Jag gillar såklart gratisaktiviteter.
Jag går på kostnadsfria kulturevenemang, jag säljer honung på
marknader utan avgift för säljare och anslöt mig nyligen till en
löpargrupp vars verksamhet bekostats av kommunen. Gratis är gott,
genom att slippa betala tar man heller ingen risk. Är
teaterföreställningen skit kan man åtminstone trösta sig med att
man inte betalat för den (mer än kanske genom skattsedeln, men den
kostnaden får man ju vare sig man utnyttjar erbjudandet eller inte).
Samma sak med dåliga biblioteksböcker, konserter osv.
Men gratis har en baksida. Folk som
inte investerar pengar investerar kanske inte heller sitt engagemang.
Folk som ger bort något kan strunta i funktionen för är den gratis
kan man ju inte klaga (även om mottagaren lägger ner tid och bensin
på att hämta en bortskänkes-grej med undermålig eller felaktig
annonsbeskrivning eftersom gratis trumfar allt).
När jag uppträdde på comedyklubbar
föredrog jag de klubbar som tog entréavgift. De med gratis inträde
riskerade nämligen gäster som kom för att ölen kostade 29 spänn.
Att det sedan stod någon på scenen och pratade om något
ointressant såg de som ett smolk i bägaren som de på alla sätt
försökte överrösta.
En annan typ av gratis.
Marknader. Är det gratis tjänar jag
pengar från första sålda honungsburken. Har jag betalat en
tusenlapp för att få stå där måste jag sälja för en tusenlapp
(plus kostnaden för bensin och vägtullar, som finns typ överallt i
Norge) innan pengarna går till mig. Å andra sidan, har jag betalat
kan jag ställa krav på arrangören, som i sin tur kommer att förstå
att jag gör det.
Det jag försöker säga är att även
om gratis är gott är det inte alltid att föredra. Hade jag varit
politiker kunde jag ha formulerat min slogan som ”Gratis, men med
måtta!”.
En annan grej är att artificiellt låga priser ofta leder till överutnyttjande.
SvaraRaderaKanske inget problem för den som ger bort gamla möbler, men jag är övertygad om att exempelvis vårdköer varit kortare med ett högre pris utanför skatten.
Kanske att det även är mindre konkurrens om honungskunderna när det finns en avgift?
Fast med den logiken borde bibliotek och kommunala gratisaktiviteter bli superpopulära.
RaderaHar inte tänkt på om det är fler honungsförsäljare när det är gratis att sälja. Ska på två gratismarknader i september (en av dem var riktigt bra förra året, den andra är ny för mig), ska kolla på det då.
Nja, jag påstår att de är mer populära än om de kostat pengar. Så länge tik-tok och liknande är gratis slår de nog biblioteken.
RaderaDet verkar så, även om det kan finnas fler orsaker till att folk inte längre läser böcker.
RaderaDet är som när jag arbetade inom en verksamhet där det kom volontärer som ibland kanske inte förstod hur man interagerade med våra besökare utan stjälpte mer än de hjälpte. Hade de haft lön så hade man kunna ställt helt andra krav på dem./Eme
SvaraRaderaFast någon betalar väl ändå för de där volontärerna, kommun eller så? Har man ingen nytta av dem borde man ha rätt att tacka nej till dem.
RaderaJag var förresten på en marknad för några veckor sedan. Jag hade aldrig varit där tidigare och var rätt sent ute eftersom jag tvingats vända hem och hämta grejer jag glömt. Väl framme frågade jag en yngling i reflexväst vart jag skulle ta vägen. Han hade ingen aning, så jag letade rätt på en till. Samma där, han dirigerade trafik för marknadsarrangören, men han visste inte var själva marknaden var. Nåväl, jag lyckades få upp mitt marknadsstånd i tid och sålde riktigt skapligt, trots att marknaden var lika gratis som jag misstänker att de där ungdomarna var.
Ja, det är ju i alla fall billigare än att köpa lax file på ICA...
SvaraRaderaDen handlingen har jag begränsade kunskaper i.
RaderaÄven löpning och vandring är ju inte helt gratis om sanningen ska fram. Kläder och skor kostar och de slits med tiden. Fast skulle man gå naken kanske det var något annat.
SvaraRaderaDu glömmer barfotalöpning:
Raderahttps://sparosverige.blogspot.com/2017/11/barfotalopning-sparar-knan-skor-och.html
Men skämt åsido. Räknar jag med löparskor för en tusenlapp styck och att de håller 200 mil blir det 50 öre per kilometer och det kan jag leva med. En stor del av mina träningskläder har jag betalat med tid:
https://sparosverige.blogspot.com/2016/04/gratis-traningsklader.html
Helt gratis blir det inte, men förhållandevis billigt. Om jag kunde använda löpning som ett transportmedel i större utsträckning och därigenom pressa min bensinkostnad hade det kanske gått.
Den enda s.k. barfotalöpning jag gjort var för nagra manader sen när jag gick en runda i skogen med nya skor, det som vi i gamla tider kallade tennisskor, alltsa trainers. Jag fick san otrolig skoskav sa till slut fick jag ta av mig skorna och linka hem barfota pa asfalten. Stort köttsar pa hälen. Ajjjj! Fast det kostade mig bara ett plaster.
Radera/Annika
Fick du köttsåret av skoskavet eller efter att du tog av dig skorna?
RaderaFötter som inte gått barfota behöver vänja sig med det. Jag springer 5-7 km barfota på asfalt. Jag skulle kunna gå längre, men när jag springer säger fötterna ifrån. Men det finns folk som sprungit maraton barfota, allt handlar om fotsulornas anpassning. Och senor och sånt såklart, jag tror att få av oss skulle kunna springa ett maraton helt utan dämpning.
Nej, jag kände ju att det gjorde ont när jag gick och till slut fick jag nog, satte mig ner och tog av skon och da sag jag att det hängde en köttslamsa pa hälen. Därefter linkade jag hem pa asfalt. Aj igen men det överlevde jag.
Radera/Annika (ömfoting)
Något som alla, hrrm inte alla hör ni det SR, gör är att använda appar på mobilen/paddan och där är det säkert 95-99% gratis av det som används.
SvaraRaderaJa, gratis och gratis, du betalar ju i de flesta fall med din tid och uppmärksamhet, en annan valuta är de vanlig SEK,NOK USD EUR osv.
I appfallet är ju för en del utvecklare att upplägget att bland de många nedladdningarna (tusentals/miljontals) så hittar appföretaget kunder som är beredda att betala för utökad funktionlitet, vilka en del av dem i sin tur går att räkna hem tex i sitt jobb eller i sitt företag, direkt eller på kortare tid.
Locka in folk/kunder med specialerbjudande/priser, för att sedan hoppas på merförsäljning, är och har ju varit vanligt länge. Sedan om erbjudandet är noll kronor/gratis/din tid eller nedsatt ordinarie pris 25-50-75%. Stora skillnaden nu med de digitala plattformarna i varje mans ficka är det enorma utbudet av gratis eller "gratis"-alternativ.
Frågan är tex hur många som skulle besöka Wikipedia om det kostade tex 1 kr för varje fråga/sökning?
Här skulle säkert någon driftig entreprenör se till att erbjuda "gratis" Wiki-frågningar mot att reklam visades - det betraktas då av de flesta som att det är gratis....
Jag gillar det där. Att det finns tjänster som alla kan använda utan att betala, och så kan en klick specialintresserade betala för extrafunktioner eller för att slippa reklam. Tillverkaren får betalt, jag slipper betala och alla blir nöjda.
Radera"Var och får vad han behöver,
detta kallas demokrati.
För var dag blir den bättre,
men bra lär den aldrig bli."
Om jag minns Cornelis Vreeswijk rätt.
Jag har ett par riktigt dyra appar, kanske en tusenlapp styck, för tysk grammatik och talträning på tyska. Ja, det gjorde ont i plånboken, men är ändå värt pengarna jämfört med vad jag skulle betala för alternativa lösningar. Gratisappar finns det gott om, men konstigt nog korrelerar det med kvaliteten.
SvaraRaderaSå är det. Ibland får man vad man betalar för, på gott och ont. Jag skulle överväga att betala för något liknande på norska.
RaderaPrata norska kan du säkert allaredan, men kanske gnugga grammatik?
Raderahttps://utdanning.cappelendamm.no/verk/norsk-grammatikk-1593?omtale
Jag kan prata, men inte perfekt, och även om jag försöker ta in grammatiken återstår mycket gnuggande. Så det där tål att funderas över, tack för länken!
RaderaHört svenskar som bott i Norge länge, de pratar svenska fast de byter bara ut de ord som är annorlunda i norska språket. Det låter - ja vet inte vad man ska säga om det, men jag antar att det är högst funktionellt, men det måste nog betraktas som lite "storebrorsfasoner" av norrmän kan jag tänka mig.
RaderaAtt det funkar beror ju bara på att norrmän förstår svenska mycket, mycket bättre än vad svenskar förstår norska. Och kanske, men bara kanske, att svenskar kanske aldrig kan lära sig norska tillräckligt bra för att låta som en (nästintill) infödd norsk, jag menar med inte bara vokabulär och grammatik, utan även språkmelodin som nog avslöjar en utböling på några mils avstånd...
Det är vad man kallar "svorsk" och låter rent objektivt förjävligt. Det är inte specifikt för norska, tror jag. Jag träffade en gång en stockholmare bosatt i Skåne som behöll sin Stockholmsdialekt/rikssvenska, men la in typiska skånska ord och det lät lika dumt.
RaderaJa, norrmän förstår svenska väldigt bra, och verkar märkligt nog inte se ner på svenskar bosatta i Norge som struntar i att försöka prata norska, men jag vägrar att vara en av dem. Jag har gett mig fan på att lära mig språket, inklusive grammatik, stavning och språkmelodi, och gärna kunna leka med språket och slänga in olika dialekter på samma sätt som att man som svensk kan imitera Ingemar Stenmarks eller Mikael Wiehe utan att behärska hela dialekten.
Undantaget är när jag pratar med svenskar efter att ha pratat mycket norska. Då åker det in en del norska ord eftersom jag helt enkelt inte kommer på vad man säger på svenska. Allra värst är det när jag snackar biodling, där jag aldrig lärt mig de svenska orden. Således är jag inte tvåspråkig och snart nästan inte ens ettspråkig :-(
Men nog tusan går det. Jag hör åtminstone inte några fel i Tuva Novotnys norska:
https://www.youtube.com/watch?v=7QkNiVBYQnc
Ännu bättre exempel: Den svenske skådespelaren Jesper Malm (på svenska kanske mest känd för att han fått spö av Gunvald Larsson: https://www.youtube.com/watch?v=KtJLBe07xus). Nu skådespelare i Norge och spelar helt vanliga norska roller:
Raderahttps://vimeo.com/1073954637
Jag hade en norsk chef en gång i tiden och han behöll sin grammatik men bytte nyckelord till svenska. Det funkade finfint...
SvaraRaderaDet gör det säkert. Eller som Skavlan lägga sig någonstans mittemellan språken. Jag vill bara inte vara "han svensken" resten av livet.
RaderaSom gammal ekonomistuderande var det första jag fick lära mig "There is no such thing as a free lunch". Betalar du inte för något med reda pengar, så betalar du med tid, skatt, att du utsätts för reklam, att appleverantören skuggar dig för resten av ditt liv, o.s.v.
SvaraRaderaUndantag finns givetvis.
När det gällde språket så hörde jag en professor i språkvetenskap som hävdade att det är så små skillnader mellan svenskan och norskan att det inte går att hävda att det är två olika språk.
Men rent uttalsmässigt är ju nynorskan förjävlig, och även när det gäller vissa ord också. Sparo, snakker du bokmål eller nynorsk?
På något sätt brukar man få betala, men det kan ju också vara en slags win-win. Om en kommun vill få snurr på sitt näringsliv kan en rejäl julmarknad hjälpa, och den blir inte rejäl utan säljare. Så då kan jag komma dit och sälja honung utan att betala för det eftersom det gynnar staden/byn. Den som betalar i det fallet är honungskunden, som förhoppningsvis tycker att det är värt pengarna.
RaderaNog tycker jag att det är två språk allt, även om de är väldigt besläktade.
Jeg snakker bokmål og skjønner nesten ikke nynorsk i det hele tatt. Alle nordmenn er nødt til å studere nynorsk på skolen, men så langt har jeg ikke hørt en eneste som synes det er en god idé.