”Notan för ett extraval: 400 miljoner kronor”
basunerar SVT ut. Gissningsvis är det en ganska vild uppskattning,
men hur man kommit fram till siffran får läsarna inte reda på. Vi
ska bara tycka att det är dyrt. 400 miljoner räcker till jättemånga
höftledsoperationer eller nya lärare.
Det här är ett beprövat sätt att
styra opinionen. ”Skjutningar” (nyspråk för gänguppgörelse
med skottlossning) kostar i snitt 75 miljoner, men hur ofta nämns
siffran då? Politiska fenomen makten ogillar döms däremot ut som
dyra för skattebetalarna. Samma skattebetalare man skiter i när man
köper in kommunala tänkarhattar eller betalar socialbidrag till Afghanistans rikspolischef månar man plötsligt väldigt mycket om.
Fast nu var ju detta inte den
politiska makten utan SVT, kanske någon invänder. Vad är
skillnaden? Sedan public service-avgiften infördes, vilket bara i år
ger SVT, SR och Utbildningsradion en sammanlagd budget på 8,7
miljarder (=ett extraval varannan vecka hela året) har de ju praktiskt taget varit en lika
självklar del av det socialdemokratiska partiet som LO eller
kvinnoförbundet.
Jag talar inte i egen sak. Jag skiter i om statsministern heter Löfven eller Kristersson och vilka partier som ingår i regeringen. Jag kommer med all säkerhet ändå inte rösta i ett eventuellt extraval, men om detta evenemang eventuellt gynnar demokratin betalar jag glatt min andel av kostnaden, alltså 40 kronor.