måndag 31 augusti 2020

Läskskatt

Socker i sig är inte cancerframkallande, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett reportage i SR Plånboken, men farligt eftersom det skapar fetma som i sin tur leder till cancer.


Jag är inte säker på vare sig det ena eller det andra. Eller ja, fet blir man för att man konsumerar mer än man förbränner. Kanske ger sockersötad läsk förhöjd risk för cancer även för smala människor, kanske inte. Rimligtvis är det färre som bryr sig om hälsa i gruppen som dricker mycket läsk, det är inte lätt att veta vad som beror på vad.

Så det kan vi lägga åt sidan. Det jag reagerade på var istället att generalsekreteraren vill straffbeskatta sockrad läsk, för att det är onyttigt. ”Vi behöver en läskskatt”, säger hon. Nej, vi behöver personligt ansvar. Vad blir det för kommunistsamhälle där alla fria val ska regleras av skatter? Vi vet att läsk inte är nyttigt, men varför ska de som kan hantera ”drogen” straffas? Då vore det väl vettigare att beskatta övervikt?


Eller också låter vi människor bestämma över sina egna liv. Plast, tobak, alkohol och snart också läsk. Jag dricker inte läsk så jag skulle inte drabbas, men jag vill inte att skatt ska vara en uppfostringsavgift för dem som gör ”fel”, det är en farlig utveckling. Och om vi nu ska beskatta dåliga saker borde man lätta på skatten i andra änden. Varför är två av de högsta skatterna skatt på att arbeta och skatt på att anställa?

Imorgon är det september, alltså höst. Då brukar jag gå upp på dagliga blogginlägg. Samtidigt har jag ett rörigt liv just nu, men jag tänkte i alla fall återkomma redan imorgon och så får vi se hur det går. Kan tänkas bli en och annan ”fridag” framöver.

35 kommentarer:

  1. Personligt ansvar fungerar ju uppenbarligen inte, fetma stiger i alla "västerländska" länder så enligt mig är det viktigare att staten vidtar åtgärder som faktiskt gör någonting. Det är förstås okej att tycka att staten inte borde lägga sig i alls, men då förbättras inget heller.

    Intressant forskningsbaserad läsning:
    https://traningslara.se/mer-trams-fran-debattorer-kring-skatt-pa-lask/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om personligt ansvar inte funkar, är då rätt metod att låta staten tänka ännu mer åt oss? Det känns som att det är att gå åt fel håll.

      Tack för länken. Tyvärr känns det lite som att Gudiol dömer ut en Timbro-text bara för att den kommer från Timbro, med argumentet att Timbro tänker ideologiskt. Tycker att Gudiol ofta är balanserad, men här känns det som att han ramlade i sin egen grop.

      Radera
    2. Anonym, jag tror också på personligt ansvar och i slutänden får man effekten av sitt sockerätande ändå utan att staten lägger sig i. Jag tycker att staten ska låta bli att lägga sig i, och om det blir en ökad kostnad för staten för att fetman leder till sjukdomar så är det inte annorlunda mot att alla som idrottar förr eller senare drabbas av idrottsskador.

      I slutänden tycker jag det viktigaste är att frihet får råda. Vill jag bli smällfet så är det mitt val, på samma sätt som att det är mitt val huruvida jag vill sitta still eller inte.

      Applicerar man sockerskattslogiken på stillasittande så skulle de som inte kan bevisa att de rört sig 10 000+ steg per dag få betala för det.

      Radera
  2. Jag tror att vänsterns definition på dåliga saker är "allt som inte redan är högt beskattat". Så på sätt och vis är de ju i alla fall konsekventa.

    Annars vore ju skattelättnader på landstingsskatten för folk med normalt BMI en annan lösning på problemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte förtjust i den idén heller, även om det vore ett djärvt grepp för att få folk att tänka själva.

      Radera
    2. Sånt här provocerar mig enormt. BMI är inte en indikator på hälsa. Jag blir så trött på att den används så felaktigt.

      Jag är kort och välmusklad, så BMI fungerar inte på mig. När jag blev tillsagd att jag behövde gå ned i vikt för några år sedan så triggades min ätstörning igång. Jag har alltså en historia med anorexi. Jag slutade äta och gick ned så pass att jag hade stl 36 på jeansen. Ändå var jag enligt BMI överviktig (29,7). Numera skiter jag högaktningsfullt i vad BMI säger, jag går minst 15000 steg/dag, kommer upp i hög puls flera gånger/vecka och äter så pass lite att sjukvårdspersonalen anser att jag ljuger. Jag har idag ett BMI på 33,9 vilket räknas som sjuklig fetma. Ingen som ser mig skulle tro det.

      Jag dricker fö aldrig läsk, men tycker att skatt är helt fel väg att gå för att minska läskdrickandet hos de som dricker.

      Radera
    3. Det är väl en indikator även om det finns undantag. Du får väl hålla med om att de flesta med BMI 29,7 är ganska överviktiga?

      Jag dricker inte heller läsk och har därför inte satt mig in i det, men generalsekreteraren påstår själv att det inte finns några kopplingar mellan läsk och övervikt, men hon vill ändå ha en skatt eftersom det inte är nyttigt och KAN leda till övervikt.

      Radera
  3. I Norge har b.l.a läsk en sk sockerskatt inkl i priset.

    Hyckleriet är att lightprodukterna innehar samma skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är märkligt. Lite som med vår plastskatt misstänker man nästan att det viktiga är statens inkomster.

      Radera
  4. Jag är ambivalent här. Å ena sidan är jag emot skatt som påtryckningsmedel för att staten ska styra oss åt det håll man (just nu) önskar. Å andra sidan tycker jag att individen ska stå för de kostnader man orsakar. Om det nu stämmer att sockerkonsumtion ger ökade sjukvårdskostnader.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då tycker jag att de får bevisa det först.

      Radera
    2. Kalle, jag förstår vad du är ute efter, men det bästa sättet att få individen att stå för den kostnad individen orsakar är att banta ner samhället till vad det borde vara - en nattväktarstat.

      Dock tycker jag att sjukvård ska vara lika för alla, till samma kostnad, inbakat i skatten. Att styra kostnaden för sjukvården baserat på beteenden påminner om hur Kina poängsätter sina invånare för val de gör. Rätt val ger mer privilegier, fel val tar bort möjligheterna att resa exempelvis.

      Radera
    3. Ja, jag tycker aldrig att uppfostringsskatter fungerar. Ta bara cigaretter som exempel.

      Radera
  5. Men var inte en effekt av sockerskatt i andra länder att tillverkarna gjorde läsken mindre söt? Jag läste att Sverige har 3 ggr mer socker i läsken än andra länder. Ur den synvinkeln tyckte åtminstone jag att en sockerskatt skulle kunna vara bra, men jag håller med om att det känns fel att en skatt ska uppfostra folk till att dricka mindre läsk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det stämmer, men det är fortfarande uppfostring. Gå då istället ut och informera läskkunderna att svensk läsk är tre gånger så söt så att man piskar upp ett intresse för mindre söt läsk.

      Radera
  6. Nu är det väl egentligen så att folk dricker för mycket läsk och är för onyttiga osv, som du säger är det nog inte rätt lösning att slå på en skatt då. Du har ju inte kommit åt problemet egentligen utan bara lagt på en extra skatt.

    Jag förstår dock inte riktigt logiken här ens. Om det anser att fetma är problemet och att problemet kan lösas med en skatt. Då borde de ju beskatta fetma och inte läsk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så känner jag också! Det är inte läsk som är problemet, men det är inte nyttigt så den bör beskattas. Helt ologiskt!

      Radera
    2. Det här känns mest som ett fiskeri efter att se vilken typ av nya skatter man kan införa utan att tappa i opinionen. Snarare än att lösa något problem (som plastpåse-skatten).

      Radera
    3. Ja, men det är ju inte Cancerfonden som beskattar (eller får skattepengarna). Däremot kanske hon anar att hon kan få regeringen med sig på förslaget.

      Radera
  7. Jag kan se en poäng i att läsk (och godis) blir dyrare och det är att barn med tvivelaktiga matvanor inte får lika mycket skräp för pengarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast som jag skrev i en tidigare blogg (https://sparosverige.blogspot.com/2018/12/nyttig-mat-ar-dyr.html) när Göran Greider argumenterat för att skräpmat måste bli dyrare så är potatis och vitkål billigare än chips och läsk.

      Hur mycket måste priset på läsk upp för att småbarnsföräldrar ska sluta köpa fredagsmys? Flera hundra procent, tror jag.

      Radera
  8. Småbarnsföräldrar kanske inte ändrar sig, men barn som köper själva för sin veckopeng (och antagligen väljer läsk framför vitkål) har råd med mindre läsk. Eller så får de bara högre veckopeng..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr verkar inte så många få veckopeng längre. Nu får de pengar när de tjatar, så då lär de sig inget om pengar och hushållande.

      Radera
  9. Jag håller med om din tes med personligt ansvar MEN som alla argument börjar :P

    Hur ser du på konflikten i vårt samhälle mellan individens egna ansvar och vår kollektiva kostnad genom subsidierad sjukvård. Alltså att vi bekostar tredje parts dåliga val.

    Kanske finns det ett samband med att de länder som bekostar sjukdomar som uppstår pga. ohälsosamma vanor har ett större intresse av att värna en frisk befolkning?

    Vet inte själv vad som är rätt utan var bara nyfiken om du har en syn på den konflikten :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag säger inte att det är lätt och alltid finns klara svar, men jag tror att de dåliga valen blir fler ju mer medborgarna får lära sig att staten sköter allt åt oss, även tänkandet. Jag tror på upplysning, inte uppfostran genom skatter.

      Radera
  10. "Varför är två av de högsta skatterna skatt på att arbeta och skatt på att anställa?"
    Jo Sparo det är rätt uppenbart: folket ska få bidrag, de ska inte jobba. Vissa har uppenbart fattat galoppen, andra inte. Signalpolitiken är övertydlig, den kan ingen ha missuppfattat. Och eftersom människor är bekväma av sig är det alltfler som inrättar sina liv efter detta, cementerar de partier som jobbar (ännu) hårdare för detta sitt försprång. Är det en sorts muta för att få röster i val? Ja det kan man väl säga, en helt legitim sorts muta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hur ska samhället funka på lång sikt om vi inte jobbar? Det är det jag inte fattar, om det ens är meningen.

      Radera
  11. Jag säger det igen, vi måste ha en lag som ger politrukerna minst det dubbla i skattehöjning personligen, för varje ny skatteökning de tvingar på undersåtarna. Enda sättet att få stopp på dessa småpåvar.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gillar idén att lagstiftarna ska drabbas av sina egna lagar, men har svårt att se hur det ska gå till.

      Radera
  12. Hade höga skatter varit lösningen på världens problem, så hade alla problem vart utrotade för mycket länge sedan i Sverige. Nej sanningen är ju den att mer i skatt bara ökar politrukernas möjligheter att ställa till än fler problem för oss andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, här verkar förhållandet snarare vara det motsatta: ju högre skattetryck - desto lägre servicenivå.

      Radera
  13. Jag är generellt för punktskatter som skatt framför andra skattehöjningar såsom inkomst eller kapitalskatt. Kapitalskatt straffar positiva fenomen som sparande, inkomstskatter straffar positiva saker som arbete. Punktskatter straffar negativa saker som miljöförstöring och moms straffar konsumtion som kan vara dålig eller bra beroende på. Moms slår rakt över all konsumtion oavsett om den är bra eller dålig. Då kommer punktskatter in som riktas rakt mot den konsumtion man vill ha bort (eller mindre av). Även smala mår bättre av mindre läsk konsumtion. Särskilt gällande tandhälsa. Dåliga tänder och diabetes och övervikt kostar oerhörda summor för skattebetalarna. Då är det väl bra att pengarna plockas direkt från dem som orsakar kostnaderna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland straffar punktskatter negativa saker som miljöförstöring. Ibland straffar de motsatsen, som plastpåsar som har visat sig miljövänligare än alla realistiska alternativ.

      Jag vet inte vilken information du har som Cancerfondens generalsekreterare saknar, men hon kan i intervjun inte fastslås att läsk är skadligt. Har man dåliga tänder föreslår jag att man borstar dem.

      Men det här är mer av en principfråga för mig (och för dig också, tror jag). Jag tycker inte att staten ska uppfostra mig. Den ska ge mig förutsättningar att leva mitt liv och ta mina egna val. Jag har haft egna föräldrar och de satt inte i regeringen.

      Radera
    2. Kunde inte förutse att just du skulle prisa läskens fördelar :-) Beslut om påsar gjordes nog under förutsättning att man trodde plastpåsar var skadligare än alternativen. Hade man haft fakta om att tygpåsar var skadligare så hade det nog blivit skatt på dem istället för att öka konsumtionen av plastpåsar. Min poäng är nog mest att om man ändå ska ha skatt så bör man ha en skatt som upplevs som mest rättvis av de flesta. Dvs att de som orsakar miljöförstöring genom sina stora suvar eller som röker sig till kol eller de som vräker i sig fett och socker och sen hamnar i behov av personlig assistent för att ens kunna ta sig ut ur huset. Det är bättre att de får betala mer skatt än du och jag som inte gör det. De får betala en större del av sin egen vård helt enkelt. Men jag håller med dig om att eget ansvar är det bästa men som vi vet så saknar folk i allmänhet eget ansvar. Då är det väl bättre att staten rycker in och beskattar än att det ska drabba dig och mig?

      Radera
    3. Jag har inte nämnt fördelar med en stavelse.

      Beslutet om påsar tror jag gjordes för att man (med visst fog) trodde att man skulle kunna lura svenska folket att en skatt vore bra för att minska plasten i Ganges. Att tygpåsar behöver återanvändas tiotusentals gånger för att komma upp i samma kvalitet var känt innan dess.

      Och det är min poäng, att staten ändå inte sitter inne med facit, varför det är skrämmande om de ska ägna sig åt uppfostring när de inte vet vad som är bäst för oss.

      Radera