måndag 24 juli 2017

Hej hej! Tack så mycket!

Jag gick aldrig med i EU (eller EG som det hette den enda gången politikerna frågade oss om saken), men visst lät det lite fiffigt att man skulle kunna åka och jobba i andra länder. Föga anade vi då att den ”fria rörligheten” drygt tjugo år senare skulle resultera i en romsk tiggare utanför varenda affär och serviceinrättning i hela Sverige.


Det kan man tycka vad man vill om. Jag har inget emot välgörenhet, men det här känns inte ens som en god handling. Tvärtom känns risken överhängande att pengarna i själva verket finansierar trafficking, stöldligor och narkotikahandel. En norsk dokumentär bekräftar den bilden och jag har ingen anledning att tro att det är någon större skillnad på Sverige och Norge i detta avseende.

Tiggeriförbud har diskuterats och häromdagen gjorde SvD:s ledarskribent Per Gudmundson ett intressant påpekande, att det redan är förbjudet enligt Ordningslagen, och dessutom i lokala ordningsbestämmelser i bl a Stockholm. Jag kollade vad som gäller för min kommun och det var nästan ordagrant som i Stockholm:

Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamling inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

Jag kan inte för mitt liv förstå varför gatumusikanter är undantagna, men ett monotont ”Hej hej!” har inte ansetts som musik sedan Hemliga byrån la ner.


Så vad väntar polisen på? Poängen med regler är väl att de ska följas? Är jag bara kall och hjärtlös? Så många frågor...

45 kommentarer:

  1. Nej inte kall och hjärtlös. Du är väl bara precis som mig så oerhört trött på alla tiggare... tycker vårt bistånd till dessa länder ska räcka till att hjälpa dem på plats. Används biståndet fel, dra in det omedelbart.
    Vi är ett rikt land och ska hjälpa, det har vi råd med. Men biståndet vi skänker bör användas rätt, ingen skall behöva åka till ett kallt Sverige för att sitta ute och tigga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fördelen med officiellt bistånd är att det går att kontrollera att det hamnar rätt och gör gott. En tjuga i en plastmugg utanför mataffären kan landa vartsomhelst i slutändan. De få försök som gjorts att ta reda på det (som den länkade dokumentären ovan) ger inte mersmak.

      Radera
    2. Så enormt tragiskt att många svenskar ännu idag inte fattar det enormt uppenbara, som du beskriver bra i artikeln! Att importera tiggare, och därmed möjliggöra för grov brottslighet, har INGENTING med "att hjälpa" att göra. Det är ingen lösning att importera tiggare.

      Det är dags att svenskar börjar nyttja hjärnan. KONSEKVENSANALYS någon? Varför ska vi möjliggöra för andra länder att strunta i sitt eget ansvar, för sina medborgare, och istället exportera problemen till Sverige?

      Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

      Radera
    3. Alltså ännu ett exempel på hur svenska myndigheter struntar i att följa lagen! Ja, kanske inte så konstigt alls, när självaste regeringen visar att de med struntar i lagen ( #Transportgate ). Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

      Radera
    4. Där skulle jag gärna ta hjälp av svensk media. En dokumentär på SVT av samma typ som NRK:s vore inte alls fel, men jag har inga stora förhoppningar om den.

      Vems ansvar romska tiggare är vet jag inte riktigt, alltså hur problemen uppstått, men inte borde det vara vårt.

      Radera
  2. Jag är faktiskt förvånad över ilskan. Själv lägger jag knappt märke till tiggarna. Tänker då andra för dem på tal, inte sällan i hårda ordalag, att den som är mest hjärtlös i sammanhanget är jag själv som inte ser dem fastän jag vet att möter dem flera gånger om dagen. Är inte vreden över tiggeriet till viss del ett sätt att hantera sitt samvete? Mer berörd av saken är de arga i alla fall. Vad hjärtat är full av, det talar munnen...

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ilska är ett starkt ord, men om den norska dokumentären är applicerbar på svensk verklighet för tiggeriet med sig mycket annat elände, både för romer och svenskar. Jag tror mest att jag känner hopplöshet.

      Radera
  3. Glömde tillägga det här med tiggare i kollektivtrafiken. Det däremot har jag ofta tänkt på. De verkar inte råka ut för böter eller köper de/har de verkligen råd med SL-kort? Det är ju något vanligt folk faktiskt inte alltid kostar på sig. Själv drar jag i det längsta på att köpa ny 30-dagarsperiod när den gamla förbrukats. Samtidigt får många det gratis när de kommer till Sverige. Det sänder fel signaler.

    En kompis i Göteborg tar hand om en afgansk nyanländ pojke. Hon har kontakt med många andra föräldrar i samma sits. Deras erfarenheter liknar alla varandra. Höga materiella krav, speciella matkrav, uppskattar inte att följa med föräldrar på deras aktiviteter/semestrar för att lära känna omgivningar, släkt och svenska samhället bättre. De vill umgås med andra afganer och har svårt att hantera flickors och kvinnors frihet. Mötte killen nyligen. Den första frågan var om jag var gift och hade barn. Svaret nej ledde sedan inte till mer samtal på flera timmar. Min kompis berättade att han inte vet hur man hanterar svenska kvinnor när de saknar man.

    När jag skriver detta nu tänker jag förstås även på hur det tas emot av läsaren. Bekräftar det fördomar på ett negativt sätt? Möjligen. Vill påminna att jag bara talar om vad jag hört av min väninna, ett möte med hennes fosterpojke och egna erfarenheter från mötet av nyanlända elever på två skolor. Verkligheten är större än så.

    /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl som när ickesvenskregistrerade bilar får böter. River bilägaren boten finns inte mycket svenska myndigheter kan göra åt det.

      Om afghaner inte vill komma in i det svenska samhället är det svårt att tvinga dem. Att deras kultur skiljer sig mycket från svensk är ju ren fakta, men om inte ens viljan finns att överbrygga skillnaderna kommer det inte hända. Det blir konstigt när myndigheter och media pratar om dem som att deras högsta önskan vore att "bli svenskar" när andras verklighet säger något annat. Ingen gagnas av att verkligheten utmålas i rosa skimmer.

      Radera
    2. Kom på att jag mött en elev från Afganistan som verkligen ville bli svensk. Det var en 15-årig tjej, en av de få nyanlända tjejer jag träffat. Hon älskade friheten svensk kultur erbjuder kvinnor. Hon var väldigt ambitiös och tog plats. Hon gick till och med rakt till rektorn när någon inte föll henne på läppen. Prata med rektorn på den skolan hade jag aldrig ens gjort. Han talade inte med lärare. Och här kom en nyanländ elev och pratade dålig svenska utan skam och ställde krav på kvalitativ undervisning och på att få del av information gällande behörigheter och utbildningar efter gymnasiet.

      Haha, jag gillade henne. Hon menade att man inte skulle kunna lura henne på hennes rättigheter bara för att hon kunde språket sämre. Hon tog ansvar för sitt lärande och förväntade sig att vuxna tog sitt ansvar gentemot henne. Den tuffa tjejen kommer att gå långt, det är ett som är säkert.

      Eva

      Radera
    3. Inte svårt att tro att afghanska flickor har större intresse av att anamma det svenska än pojkarna :-). Det borde för övrigt gälla alla muslimska länder.

      Radera
  4. Oavsett vad de skänkta slantarna går till tycker jag att man kan kosta på sig att hälsa tillbaka ibland. Det är inget avundsvärt liv att sitta och tigga i regn och rusk och ett vänligt ord kan säkert göra stor skillnad för en fattig tiggare. Däremot skänker jag aldrig pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag önskar inte livet ur människorna eller känner avundsjuka :-).

      Radera
  5. Tycker det är att göra det lite väl lätt för sig själv. Ser också tiggarna överallt såklart. De stör mig inte särskilt mycket. Tycker de försöker hålla sig undan och många verkar ändå trevliga på sitt sätt haha. Jag tror du grovt överskattar delarna som har med "grov kriminell verksamhet, trafficking" att göra. Troligtvis förekommer det också. Jag tror dock de flesta bara vill dra in pengar till familj/släkt. Tror som sagt alla elementen finns där men hur fördelningen är vet jag inte. Sett motsvarande dokumentärer som lyfter fram den andra biten med familj och pengar som går till närstående och hur de försöker överleva/bygga en framtid. Jag tror också det är svårt för oss att verkligen på riktigt sätta sig in i väldigt många romers livssituation. Vad de behöver gå igenom hela tiden och hur svår det är att bryta dessa mönster. Vi gör alltid felet att vi utgår från verkligheten, hur vi hade "kavlat upp ärmarna" med mera. Jag vet inte, det är svårt hela situationen och hur stort ansvar vi har eller vill ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan bara återigen tipsa om NRK-dokumentären. Om ens en bråkdel av det även gäller Sverige sponsrar man allt från trafficking och åldringsbrott till knarkhandel och finansiell kriminalitet genom att ge pengar till tiggaren utanför Ica. Att han/hon skulle tillåtas sitta där utan att vara del av ett större syndikat ser jag som osannolikt.

      Radera
    2. Men andra som också börjat tigga, t ex vissa svenska missbrukare och hemlösa män och kvinnor i olika åldrar, är de också endast tillåtna att göra det genom att vara del i ett syndikat? Påstår ju inte att jag har facit i saken men förstår inte varför det skulle vara så svårt att tänka sig att tiggare från andra länder, kanske som del i en större gemenskap, (de är väl knappast individualister i andra länder som här), helt enkelt bara sätter sig ned och tigger.

      När jag var i St Petersburg på 90-talet så kryllade det av romska tiggare på gatorna. De var utan tvekan ännu mer illa tilltygade än de som kommer hit, mycket smutsigare och vildare attityd. Man skulle helst hålla sig borta. Hade man en glass i handen gjorde man bäst i att bara lämna den ifrån sig, annars skulle det bli kletigt när de slet den från en. I Tallinn upplevde jag liknande tiggeri på 90-talet. Man gick inte så säker på gatan mitt i stan. Jag blev omringad av ungar. Jag tänkte att det enda sättet att inte bli rånad då var att agera på ett sätt de aldrig varit med om och på så sätt göra dem så överraskade att jag fick övertaget om så bara för två sekunder. Jag röt högt likt ett vilt djur och stormade rakt mot några av dem. De blev mycket riktigt paffa och jag vann några sekunder och hann fly i sista stund.

      De romer jag träffat här i Sverige är inte i närheten av att agera på det sättet. Stor skillnad!

      Eva

      Radera
    3. När såg du senast en svensk tiggare? Jag tror att de motas bort effektivt. Inte ens Situation Stockholm/Faktum-försäljare får stå kvar längre:
      http://www.expressen.se/gt/faktum-forsaljare-hotade--pa-gatan/
      https://www.youtube.com/watch?v=lYMso-suYzA

      Att tiggarna i S:t Petersbrg var värre däran än "kollegorna" i Sverige kanske tyder på att de var ett helt annat fenomen, men jag kan faktiskt inte tänka mig att tiggare i Sverige och Norge skulle vara olika, och alla som ser den norska dokumentären borde kunna säga att tiggarna även i Sverige med stor sannolikhet är del av större, kriminella nätverk.

      Radera
    4. Möter varje vecka flera svenska missbrukare och hemlösa som tigger i tunnelbanan. Det är allt från äldre män till mycket unga kvinnor. Har du missat dem? På gröna linjen är de inte så få.

      Eva

      Radera
    5. Ja, jag ser aldrig svenska tiggare längre. Tvivlar inte på att det stämmer som du säger, men jag skulle lätt kunna posta tjugo länkar till om sådana som jagats på flykt.

      Radera
    6. OK, visst kan det bli trångt med tiggare i vagnarna. Ofta går de på flera i samma av misstag och byter snabbt och när en svensk tiggare kliver in får jag intrycket av att de andra snabbt går ut. Utan tvekan ges det oftare en slant till svenskarna. Kan inte minnas en enda svensk tiggande kvinna som gått helt lottlös ut från en vagn. Skillnaden är att de svenska så tydligt skäms mer och det verkar generera mer stöd. Vid perrongerna kan de också gå omkring bland dem som väntar på tåget.

      Så tragiskt alltihopa. Ovärdigt oavsett nationalitet. Aldrig hade man trott detta om Sverige när man var ung. Är det inte en yttre manifestation på något inre? Tänker alltid så om väl synliga offentliga fenomen. Som om det är tänkt att svenskarna ska uppmärksammas på något i deras mentalitet och hjärta som inte uppdagas om det inte ställs bokstavligen framför deras ögon.

      Eva

      Radera
    7. Visst är det tragiskt oavsett ursprung! Samtidigt har ju svenskarna alltid varit frikostiga med välgörenhet (både spontant och via skattsedeln), så att vi skulle ha ett särskilt behov av att se världens misär får jag inte riktigt ihop.

      Radera
    8. Jag håller med Eva. På gröna linjen träffar jag svenska tiggare så gott som dagligen. De håller sitt lilla "tal" och får ofta både mynt och mindre sedlar. De utländska tiggarna ser jag aldrig få några pengar. Tragiskt, oavsett!

      Radera
    9. Nja, men jag tänkte mig en lite djupare tolkning av fenomenet. Att det yttre speglar det inre på något sätt, att det yttre är ett språk som talar och försöker få kontakt med den som verkligen SER. Det är ju faktiskt människor det gäller. Människor som är precis som vi själva.

      Kan inte låta bli att dra paralleller till "dårar i Kristus"(förtäckta helgon) eller Kristusrepresentationer. Jag vet det låter som en udda tolkning men skulle vara fullt normalt i vissa andra delar av världen där mytiskt och religiöst tänkande ingår mer naturligt i uppfattningen av verkligheten. Det är också väldigt vanligt i frikyrkligheten i Sverige som jag delvis växt upp med. Det bidrar till att jag ofta blixtsnabbt gör tolkningar av situationer som medelsvensson aldrig skulle göra! ;) Väldigt mycket i samhället kan ju direkt kopplas ihop med mängder av berättelser i hela Bibeln. En tydlig grej är att i alla fall att tiggande romer skulle kunna ses som att det i det världsligt sett lägsta finns en skatt begravd. Den som ser Kristus i en sådan person behandlar denne efter det och blir belönad, inte i nästa liv utan belöningen blir omedelbar i form av oväntad glädje eller annat positivt. Den som inte ser Kristus där ser kanske sin like i alla fall och bemöter henne värdigt och upptäcker möjligen skatten Kristus på det mest oväntade stället, mitt i eländet, smutsen, fattigdomen och självföraktet och blir plötsligt den mottagande istället för givaren/hjälparen. Vet inte om du hänger med i svängarna här men ska inte gå mer in på det. Du är ju inte dum, du fattar nog vad jag menar. Om inte varenda präst i landet tänkt i dessa banor om tiggarna skulle jag bli förvånad. Varje yttre manifestation av mänsklig svaghet som retar och irriterar är ett test på troheten mot Kristus. Allt man gör och säger mot den genuint svage i samhället blir till ett uttryck för hur det är ställt i hjärtat. Nog nu med allt detta!

      Eva

      Radera
    10. Sara: Det är mycket som är tragiskt med gröna linjen ;-).

      Eva: Jag försöker hänga med i resonemanget och klarar det kanske till viss del, men mest blir jag nog övertygad i min ateism :-). I en så pass omfattande bok som Bibeln går det att hitta kopplingar till vad som helst, det bevisar bara att det är en tjock bok. Att dagens romska tiggare skulle vara några slags Jesusfigurer med uppgift att få oss att finna godhet inom oss känns långsökt.

      Och att tiggare ska vara "den genuint svage i samhället" - jag vill verkligen rekommendera NRK-dokumentären. Den blev en ögonöppnare för mig. Jag är förvisso inte kristen, men den Jesus jag läst om bedrev inte sexhandel, människohandel, narkotikaförsäljning eller rånade åldringar genom att utge sig för att vara hemtjänstpersonal (=den obarmhärtige samariten).

      Radera
  6. Håller med dig till 100%. Varför inte rensa upp bland tiggarna, frågan är väl vart de ska ta vägen? Kan man samla upp dem och sätta dem i en buss till det land de nu kommer ifrån? De måste ju ha idhandlingar, annars får de ju inte befinna sig i Sverige öht... Tyvärr är Sverige ett väldigt handlingsförlamat land vilket dessa grupper drar nytta av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om de skulle behöva samlas ihop och bussas iväg, det låter onödigt radikalt. Mycket skulle lösa sig genom att bara skicka andra signaler. Ifall tiggeriet, som Gudmundson hävdar i sin ledare, redan är olagligt måste lagarna upprätthållas. Om inte - inför förbud, licenser eller vad som krävs för att få bort brottssyndikat.

      Radera
    2. Det var tyvärr länge sedan vår Riksdag och myndigheter slutade följa svensk lag. Om ngn uppmärksammar det, osannolikt i svensk media, så säger de bara: jag visste inte.
      Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

      Radera
    3. Det blir onekligen märkligt när praxis och tillämpning skiljer sig markant ifrån lagstiftningen.

      Radera
  7. Din bästa blogg hitills !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tackar för det, men håller absolut inte med. Trodde att sommaren skulle innebära lite lugn och ro att göra djupa och genomarbetade blogginlägg, särskilt efter att jag precis som förra året halverat inläggsfrekvensen. Men på något vis har det blivit fullt upp med annat.

      Radera
  8. Föreskrifterna från kommunerna som ni tänker på och nämner är underordnade förordningar, lagar, grundlagar och slutligen EU-rätten.

    Eu:s kärna består av fyra friheter, däribland den fria rörligheten för personer. Denna frihet har resulterat i direktivet rd 2004/38/EG som Sverige har implementerats genom utlänningslagen och utlänningsförordningen.

    Kortfattat så säger direktivet att en unionsmedborgare får befinna sig i ett annat Medlemstatland i tre månader utan särskilda krav mer än ett identifikationskort.

    Efter tre månader kan personen fortfarande vistas i värdlandet men får ej vara en ekonomisk börda i värdlandet. Så länge tiggarna inte utför kriminella gärningar som är lätta att bevisa och åtala eller utgör en ekonomisk börda så kan inte utvisning eller liknande åtgärd ske eller få utföras. För att förbjuda tiggeri räcker det inte att endast förbjuda tiggeri mot andra unionsmedborgare, det hade varit diskriminering, utan det krävs att varenda svensk medborgare och besökare förbjuds att tigga och således måste även de svenska (inhemska) tiggarna inkluderas.

    Sala kommun försökte att förbjuda tiggeri men den föreskriften revs upp eftersom den inte var förenlig med bland annat ordningslagen.
    Kommuner kan skriva de mest aggressiva föreskrifter mot tiggarna men de kommer att vara utan verkan. Det är också en av anledningarna till att det just är så att ingen kommun gör något åt saken, allt har redan praktiserats genom Salas kommun försök att eliminera tiggeriet.
    Föreskrifterna ska upprätthålla säkerhet och ordning på allmänna platser. På vilket sätt det påverkas av att någon sitter med en kopp kan vara svårt att se.

    Disclamer: Jag är endast en juriststudent så det kan finnas något/några fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Det man kan invända är väl just att tiggeri redan är mer eller mindre förbjudet genom nationella lagar i Storbritannien, Irland, Danmark, Grekland och flera andra EU-länder, och jag ser inte att EU försöker ta dem i örat för det.

      Det här är en helt annan diskussion, men jag tycker att ett fungerande EU ska vara ett samarbete mellan handlingskraftiga stater, medan Sverige tycks se sin roll som att sitta tyst i klassen.

      Radera
  9. Var också i S:t Petersburg runt 1990. Bodde hos en läkarfamilj, som en katt bland hermelinerna. Trots att de var välutbildade, inte led någon ekonomisk brist, var de skrämmande rasistiska och visade öppet sitt förakt mot Romer,mörkhyade som var där och studerade samt handikappade som levde i svår misär. Med tanke på pogromer och annat som har skett så tror jag att inte att de var ensamma om den hårda attityden, som verkar vara vanlig i forna öststaterna. Inte undra på att romerna kommer hit och tigger.
    Varför är tiggeriet så utbrett just i deras grupp? Det finns ju andra folkgrupper som är och har varit precis lika förföljda och utsatta, men som ändå till stor del har etablera sig i samhället.
    Anser inte heller att de är ok att de ska behöva komma hit och tigga. De länder som är med i EU har fått stora bidrag för att de ska göra något åt romernas situation Tror dess värre att det sitter långt inne, om det överhuvudtaget finns någon större vilja.
    Romer har en stark sammanhållning, att kliva över gränser och ta sig utanför dem, innebär´oftast att hamna i ett omänskligt ingenmansland och att inte känna sig välkommen någonstans. ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du skriver att det inte verkar finnas någon större vilja, menar du då bara nationerna eller inkluderar du på något vis romerna, att de själva skulle ha ett ansvar att anpassa sig till det samhälle de befinner sig i? Om de t ex vägrar att skicka sina barn till skolan är det i förlängningen svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Knepigt, jag har inga lösningar här.

      Radera
    2. Kan bara bekräfta ryssars attityd till framförallt mörkhyade, romer och dessutom judar. De få ryssar som inte givit uttyck för detta misstänker jag starkt själv är jude men döljer det så gott det går.

      Har mycket erfarenhet av ryssar, har varit i Ryssland flera gånger och pluggat ryska (även med ryssar) här i Sverige. Men rasism är ändå inte det mest utmärkande för dem alls. Det är andra saker... ;) imperialistisk attityd (Moskva - tredje Rom!) ett allmänt mycket gott självförtroende, nationalism och hög bildningsnivå, främst inom matematik, historia och litteratur.

      Bofasta ryssar i Sverige är här av en anledning. Antingen har de judiskt påbrå eller är västinriktade ryssar som har svårt att leva som de vill hemma. Dessa är knappast mer rasistiska än svenskar. Det är faktiskt rent historiskt ett klassisk problem i Ryssland; ryssarna drar antingen åt konservativa religiösa och känslomässiga öst eller till förnuftsstyrda, sekulariserade liberala väst. Många inre strider har gällt vilken inriktning landet ska ta. Med Putin vid makten gäller ekonomisk liberalism, kapitalism men i övrigt kontrollerar makten alltför stor inverkan av "det västliga onda påfundet demokrati".

      Eva

      Radera
    3. Det finns många knepiga aspekter på tiggeriet. Just när det gäller romer har den gruppen ofta en helt egen uppsättning med lagar och regeler (eller traditioner). Karl-Olov Arnstberg har skrivit en hel del om detta för den intresserade.

      Radera
    4. Ja, en hel bok t o m, "Romer i Sverige": http://www.adlibris.com/se/bok/romer-i-sverige-9789198185508 Har inte läst och tror inte att jag kommer att ta mig tid till.

      Radera
  10. Jag arbetade med en romsk grupp för länge sedan, vet inte om det gäller för alla olika grupper av romer men min erfarenhet är att deras samvaro är väldigt regelstyrd och att det kan vara svårt att ta sig utanför gruppen, genom att t ex börja studera eller arbeta ute i det övriga samhället. Andan är lite vi emot Världen. Menande nog bara nationerna, men visst har romerna också ett eget ansvar. ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min egen erfarenhet av detta är precis noll, så jag ska inte låtsas att jag sitter inne med några svar. Men just den biten, att de uppenbarligen inte vill integrera sig (ett synsätt som tveklöst kallas rasism åt andra hållet) kommer ofta i skymundan i samhällsdebatten, men måste ju vara en viktig komponent i lösningen.

      Dock tycker jag inte att Sverige eller Norge ska ta ansvar för rumänska eller bulgariska medborgare som uppenbarligen inte kommit hit för att arbeta. "Fri rörlighet av arbetskraft" kan knappast innefatta tiggare i illegalt uppslagna kåkstäder.

      Radera
    2. Anser precis detsamma, tycker inte att Sverige ska ta på sig ansvaret för allt och alla. Det håller inte, varken kulturellt eller ekonomiskt. ME

      Radera
  11. Hej igen

    Du håller inte med om att detta är din bästa blogg hitills. Kolla gensvaret med alla dessa kommentarer. bara att buga och bocka. Gör en massa annat= buggar som bockar ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väldigt tacksam för alla kommentarer, åsikter och information andra ger mig via bloggen. Blogginlägget innan detta t ex har fått nästan dubbelt så mycket respons, inte kattskit för att vara mitt i sommaren.

      Vore jag inte så stel på morgnarna skulle jag överväga att buga och bocka rent fysiskt :-).

      Radera
  12. Jag hörde en historia som fått mig lite fundersam. I min stad köpte en person en hel matkasse full med mat och dryck för en hel vecka. Personen gick sedan fram till den romska tiggaren utanför affären och erbjöd matkassen. Men tiggaren tackade nej. Så vad de ska ha pengarna till kan man ju undra. Inte mat i alla fall. Inte när det gällde den här tiggaren.. Hur som helst så var det ingen bra reklam för tiggeriet.

    En solskenshistoria är ju däremot den där någon erbjöd en tiggare jobb i sitt företag. Företagaren gick förbi en romsk tiggare. Stannade och började prata med tiggaren. Frågade om hans bakgrund. Vad han jobbat med i sitt hemland, "snickare" svarade tiggaren. Företagaren frågade sedan om tiggaren skulle vilja börja på en provanställning hos honom på dennes byggföretag vilket tiggaren gärna gjorde.

    Så där finns så klart skillnader och nyanser bland romska tiggare också, precis som i allt annat.

    Mvh,

    Atlas Investo

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra! Tyvärr har jag en kompis som gav ett liknande erbjudande, om än betydligt kortare, och där blev det nobben. Men det skiter vi i nu för jag vill inte svärta ner din solskenshistoria. Det är ju sommar trots allt!

      Radera