När jag började med biodling insåg jag att sommarsemester inte var aktuellt i
närtid. Det gör mig ingenting, jag har ofta valt att jobba på
sommaren. Om inte med lönearbete så i egen firma, eller en
kombination. Eller också har jag haft en bostad som behövt
renoveras den tiden på året.
Men jag har gränser. Det som
gör biodling stressigt är att mycket måste göras exakt när det är
dags, inte när jag har tid. En bisvärm kommer när den kommer och
försvinner strax efter. När honungen är färdigrörd behöver den
tappas på glas. Den dagen eller möjligen dagen därpå, men inte
nästa vecka. Vidare styr vädret när det är dags att skörda
honung, flytta kupor eller till och med att öppna kuporna.
Det är självvalt och även om det
känns slitigt att stänga bikupor på natten och sedan ställa
väckarklockan på 5.30 för att lyfta upp kuporna på ett bilsläp,
köra dem till fjällen och lasta av dem, tycker jag att det är värt
det.
Men sommartid är inte bara biodling
för mig. Jag har en del byggjobb där jag är beroende av andra
människor och dessa kan inte heller utföras när andan faller på. En
snickare behöver byggmaterial och ska jag riva en vägg innan han
kommer kvittar det att jag haft annat att göra.
Sedan är det sånt jag inte måste
göra, men som måste göras på sommaren, t ex grönsaksodling och
bärplockning. Det hade varit fint om det kunde skjutas på till
oktober, men det går inte. Resultatet blir odlingslådor som skriker
efter ogräsrensning, överblommade grönsaker och ett ständigt
dåligt samvete för att jag inte gör allt jag borde.
Litet ogräsproblem.
Så hur löser jag detta? Det vet jag
faktiskt inte, men om inte projekten minskar i antal måste jag sänka
kraven på mig själv. Jag vill inte bromsa biodlingen, börja köpa
grönsaker jag helst odlar eller sötsliskig köpesylt med kemiska tillsatser, men
till nästa sommar måste något ändras. ”Det er ingen skam å snu” är ett
norskt talesätt som betyder att man inte ska skämmas för
att vända om. Jag vet inte, men det är för mycket stress
och dåligt samvete nu.
Idag ska jag röra honung (två timmar), åka och inspektera nio bikupor (fem timmar), sätta etikett på hundra burkar (en timme) samt förbereda morgondagens marknadsdag där jag ska sälja honung (tre timmar). Jag borde också skriva, klippa gräsmattan och mig själv, tvätta, springa, baka, städa, plock svamp, putsa fönster ... Hur tusan får människor med heltidsjobb ihop sina liv?!
Känner igen det där med människor som har vanliga heltidsjobb, familj, barn … Kära nån, det kan bara fungera om man stänger av delar av sig själv. I din sits skulle jag säga farväl till alla tusen miljarder bin som kräver din uppmärksamhet. Mer tid till egna upplevelser med grönsaker, bär, svamp, renovera.
SvaraRaderaStänga av delar av sig själv låter inget vidare, men det kan stämma.
RaderaJag är lite för intresserad av bin och biodlingens potential för att ge upp den. I nuläget.
Som villaägare med jättetomt kan jag bara instämma, det är lätt att ta på sig alldeles för mycket och till slut är det inte kul längre.
SvaraRaderaI sommar har jag dock taggat ned ordentligt och tycker att jag lyckats ganska bra med att bara chilla, en hängmatta och en god bok är egentligen allt som behövs. :-)
Sedan ett par veckor tillbaka är första gången på länge som jag inte är mitt i en bok och jag har en tidning vid sängen som jag inte hunnit öppna på ungefär lika lång tid. Där är något jag skulle vilja skala upp.
RaderaSom kontorsarbete så ser jag hus o trädgård som en välsignelse, de får mig att röra på mig mycket mer än bara gå till gymmet. Tror det är direkt nödvändigt för att kompensera för stillasittandet på jobbet. Men ja allt hinns inte med hela tiden så är det bara. Viktigaste är nog att man trivs med sin vardag, oavsett hur den ser ut, sen får man justera det som inte funkar vartefter. Precis som du är inne på.
SvaraRaderaJag tror också på det där, meningen för mig med att påta i trädgården är inte bara för att få grönsaker utan att själva verksamheten har en avstressande effekt. Åtminstone vill jag att den ska ha det.
Radera"Hur tusan får människor med heltidsjobb ihop sina liv?!"
SvaraRaderaMed ett 8-timmarsjobb har man inte biodling, bara där hade du kunnat frigöra 11 timmar (idag). Byggprojekten anlitar man folk till. Gräsmattan tar en robot hand om. Städning och fönsterputs fixar "Rut". Baka och odla är inte nödvändigt för allt kan köpas i din butik. Så lösningen för dig är väl att prioritera vad du vill pyssla med själv och vad du vill betala för att få hjälp med.
Att anlita folk till byggprojekten och städning skulle ju bli snordyrt, och jag skulle inte vilja ha en städerska som gick runt här bland mina grejer.
RaderaOdlingen skulle jag absolut kunna kompensera med butiksköp, men inte bröd. Jag vägrar att stoppa i mig den fabriksbakade skit som säljs under förevändningen att det skulle vara bröd.
Jag trodde de hade bättre bröd i Norge än Sverige. Det kanske bara är om man bor i Oslo och handlar på bageriet runt hörnet?/Tant50
RaderaDet är väl därför man har en parter - vad ska man annars med denne till :-)
SvaraRaderaI Sparos fall, inbiten ungkarl som det verkar, är väl lösningen antingen att ordna "naturboende" för turistande tyskar, holländare och andra som inte vet eller upplevt tystnad eller gammeldags boende, i konceptet ingår naturligtvis naturupplevelser som att resna ogräs, vattna, klippa gräs, slå med lie, undervisande svamptur och även gammalt hederligt brödbakeri, ja utan maskiner och kanske utan jäst. Låter som en succé.
Eller ta in "flyktingar" eller motsvarande för att praktisera, som jobbar och där arbetsförmedlingen (motsv i Norge) betalar hela lönen, eller bidraget eller vilken benämning nu det går under för att få ut pengar och eventuellt kvalificera sig i bidragssystemen.
Det är stor skillnad att bo i lägenhet, i en BRF, där det är andra som sköter om det mesta, jämfört med egen fastighet. Speciellt när man tar på sig annat än att sköta just underhåll och reparationer för egen del, det är ju som ett heltidsjobb som alltförmånga lägger ut, dvs köper tjänster av andra.
Jag är rädd att turistande tyskar snarare skulle ge mig mer än mindre huvudbry. Är också tveksam till om jag skulle få hit dem.
RaderaJa, lägenhet hade absolut sparat tid.
Sänka am-bi-tionsnivån?
SvaraRaderaEn bi-när men am-bi-tiös bi-odlare med en bi-sysselsättning hoppas på bi-ljoner bi-n för att inte hamna i ett bi-dragssystem. In-bi-ten åker han runt med bi-len för att placera ut fler bi-samhällen. Tar hjälp av en bi-olog för att få en bättre bi-ld av vad bi-na behöver. Konstarterar sedan bi-ttert att det här blev inte bi-lligt.
Fick du slut på bi-ndestreck nu ;-)?
Radera