepengar för att
finansiera konst ingen annan vill betala för. Skattepengar som
annars kunde användas för att minska köerna i sjukvården, rädda
Östersjön eller ge avlastning till multihandikappade barns
föräldrar. Ja, det är samma plånbok, och ja, jag ställer grupp
mot grupp.
Yrkesarbetande konstnär är man den
dag man kan försörja sig på att producera konst. Frågor på det?
”Förstår du mig eller måste du
opereras?!”