Jag drog mig länge för att odla
potatis. Det är ju ändå inte så dyrt i butik, tänkte jag. Men
dels har den blivit dyrare, dels har den blivit sämre. Köper
jag en femkilospåse hör det numera till ovanligheterna att jag inte
tvingas slänga åtminstone en handfull potatisar, ofta för att de
blivit gröna och därmed kan vara giftiga.
Förra året testade jag att odla
själv. Det gick bra, så i år har jag gått från en odlingslåda
till fyra och resultatet blev ännu bättre. Vilket fantastiskt
koncept! Man lägger några sättpotatisar i jorden. Sedan behöver
man inte göra mycket mer än att vattna vid behov och efter det
plockar man upp kilo på kilo!
Det här är en favoritsort att odla,
Asterix. Det blev
nästan bara stora potatisar och minimalt med skador, i alla fall i år. Jag brukar
skörda en hink i taget. Bara vända upp jorden med en grep, plocka
upp potatisarna och jämna till marken efteråt.
Innan jag går in grovrengör jag
potatis, grep och händer med vatten från regntunnan, även om det
tar emot mer och mer på hösten. Inne lägger jag potatisarna i
blöt, borstar av dem jorden, sköljer i nytt vatten och lägger på
tork.
Det här är ju lite mer komplicerat än
att ta hand om butikspotatisen. Även den behöver rengöras, men på
den hemodlade kan det sitta leriga jordklumpar och det tar någon
extra minut per kilo. Jag gillar inte att kladda ner mig, vare sig
med jord, deg eller motorolja, men i detta fall är det värt det.
Obesprutad, smakrik potatis direkt från jorden. Jag gissar att jag skördar ett kilo för runt 5 kr, men jag tycker egentligen inte att det spelar så stor roll om det blir en fjärdedel av butikspotatispriset eller bara halva priset. Jämför jag med ekologisk potatis i butik blir skillnaden ännu större. Och ingen potatis blir mer ekologisk än den jag odlar själv, med grannens kortresta koskit som enda gödsel. När jag sätter mig vid middagsbordet slår det mig varje gång att det här har jag odlat alldeles själv i min egen trädgård. Svårslaget!




Hm. Jag har också märkt att gröna och ”dåliga” svenska potatisar blivit vanligare. Förstår inte riktigt vad det beror på, men visst är det trist.
SvaraRaderaJag vet inte heller vad det beror på. Antagligen slarvigare ("mer rationell") skördeprocess. Fruktansvärt trist att behöva slänga mat. Dessutom blir det mer osäkert. Man siktar på en middag med potatis eftersom man har 5-6 st i påsen, men när man väl tar upp dem visar det sig att bara två går att äta :-(
RaderaJag är lat o undviker också gärna kladd. Tror jag kan ha skrivit detta innan men tål att upprepas då det är ett bra tips, lägger potatisen in en hink med vatten, ute, sätter en rund borsta i skruvdragaren och vispar runt i hinken. Sen har du ren potatis.
SvaraRaderaFiffigt!
RaderaVill minnas att det var galningen Per Morberg, som tvättade potatis med högtrycksspruta i nagot matlagningsprogram. Alla sätt är bra utom de daliga :).
Radera/Annika
Min högtrycksspruta är värdelös till nästan allting eftersom strålen är så vass att den tar bort färg, så kanske vore den perfekt till potatisrengöring.
RaderaDu kanske får den skalad med högtryckstvätten då också :-)
Radera/Christoffer.
Kanske det :-). Men det tycker jag vore tråkigt. Skalet är ju en del av potatisen och strax under skalet är det mest näring. Särskilt när det gäller stekt potatis och klyftpotatis vore en skalfri potatis bli en sämre produkt.
RaderaFörr körde jag halva mitt trädgårdsland för potatis, de senaste 15 åren har det fått bli gräsmatta med några krusbärsbuskar, en grandios rabarberplanta och potential för 5-6 buskar svarta vinbär.
SvaraRaderaAnledningen för mig var oxå främst det låga priset på potatis i butik i kombo med att jag även uppskattar ris allt mer.
Men lite hädelse är det, för mina rötter är från Tornedalen å där är ju potatis lika mycket religion som hjortron. Fast hjortronets lov har vi kanske sjungit färdigt om...👀
Det jag uppskattar allra minst är i alla fall gräsmatta. Det är t o m sämre än hjortron ;-)
RaderaGröna potatisar är inte så farligt egentligen. Det är bara i gröna delen som solaninnivån är förhöjd. Skär man bort allt grönt kan man tryggt äta resten av potatisen.
SvaraRaderaNär man odlar obesprutad potatis bör man rotera odlingsplatserna för att slippa sjukdomar. En säsong med potatisodling, följt av 2 säsonger med andra grödor. Låter inte som du har någon plan för det, eller har du 12 odlingslådor?
Jag har också svårt att förmå mig själv att kasta hela potatisen om över halva ser bra ut.
RaderaJag har åtta odlingslådor och roterar så mycket jag kan. Fast plan är mycket sagt.
Haha. Det handlar om potatisar alltså? :D Jag testade med en gång kruka om det var på balkongen. Jag fick ut 3-4 små potatisar från 1 som jag snittat i några delar. Varje del hade minst en rot. Jag får prova igen.
SvaraRaderaDet var dålig utdelning. "Snittat i några delar" låter som en märklig metod för mig.
RaderaJag hade läst att det gick att göra så också men som sagt utdelningen var inte så stor och några föll bort. Krukan hade väl inte den bästa avrinningen av vatten heller och allt är viktigt. Jag gjorde det för att lära mig lite. - Det måste kännas gött att odla själv och sånt. Kred till dig.
RaderaJag tror att min mamma lyckades med potatis i kruka och jag har sett andra göra det, men själv har jag aldrig försökt.
RaderaJag känner mig själv som nybörjare. Precis som du skriver får man pröva sig fram.
Potatis är vår favorit i pallkragarna. Kanske tveksamt om man sparar så mycket pengar men smakmässigt är det helt överlägset! Att plocka färskpotatis direkt från landet som serveras med smör en halvtimma senare är svårslaget, så jäkla gott alltså. Behöver knappt nått mer på tallriken och då blir det ju en billig måltid :)
SvaraRaderaTesta gärna lite andra sorter också, kanske delikatessen Amandine eller liknande.
I år blev det Asterix och Princess. Det jag framförallt vill prioritera i blandningen nästa år (förutom priset såklart) är tiden. Nu har jag två ganska sena sorter. Hade varit smart med en tidig också. Amandine verkar vara det, men eftersom du kallar den delikatess gissar jag att det inte är en av de billigare.
RaderaJag gillar att odla potatis – det är som att gräva fram små guldklimpar, fast man kan äta dem. :-)
SvaraRaderaSant, det är lite av en skattjakt eftersom man aldrig vet hur mycket potatis det finns i jorden.
Radera