torsdag 11 september 2025

Nackdelen med gratis

Jag gillar såklart gratisaktiviteter. Jag går på kostnadsfria kulturevenemang, jag säljer honung på marknader utan avgift för säljare och anslöt mig nyligen till en löpargrupp vars verksamhet bekostats av kommunen. Gratis är gott, genom att slippa betala tar man heller ingen risk. Är teaterföreställningen skit kan man åtminstone trösta sig med att man inte betalat för den (mer än kanske genom skattsedeln, men den kostnaden får man ju vare sig man utnyttjar erbjudandet eller inte). Samma sak med dåliga biblioteksböcker, konserter osv.

Men gratis har en baksida. Folk som inte investerar pengar investerar kanske inte heller sitt engagemang. Folk som ger bort något kan strunta i funktionen för är den gratis kan man ju inte klaga (även om mottagaren lägger ner tid och bensin på att hämta en bortskänkes-grej med undermålig eller felaktig annonsbeskrivning eftersom gratis trumfar allt).

När jag uppträdde på comedyklubbar föredrog jag de klubbar som tog entréavgift. De med gratis inträde riskerade nämligen gäster som kom för att ölen kostade 29 spänn. Att det sedan stod någon på scenen och pratade om något ointressant såg de som ett smolk i bägaren som de på alla sätt försökte överrösta.


En annan typ av gratis.

Marknader. Är det gratis tjänar jag pengar från första sålda honungsburken. Har jag betalat en tusenlapp för att få stå där måste jag sälja för en tusenlapp (plus kostnaden för bensin och vägtullar, som finns typ överallt i Norge) innan pengarna går till mig. Å andra sidan, har jag betalat kan jag ställa krav på arrangören, som i sin tur kommer att förstå att jag gör det.

Det jag försöker säga är att även om gratis är gott är det inte alltid att föredra. Hade jag varit politiker kunde jag ha formulerat min slogan som ”Gratis, men med måtta!”.

14 kommentarer:

  1. En annan grej är att artificiellt låga priser ofta leder till överutnyttjande.
    Kanske inget problem för den som ger bort gamla möbler, men jag är övertygad om att exempelvis vårdköer varit kortare med ett högre pris utanför skatten.

    Kanske att det även är mindre konkurrens om honungskunderna när det finns en avgift?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast med den logiken borde bibliotek och kommunala gratisaktiviteter bli superpopulära.

      Har inte tänkt på om det är fler honungsförsäljare när det är gratis att sälja. Ska på två gratismarknader i september (en av dem var riktigt bra förra året, den andra är ny för mig), ska kolla på det då.

      Radera
  2. Det är som när jag arbetade inom en verksamhet där det kom volontärer som ibland kanske inte förstod hur man interagerade med våra besökare utan stjälpte mer än de hjälpte. Hade de haft lön så hade man kunna ställt helt andra krav på dem./Eme

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast någon betalar väl ändå för de där volontärerna, kommun eller så? Har man ingen nytta av dem borde man ha rätt att tacka nej till dem.

      Jag var förresten på en marknad för några veckor sedan. Jag hade aldrig varit där tidigare och var rätt sent ute eftersom jag tvingats vända hem och hämta grejer jag glömt. Väl framme frågade jag en yngling i reflexväst vart jag skulle ta vägen. Han hade ingen aning, så jag letade rätt på en till. Samma där, han dirigerade trafik för marknadsarrangören, men han visste inte var själva marknaden var. Nåväl, jag lyckades få upp mitt marknadsstånd i tid och sålde riktigt skapligt, trots att marknaden var lika gratis som jag misstänker att de där ungdomarna var.

      Radera
  3. Ja, det är ju i alla fall billigare än att köpa lax file på ICA...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den handlingen har jag begränsade kunskaper i.

      Radera
  4. Även löpning och vandring är ju inte helt gratis om sanningen ska fram. Kläder och skor kostar och de slits med tiden. Fast skulle man gå naken kanske det var något annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du glömmer barfotalöpning:
      https://sparosverige.blogspot.com/2017/11/barfotalopning-sparar-knan-skor-och.html

      Men skämt åsido. Räknar jag med löparskor för en tusenlapp styck och att de håller 200 mil blir det 50 öre per kilometer och det kan jag leva med. En stor del av mina träningskläder har jag betalat med tid:
      https://sparosverige.blogspot.com/2016/04/gratis-traningsklader.html

      Helt gratis blir det inte, men förhållandevis billigt. Om jag kunde använda löpning som ett transportmedel i större utsträckning och därigenom pressa min bensinkostnad hade det kanske gått.

      Radera
  5. Något som alla, hrrm inte alla hör ni det SR, gör är att använda appar på mobilen/paddan och där är det säkert 95-99% gratis av det som används.
    Ja, gratis och gratis, du betalar ju i de flesta fall med din tid och uppmärksamhet, en annan valuta är de vanlig SEK,NOK USD EUR osv.
    I appfallet är ju för en del utvecklare att upplägget att bland de många nedladdningarna (tusentals/miljontals) så hittar appföretaget kunder som är beredda att betala för utökad funktionlitet, vilka en del av dem i sin tur går att räkna hem tex i sitt jobb eller i sitt företag, direkt eller på kortare tid.
    Locka in folk/kunder med specialerbjudande/priser, för att sedan hoppas på merförsäljning, är och har ju varit vanligt länge. Sedan om erbjudandet är noll kronor/gratis/din tid eller nedsatt ordinarie pris 25-50-75%. Stora skillnaden nu med de digitala plattformarna i varje mans ficka är det enorma utbudet av gratis eller "gratis"-alternativ.
    Frågan är tex hur många som skulle besöka Wikipedia om det kostade tex 1 kr för varje fråga/sökning?
    Här skulle säkert någon driftig entreprenör se till att erbjuda "gratis" Wiki-frågningar mot att reklam visades - det betraktas då av de flesta som att det är gratis....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar det där. Att det finns tjänster som alla kan använda utan att betala, och så kan en klick specialintresserade betala för extrafunktioner eller för att slippa reklam. Tillverkaren får betalt, jag slipper betala och alla blir nöjda.

      "Var och får vad han behöver,
      detta kallas demokrati.
      För var dag blir den bättre,
      men bra lär den aldrig bli."

      Om jag minns Cornelis Vreeswijk rätt.

      Radera
  6. Jag har ett par riktigt dyra appar, kanske en tusenlapp styck, för tysk grammatik och talträning på tyska. Ja, det gjorde ont i plånboken, men är ändå värt pengarna jämfört med vad jag skulle betala för alternativa lösningar. Gratisappar finns det gott om, men konstigt nog korrelerar det med kvaliteten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det. Ibland får man vad man betalar för, på gott och ont. Jag skulle överväga att betala för något liknande på norska.

      Radera
    2. Prata norska kan du säkert allaredan, men kanske gnugga grammatik?

      https://utdanning.cappelendamm.no/verk/norsk-grammatikk-1593?omtale

      Radera
    3. Jag kan prata, men inte perfekt, och även om jag försöker ta in grammatiken återstår mycket gnuggande. Så det där tål att funderas över, tack för länken!

      Radera