Jag är sällan överens med Alexander
Bard och har ibland svårt att ta honom på allvar eftersom han varit
medlem i Folkpartiet (två gånger), Centern, Medborgerlig Samling
och Piratpartiet, samt sympatiserat med några till. Vidare har han hunnit avverka 3-4 religioner. Det
är fint att man kan byta åsikt, men att göra det en gång i
kvarten känns oseriöst. Men han är alltid kul att lyssna på
eftersom han har tänkt. Jag gillar när människor gör det.
Jag förstår att det väckte
reaktioner. Inte minst i Sverige där några punkter tappats bort i
Black Lives Matter-debatten:
- George Floyd var en multikriminell
narkoman. När han greps efter att ha kört bil hög som ett höghus
på fentanyl och metamfetamin och försökt handla cigaretter för
förfalskade pengar var hans avsikt att köra hem igen. Denne
”hedersknyffel” som Expressens konstredaktör Therese Bohman vill
resa en staty till minne av har tidigare bl a riktat ett vapen mot en
gravid kvinnas mage och hotat att döda hennes barn.
- Poliserna
som dödade honom vid gripandet hade olika etniska bakgrunder och den
vite polis som nu misstänks har en icke-vit fru.
- Varje år
dödas fler vita än svarta amerikaner av polis, både i absoluta tal
och i förhållande till sin andel av befolkningen.
- Av alla mord
i USA är den klart minsta andelen, uppdelat på etnicitet, svarta
som mördas av vita.
I den mån Alexander Bard var rädd
för att missförstås (jag tvivlar) gjorde han misstaget att tro att
detta är allmänt kända fakta, när verkligheten är att en stor
grupp människor hämtar sin samhällsinformation från mycket
selektiva källor, exempelvis SVT.
Det jag reagerade på är
att nästan ingen försökte ta debatten med Bard. Jag läste igenom
de första c:a 150 kommentarerna han fått. De flesta var negativa,
men ingen försökte bemöta det han skrev. Istället var det förslag
på att Bard borde skjutas i huvudet, låsas in tillsammans med andra
vita män med fel åsikter och framförallt deplattformeras. TV4
borde sparka honom från uppdraget att programleda Talang. Något de
direkt sa inte skulle hända, men som skedde bara några timmar
senare.
”Vi går 180 grader, du kan lita på
oss, du kan lita på oss...”
Bard har en svart bror och har åtminstone
tidigare förespråkat helt oreglerad invandring. Det låter inte
särskilt rasistiskt i mina öron, och vad säger han egentligen? Att
svarta kan studera, jobba och tjäna egna pengar. Inte att alla svarta lever på bidrag.
Jag känner människor jag försöker
påverka att ta bra ekonomiska beslut, börja spara, sluta tänka
kortsiktigt osv. För att jag ser potentialen. Andra med lika usel
ekonomi pratar jag inte pengar med överhuvudtaget eftersom jag gett
upp för länge sen. De kan vara jättetrevliga personer som är
rationella i andra sammanhang, men helt oförmögna att tänka
vettigt kring pengar. Det är inte Alexander Bard som gett upp om svarta, han säger tvärtom att de borde kasta av sig offerkoftorna.
Och nej, jag tycker inte att George
Floyd förtjänade att dö, att människor ska dömas ut pga andras
beteende eller att människors värde baseras på ras. Behöver det
ens sägas? Tydligen är det lika oklart som att man inte får
sympati av att krossa skyltfönster och skrika att människor med fel
hudfärg ska hålla käften.