Sänka ambitionsnivån?

När jag började med biodling insåg jag att sommarsemester inte var aktuellt i närtid. Det gör mig ingenting, jag har ofta valt att jobba på sommaren. Om inte med lönearbete så i egen firma, eller en kombination. Eller också har jag haft en bostad som behövt renoveras den tiden på året.

Men jag har gränser. Det som gör biodling stressigt är att mycket måste göras exakt när det är dags, inte när jag har tid. En bisvärm kommer när den kommer och försvinner strax efter. När honungen är färdigrörd behöver den tappas på glas. Den dagen eller möjligen dagen därpå, men inte nästa vecka. Vidare styr vädret när det är dags att skörda honung, flytta kupor eller till och med att öppna kuporna.

Det är självvalt och även om det känns slitigt att stänga bikupor på natten och sedan ställa väckarklockan på 5.30 för att lyfta upp kuporna på ett bilsläp, köra dem till fjällen och lasta av dem, tycker jag att det är värt det.

Men sommartid är inte bara biodling för mig. Jag har en del byggjobb där jag är beroende av andra människor och dessa kan inte heller utföras när andan faller på. En snickare behöver byggmaterial och ska jag riva en vägg innan han kommer kvittar det att jag haft annat att göra.

Sedan är det sånt jag inte måste göra, men som måste göras på sommaren, t ex grönsaksodling och bärplockning. Det hade varit fint om det kunde skjutas på till oktober, men det går inte. Resultatet blir odlingslådor som skriker efter ogräsrensning, överblommade grönsaker och ett ständigt dåligt samvete för att jag inte gör allt jag borde.

Litet ogräsproblem.

Så hur löser jag detta? Det vet jag faktiskt inte, men om inte projekten minskar i antal måste jag sänka kraven på mig själv. Jag vill inte bromsa biodlingen, börja köpa grönsaker jag helst odlar eller sötsliskig köpesylt med kemiska tillsatser, men till nästa sommar måste något ändras. ”Det er ingen skam å snu” är ett norskt talesätt som betyder att man inte ska skämmas för att vända om. Jag vet inte, men det är för mycket stress och dåligt samvete nu.

Idag ska jag röra honung (två timmar), åka och inspektera nio bikupor (fem timmar), sätta etikett på hundra burkar (en timme) samt förbereda morgondagens marknadsdag där jag ska sälja honung (tre timmar). Jag borde också skriva, klippa gräsmattan och mig själv, tvätta, springa, baka, städa, plock svamp, putsa fönster ... Hur tusan får människor med heltidsjobb ihop sina liv?!