onsdag 25 februari 2026

Hand-till-mun-samhället levererar

25:e. Lönedag, kung i baren och allt det där. Idag tänkte jag därför utgå ifrån ett Twitterinlägg från igår som ledde till diskussioner som gav mig en del tankar:

Visst låter det bedrövligt, att mer än hälften av svenskarna inte skulle klara sig en månad utan inkomst efter ett helt liv av idogt arbete. I kommentarerna kunde man läsa om modernt slaveri, ”född fri – skattad till döds”, att ”det är sossarnas fel”, eller medias, eller invandringens.

Är det verkligen så illa ställt? Jag tror inte det, men det rimliga vore att 90+ procent skulle klara sig betydligt längre än några månader, och det tror nog ingen på. Men det beror knappast på sossar eller skatter utan på att alldeles för många lever över sina tillgångar eller exakt på gränsen.

Något som hänt bara under min livstid kan kallas bilinflation. När jag var barn hade nästan alla familjer en bil. Senare blev det ofta två, i takt med att hemmafruarna började lönearbeta. Men det var tydlig skillnad mellan bilarna. Den ena, lite dyrare, användes till de längre resorna och familjens bilsemestrar medan ”andrabilen” användes lokalt, till jobbresorna för den förälder som jobbade närmast, för att handla mat eller skjutsa barnen på aktiviteter.


Nutid.

Idag står det ofta en elbil och en fyrhjulsdriven Volvo-SUV på gårdsplanen, max tre år gamla och köpta på avbetalning eller med privatleasing. Att de inte står i garaget beror på att det är fyllt till brädden med ganska onödiga ägodelar, t ex en åkgräsklippare som inte längre används eftersom man skaffat en robotgräsklippare för 17995 kr.


Hemma hos Sparo.

Men det finns fler exempel. Jag nämnde bilsemestrar. På 80-talet var det nämligen inte givet att åka på årliga semesterresor till Asien. Vissa år åkte man till tant Alma i Norrtälje, andra åkte man kanske ingenstans. Jag minns tre utlandssemestrar under min barndom. Kanske har jag glömt någon, men det var sannerligen inte varje år eller ens vartannat, och all-inclusive var inte uppfunnet.

När vi ändå är inne på mat var det inte så länge sedan som hämtpizza var en exklusiv happening man kostade på sig vid enstaka tillfällen. Nu lever många på hemlevererad skräpmat för man orkar inte ens hämta den själv längre. Än mindre orkar man laga mat från grunden på den egna spisen trots att köken renoveras minst vart tionde år vare sig det behövs eller inte.

De allra flesta skulle kunna spara genom att göra en ytterst marginell sänkning av sin levnadsstandard, eller bara sluta att höja den så fort det finns en möjlighet. På 80-talet levde många familjer på en lön. Idag är det många som inte ens klarar sig på två löner utan att låna till allt från bil till mobil, hemmabio och glasögon. Den som vill skylla sin relativa fattigdom på politiker kan göra det om det känns bättre, men frågar ni mig är det inte där skon klämmer.

90 kommentarer:

  1. Ja det är helt stört, jag har vänner som är över 50 som har jobbat i minst 25 år och fortfarande tycker att det är jobbigt med fattig-januari när man har så lite på kontot. Till och med när jag jobbade halvtid och var nyskild så hade jag bättre marginaler än så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar vad det beror på. Det är ju verkligen inte så att de som har högst inkomster har störst marginaler, ens i kronor. En del verkar helt enkelt oförmögna att bli förmögna.

      Radera
    2. Jag skulle säga att det är ett fåtal val man gör i början av karriären som avgör resten av ens liv. Direkt när folk har fått jobb köper de den dyraste bostaden de har råd med, parallellt med att de köper nya bilar som ska bytas ut om och om igen. Och när de lyckats få ner lånet en aning så ska det köpas ännu dyrare boende. Det är inget svårt att spara 10 K i månaden om man har en hyfsad lön, men med ett par miljoner i lån, ja då går sparmöjligheterna upp i rök.

      Radera
    3. Det låter trist om ett fåtal tidiga val avgör hela ens liv. Det stämmer nog att de som börjar med att maximera sina utgifter gärna fortsätter, men även där har jag hört undantag. Jag gjorde mycket dumt som ung där jag kommit till sans, men inte så mycket inom ekonomi.

      Radera
  2. En bra sammanfattning "En del verkar helt enkelt oförmögna att bli förmögna" Och måste man låna till att unna sig, då sitter man i skiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och har man något konsekvenstänk så är det inte att unna sig om man inte gör det för pengar man har, för oss normala skulle det enbart kännas jobbigt.

      Radera
  3. Att folk inte förstår enkel matematik. Om man sparar 10% av sin nettolön varje månad, kommer man efter 9 månader att ha pengar så man klarar sig en månad (den månaden behöver man ju inte spara, så man klarar sig med 90% av sin inkomst). Upprepar man detta så kommer man efter totalt 108 månader (9*12), det vill säga efter 9 år, att ha så man klarar sig ett helt år utan lön. Lägg till ränta-på-ränta (om man investerar istället för att spara), och att man kanske kan lägga undan mer än 10% - i alla fall under en viss tid - så tar det betydligt fortare än så.
    /Christoffer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och trots att många verkar intala sig själva att de inte kan spara en krona skulle de inte svälta ihjäl om de bara fick ut 90 procent lön, eller om de hade ytterligare ett lån som gjorde att de pengarna försvann från kontot.

      Radera
    2. Ja, det är märkligt att så många människor anser att pengarna precis räcker. Hur kan det vara så att så många människor har exakt den lön som täcker exakt alla deras utgifter? Det kan ju inte vara slumpen, eftersom folk har olika lön, bor olika och lever olika. Det måste ju bero på att man fyllt sitt ekonomiska utrymme till max, så det inte finns något kvar? Därmed borde det för de allra flesta gå att skära i detta! Bara en så enkel sak som att skippa mjölken till pannkakorna och använda gratis kranvatten istället - ingen skillnad i smak eller konsistens, men däremot en tia sparad!
      /Christoffer.

      Radera
    3. Antar att det är samma psykologi bakom som att för de flesta tar en arbetsuppgift just den tid som är utsatt för att slutföra det, det kända uttalande som Parkinsson gjorde.
      Ja, inte för Sparo då och det syns ju även på ekonomisidan

      Vid många tillfällen jag varit på semesterresa och det började lacka mot hemfärd var det vanligt att höra att det är lika bra att göra av med pengarna, för det hade de ju tänkt göra iallafall. Så det köptes (fula) souvernier, T-shirts i otäcka färger eller konstiga tryck, eller så satte de sig i baren och beställde drinkar till pengarna tagit slut. Man kan lätt tro att en lyckad semester måste innebära att man gjort av med hela semesterkassan, iannat fall har man inte levt livet liksom. Man kan anta att i en del fall kom semesterpengarna dessutom från lån.

      Pengar är runda för att de ska rulla heter det ju

      Radera
    4. Nej, det kan ju inte vara slumpen. Särskilt med tanke på att lönen genom livet går upp, och kanske ner ibland, men alldeles oavsett är det för många precis den summa de behöver som är kvar.

      Jag använder mjölk till pannkakor, men spär alltid ut med lite vatten, det går av bara farten :-). Jag köper för övrigt mjölk direkt från en bonde, det rekommenderar jag alla som kan att göra.

      Det där att jobb tar precis den tid man bestämt på förhand gäller åtminstone inte mig när det handlar om bygg och annat praktiskt. Om jag tror att det ska ta en timme räknar jag med två och så blir det tre, om jag har tur.

      Märkligt tänk för semesterkassan. Semestern blir väl inte ett dugg bättre (eller sämre) beroende av hur mycket pengar man har kvar när man kommer hem.

      Radera
    5. Sparo, en tumregel gällande tidsuppskattningar är att multiplicera med tre för att hamna mer rätt. Eller pi som de i branschen säger

      Radera
    6. Många gånger hade det spruckit för mig ändå.

      Radera
  4. Nu har jag ju inga skulder, inga ungar eller någon bil och köper inte prylar i någon nämnvärd utsträckning. men jag lever på 16000 kr i månaden. Har en budget och sparar på kort sikt till resor och elektronik m.m. På längre sikt för trygghet, för slippa oroa mig helt enkelt. 30 procent av min inkomst går till sparande. Ligger på gränsen till fattigpensionär.
    Förstår om inte alla kan/vill spara som jag men när man hör folk som inte ens är villiga att lägga undan en hundralapp i månaden utan det är hand ur mun, då får de skylla sig själva.
    Och jag har guldkant på tillvaron sitter inte hemma och suger på ramarna. Reser, går på kurser, ute fikar, odlar och om inte annat så är jag ute och jagar extrapriser. Finns också massa gratisgrejer man kan göra. Blir förvånad när folk med ungefär samma inkomst som jag tycker att de är fattiga.
    Sen är det bara att konstatera att en del har inget ekonomisk sinne helt enkelt, det verkar vara som ett handikapp för vissa./M


    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kan du leva som en kung! Jag tar ut 14000 netto i månaden detta år från bolag/utdelningar, och har både hus (belånad till 49%), bil (utan lån) och ett hemmaboende barn (15 år). Hustrun har förvisso högre lön, men vi har pga min minimalistiska tillvaro numer separat ekonomi. Och jag tycker att JAG lever som en kung. Jag menar, hur gott kan man inte leva med fasta utgifter varje månad (inklusive mat och bensin) på 20.000 kr delat på 2 personer? Jag får ju 4.000 kr över varje månad till "guilt free spending"!
      /Christoffer.

      Radera
    2. Ja, jag tror att det är att betrakta som ett handikapp, men i likhet med en del andra handikapp går det att göra något åt det. Fast bara om man vill och förstår att det går.

      Det är svårt att tävla i "snålhet". Alla har sina förutsättningar.

      Radera
  5. Jag vet att jag ibland gör ett tankefel när jag tänker "jag har inga pengar kvar". Men det är för att jag flyttar det mesta av inkommande lön till olika sparande och då känns det som att det är "borta". Men nog skulle jag klara mig ganska lång tid utan lönen om det skulle behövas. Jag tror att detsamma gäller ganska många som jobbat några år på en fast tjänst.

    Sen vill jag protestera mot att all-inclusive inte var uppfunnet förr! Tvärtom! Förr när folk åkte på semester (och inte campade) så var det ofta till ett pensionat i skärgården, fjällen eller Skåne. Med helpension dvs frukost, lunch, middag. Eller har jag missat något speciellt som all-inclusivekoncepten har?

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spargrisen, ett exempel var Club Med, var kanske det mest kända i Europa med sitt all-inclusive:
      Måltider & dryck till maten: vin och öl ingick till lunch och middag, sport och aktiviteter, underhållning, ingen dricks. Tillskillnad från andra aktörer, de fåtal andra, som erbjöd all-inclusive verkade Club Med i normala eller lågprissegmentet, medan konkurrenterna hade det i främst lyxsegmentet.

      Vet att jag såg det runt medelhavet långt innan något liknande erbjöds från svenska researrangörer.

      Radera
    2. Det finns ju appar som gör det där, rycker undan pengar lite slumpvis från lönekontot så att man inte ska veta att man saknar dem. Märkligt för mig, men funkar det för någon är det väl bra.

      Okej, helpension har funnits, men de brukade sällan ha fri bar på pensionatet.

      Jag vet inget onm Club Meds koncept, men tycker att det är ett sällsynt dåligt namn som för tankarna till apotek.

      Radera
    3. Club Med är en förkortning av det franska företaget Club Mediterranée (osäker på stavningen), alltså Klubben Medelhavet. Dvs de gjorde resor till Medelhavet (mest Rivieran) för fransmän. Så har inget alls med medicin att göra.

      Ord kan vara knepigt, läkare som jobbar med pediatrik har ingenting med fötter att göra (vilket jag trodde när jag var liten, tolkade det som en försvenskning av ordet pedestrians) utan med barn.

      Som fd komiker så använder du väl ordet "rolig" på rätt sätt i Norge :-)

      Spargrisen

      Radera
    4. Jag anade att det var det namnet kom ifrån och förstod att det inte åtminstone inte hade med medicin att göra, men jag tycker ändå att det är ett dåligt namn.

      Rolig har jag definitivt fått grepp om, men en del norska ord leder mig fortfarande fel i huvudet.

      Radera
  6. Intressant reflektion över livsinflationen. Ja, det är ganska stora ändringar som har skett över min livstid vad gäller det folk lägger pengar på. Men framförallt tror jag Ingves åstadkom en stor förändring ,med sin negativa ränta, i folks attityd. Som om mer lån till varje pris förbättrar och stärker samhället?
    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, det har jag inte tänkt på. Fast de som säger att de konsumerar för att hålla igång samhällets hjul viftar jag ändå bort som oseriösa. De vill spendera och låtsas hitta ett rationellt skäl som gör det lite mindre dåligt.

      Radera
    2. Ja kanske var det psykologiskt mer än något annat vad gäller negativ ränta, för under 1970- och 1980-talet var kombinationen av mycket hög inflation tillsammans med generösa ränteavdrag (upp till 80–90 % för höginkomsttagare) sådan att det gav kraftigt negativa realräntor. Under årtionden.
      Inget nytt under solen som det heter.
      .

      Radera
    3. Att man inte kan spara för att vi har för stor invandring eller för hög skatt ,är väl du ett bra exempel på att det är möjligt. Du har ju levt i Sverige både med både hög invandring och hög skatt, men det har ju gått ändå .

      Radera
    4. Jadå, jag minns att mina föräldrar hade lån för att det var "bra att ha". Jag fattade inte då, och knappt nu.

      Ja, är det inte invandring och skatt är man diskriminerad på arbetsmarknaden pga kön eller fysiska åkommor. Så ser man de där som inte fattar att det är synd om dem och då är det inte heller det:
      https://www.youtube.com/watch?v=Lg9dzSb1CGQ

      Radera
  7. Japp, det är helt klart intressant. Jag har nu jobbat i snart 10 år och under denna tid har jag sparat betydligt mindre än jag borde. Dragit på mig högre utgifter än jag borde och allt sådant. Men även om det inte gått så bra som det borde så antar jag att jag skulle klara ca 4 år utan lön utan större problem på nuvarande levnadsstandard och då har jag ändå en hel skog av lågt hängande frukter för att dra ner mina utgifter ännu mer så den faktiska tiden skulle troligen vara ännu längre.

    Förstår inte hur folk kan göra av med så mycket pengar som de gör...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad du "borde" bestämmer bara du.

      Jag förstår inte heller. När jag jobbar mycket har jag inte tid att göra av med pengar, men många verkar jobba mycket just för att kunna konsumera. Jag förstår inte hur de hinner.

      Radera
    2. Det är det som är så perfekt med att "klicka hem" som det heter numera (on-line shopping), det gör du i din smartphone när du tex sitter på toaletten, eller sitter på bussen. Shopping har du alltid tid till, allt är öppet dygnet runt, alla dagar på året. Hemleverans till din dörr. Du behöver aldrig lämna hemmet, eller arbetsplatsen, du kan enkelt konsumera upp hela din lön på nolltid. Plus att du kan välja "buy now pay later" eller avbetalning som det egentligen heter.
      Eller varför inte klicka hem saker samtdigt som när du ser på film, tydligen är det så att filmskapare nuförtiden måste ta hänsyn till att publiken endast tittar med ett halvt öga då de samtidigt håller på med mobilen eller paddan. Så filmskaparna måste lägga in så det blir upprepningar och väldigt tydligt vad som ska/kommer att hända. Annars avbryter tittarna filmen efter några minuter och startar en annan film, eller serie. Streamingbolagen har exakt koll på hur kunderna beter sig och rättar sig därefter.

      Radera
    3. Jag har den där egenheten att jag vill göra en bedömning om det jag köper är prisvärt innan jag handlar. Det innebär att jag måste jämföra, läsa recensioner osv. Och det har jag inte alltid tid till.

      Det där med filmskaparnas tydlighet tror jag på. Hela samhället börjar kännas som ett enda "Klartext", på lätt svenska (eller norska).

      Radera
    4. Så är det helt klart, men med "borde" menar jag att det finns lågt hängande frukter som jag känner att jag borde gå ut och plocka. Sen finns det lågt hängande frukter som jag inte är intresserad av att plocka (men så klart skulle göra om det verkligen krisar, med vilket jag menar att den verkliga siffran nog hamnar en bra bit över 4 år, även om det i kronor och ören idag är ganska exakt 4 år på nuvarande utgiftsnivå).

      Radera
    5. Jag tror att det är bra att man reflekterar över sånt här och inte bara på autopilot gör som man alltid gjort.

      Radera
  8. När man jobbar mycket är det lättare att unna sig, köpa en dricka och snickers på språng (trött pga jobbmöte, jobbig dagislämning eller tungt praktiskt arbete). Man behöver en "pick me up".

    Komma hem sent, vad fasen ska vi äta? Beställa något eller köpa en frysrätt. Tror många dricker alkohol på kvällen för att varva ner eller lyxa till det en sketen tisdagskväll.

    Dåligt samvete över brist på ork och tid för barnen blir till bio/lekland och godis. På helgen är man kanske för trött att göra storkök och planera veckans mat, räcker med att besegra tvättberg och läxläsning.

    När jag slutade jobba minskade mina inköp drastiskt. Inga glassiga tidningar och praliner för att trösta en trött själ, inga lekland för jag orkade leka ute i vanliga lekparker med barnen samt låna med andras barn för umgänge. Jag hinner handla och laga bra mat och jämföra priser. Jag hinner tänka, planera och bara vara.

    När jag plötsligt har hoppat in och jobbat (kroppsarbete) någon gång händer det ofta att jag köpt en dricka efteråt och tagit en utelunch på dagen. Dels för att jag 06.00 inte haft sinnesnärvaro att fixa matlåda och fylla vattenflaska, dels för att jag har tyckt mig förtjänt av att unna mig, när jag jobbat så hårt. Knäppt men sant.

    Jag njuter av min arbetsfria tid och är glad att jag kan använda den till mig och min familj. Det är inte alla förunnat. Har man möjlighet att skära ner lite på utgifter och gå ner i arbetstid - gör det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om jag har något fel i huvudet eller om det beror på att jag under väldigt många år varit frilans och egenföretagare vilket resulterat i stor variation i arbetsbörda, men jag unnar mig nästan aldrig belöningar i form av vardagsinköp av den typ du beskriver.

      Och så har jag inga barn och därför inget behov av att döva det dåliga samvete som jag fattar kommer med det i perioder när man inte har tid att vara superförälder.

      Radera
    2. Tror det har med personlighet och i viss mån arbetstider att göra. Sticka iväg 07.00, vara hemma till 16-17 varje vardag i x antal år är ibland bläää. Så förutsägbart. Sen köpte jag tidningar och praliner när jag var ung utan barn. Senare i livet fanns ingen tid att läsa och äta godis ifred ;)

      Radera
    3. Jag gillar godis, men tycker det är för dyrt.

      Men om du fortfarande jobbar samma tider låter det som att du skulle försöka hitta något nytt att göra. Jag tror verkligen att alla inte är skapta för 9-5.

      Radera
    4. "Köpa sig belöningar"? Alltså det agerandet är ju enbart självskadligt. Köp en psykolog istället och red ut beteendet.

      Radera
    5. Nu är psykologtimmar ganska dyrt jämfört med praliner och det behöver ju inte vara ett så stort problem att man är beredd att lägga ner mycket pengar och energi för att ändra sitt beteende.

      Radera
    6. Jag tenderar att vara lite åt andra hållet. När jag arbetar har jag inte tid för småköp för att unna mig. Tiden springer iväg på jobbet för att jag jobbar, sen vill jag bara hem. Visst finns en större tendens till att köpa hem mat av bekvämlighet om det blev sent på jobbet, men det är främst pga frun som är mer kräsen i mat än mig, jag klarar mig fint på några mackor och ägg eller vad som finns i kylen. Laga riktig mat går ändå egentligen snabbare än att hämta hem mat, men man inbillar sig det kräver mer energi.

      Men, när jag är hemma längre perioder, då blir jag snarare rastlös och vill göra något speciellt, vilket ofta kostar pengar. Enklare saker som att baka något eller laga godare/finare mat drar upp kostnader, om än inte så mycket. Vill man åt miljöombytet tenderar det att kosta lite mer också.

      Radera
    7. Jag håller med om att det är enklare att hålla sig undan konsumtion när jag har mycket att göra.

      Radera
  9. Till "Anonym 25 februari 2026 kl. 10:19"

    När det gäller semester och att göra av med de sista pengarna kan det ibland ha att göra med att de tagit ut kontanter i en valuta som de inte planerar att använda i framtiden.

    Det har blivit mycket bättre efter att Euron blivit så utspridd, men det finns fortfarande länder även i Europa med egna valutor. Och kortbetalningar är inte alltid accepterat överallt så ibland är man tvungen att ta ut lite kontanter.

    Sedan står man där i Prag eller Sarajevo med en hög sedlar och mynt som är värda för mycket för att kasta bort och för lite för att det skall vara värt att gå till Forex och betala avgift (jag har hört att det går att växla tillbaka utan avgift om man köpt valutan från dem, men det gäller inte när du tagit ut i en bankomat) för att växla in.

    Jag valde att köpa godis för pengarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det underlättar om man svarar i den tråden så att svaret hamnar under kommentaren man svarar på, men jag ska inte gnälla mer om det.

      Men är det verkligen så himla hög avgift på att växla tillbaka? Jag fattar om vi snackar lite mynt, men "en hög sedlar" borde vara värt att lösa in hellre än att köpa godis eller något man knappt ens vill ha.

      Radera
    2. Jag såg ingen "svara"-länk under den personens inlägg.

      Enligt Forex egen webbsida: "Saknar du FOREX Kreditkort eller kvitto kostar det 50 kr att växla utländsk valuta i våra butiker."

      Har du mycket pengar i utländsk valuta kan det vara värt den kostnaden. När det du har är värt ca 100 kr känns det inte så roligt att bli av med hälften i avgift.

      Radera
    3. Nej, inte under kommentaren, men det finns alltid ett "svara" under den första och sista kommentaren i tråden. Klickar du på någon av dem hamnar du nederst i samma tråd.

      Jag kan förstå att man inte vill ge bort hälften i avgift. Kanske kan man hitta en svensk vid gaten på flygplatsen som åker dit ofta och kan swisha över sedlarnas summa för en lägre avgift :-)?

      Långt innan jag flyttade till Norge hade jag av någon anledning en norsk utgången hundralapp. Den kunde jag skicka till Norska riksbanken som utan avgift satte in motsvarande belopp i SEK på mitt svenska bankkonto. Fast jag betalade nog över 20 kr för portot.

      Radera
  10. Att inte klara mig en månad med utebliven lön skulle stressa mig något så oerhört att jag förmodligen skulle behöva sjukskriva mig och på så vis bli utan lön.

    Det är förmodligen bäst att aldrig hamna i det läget :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner likadant. Tänkt att en enda räkning, t ex en trasig tand eller luftvärmepump, skulle kunna sabba privatekonomin - det vore ett rent helvete.

      Radera
  11. Trots att man levat magert rätt många år nu så har min reserv bara minskat med något års försörjning. Har nog runt halvdussinet kvar allt annat lika.

    Men generellt ser jag mest standardhöjning kring mig. När jag växte upp så var det någon enstara som hade en epatraktor/atraktor. Vi andra hade moppar, min gav jag 200 spänn för.

    Senast idag, i en av landets epa/atraktortätaste kommuner körde jag om en byggd på en nyare Audi A4, nyare o finare än min ”Gamla bettan”. Inte ovanligt heller, sett allt från nyare bMWs till fina halvnya Volvos konverterade, så en massa pengar finns.

    Det som gör mig glad är ändå när någon drar runt i en klassisk PV444, tror jag de heter.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådana där mopedbilar fanns heller inte. Om de hade gjort det undrar jag vad mina föräldrar hade sagt om jag föreslagit dem att de skulle köpa en sån till mig för dåtidens motsvarighet till en kvarts miljon. Eller nej, det undrar jag inte.

      Snackar vi EPA-traktorer tror jag att du menar PV445, alltså Volvo Duett, stationsvagnsvarianten av PV444.

      Radera
    2. Mopedbilar är ju komplett vansinne, EPAs kan ju trots allt konverteras tillbaka. Du har garanterat rätt, då hävdar jag att jag menat PV445hela tiden o förnekar bestämt motsatsen.
      /JB

      Radera
    3. Det är vansinniga priser på mopedbilar. Tydligen beror det på små tillverkningsvolymer. Det säger i så fall en del om massproduktionens påverkan på priserna.

      Jag tror att EU:s nya fartsänkta personbil kommer att konkurrera ut EPA-traktorn och mopedbilen inom några år. Jag gissar att det kommer att gå att bygga om en vanlig personbil till en fartsänkt bil.

      "Klart är att EU föreslår en ny körkortsbehörighet, B1, som ger personer från 15 år rätt att köra vad som kallas för en "fartsänkt bil" – en B1-bil."
      https://ntf.se/nyheter/2025/fortydligande-fran-transportstyrelsen-och-tt-det-har-galler-for-framtidens-a-traktorer/

      Tom-Hjördis

      Radera
    4. Epor kan konverteras tillbaka, men som jag förstått det är det fruktansvärt krångligt att få dem genom bilprovningen som bilar igen.

      En riktigt dålig grej med mopedbilar är att allt, exempelvis bromsar, är dimensionerade för den låga hastigheten. Därför är det helt galet att de får gå snabbare än epa-traktorer, det borde varit tvärtom.

      Radera
    5. Det blir en aning snurrigt att följa resonemanget här när ni blandar och ger angånde terminologin. Även om det finns likheter mellan EPA- och A-traktorer finns det också väsentliga skillnader.
      Att konvertera tillbaka en EPA-traktor till en vanlig bil blir riktigt jobbigt medans det är betydligt enklare med en A-traktor.
      https://www.atraktorsparr.se/sidor/skillnaden-mellan-epa-och-a-traktor
      /Ingenjören (med bakgrund i fordonsbranschen)

      Radera
    6. Jag försvarar mig med att det inte var exakt det här jag tänkte att blogginlägget handlade om, men visst ska rätt vara rätt.

      Fast både jag och JB skrev faktiskt om epa-traktorer när vi pratade om svårighet att konvertera tillbaka den till vanlig bil. Sedan länkade Tom-Hjördis till en text om a-traktorer, men hans inlägg spann heller inte vidare på konvertering av epor.

      Radera
    7. Jag tänkte inte på att det är skillnad på A-traktor och EPA-traktor.
      https://sv.wikipedia.org/wiki/A-traktor

      Tom-Hjördis

      Radera
    8. @Sparo

      "En riktigt dålig grej med mopedbilar är att allt, exempelvis bromsar, är dimensionerade för den låga hastigheten."

      Ja och att de likt Trabanten har plastkaross och saknar deformationszoner.

      Tom-Hjördis

      Radera
  12. Sparo, här har du något att spinna vidare på kanske? För det verkar ju inte bättre än att idioterna går på torra land, enligt hur de tänker i media? Att kalla snabbmat för "lyx" :) Inte nog med att MCD är äckligt, det innebär ett slag mot din egen hälsa.

    https://www.svd.se/a/j0llg9/snabbmat-har-blivit-lyx-for-usa-s-laginkomsttagare-prisokningar-hotar-fastfoodkedjornas-affarsmodell

    Mvh Investeraren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låst artikel, men jag har nog inte mer att säga om det än det du redan sammanfattat.

      Radera
  13. Som jag ser det så bör väl dessa konsumenter istället bli lyckliga av situationen? De kan spara dessa pengar, och känna sig nöjda med valet. Win-win.

    SvaraRadera
  14. Den där tanken hos många "du är vad du konsumerar" verkar stark. Dvs du måste göra av med alla pengar du har, annars är du fattig?

    SvaraRadera
  15. "Det är inte svårt att göra en budget, det är bara att ta sin inkomst och lägga på 10%"

    Pelle

    SvaraRadera
  16. Stora delar av befolkningen kan inte leva som du gör Sparo. Då skulle inte samhället fungera. En modern bil släpper ut dramatiskt mindre hälsofarliga partiklar och kväveoxider (NOx) jämfört med en bil från 1980-talet, ofta över 90–99 % mindre.

    Av samma skäl kan vi inte leva som vi gjorde i Jägar- och samlarsamhället. Det finns för många människor för det.

    Människor lever som de behöver för att överleva. För att det moderna samhället ska fungera behöver många människor leva på marginalen.

    För övrigt tycker jag att Emma Ståhls resonemang är motsägelsefullt. En absolut majoritet av alla människor har alltid behövt arbeta för sin försörjning. Arbetsförmågan har varit och är tryggheten. Annars skulle inte samhället fungera.

    Tom-Hjördis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att du räknar in tillverkningen i dina procentsiffror. För faktum är att min bil överlevt fem decennier. Jag skulle vilja se hur många 2026:or som rullar runt år 2076. Men det är helt sant att alla inte kan leva som jag och jag skriver inte till samhället utan till individer.

      Jag är nyfiken på vem hon anser sig ha blivit lurad av.

      Radera
    2. Jo men jag räknade inte på koldioxid utan på kväveoxid. Jag tror inte tillverkningen av bilar släpper ut kväveoxid. Däremot behöver man räkna på tillverkningens utsläpp av koldioxid om man ska räkna på koldioxid från gamla och nya bilar.

      "Den största källan till bildandet av kvävemonoxid är förbränningsmotorer i bilar, särskilt dieselmotorer, eller vid förbränning i kraftverk."
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4veoxid

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Man behöver inte räkna på någonting, men det är lustigt hur alla tycks räkna åt sitt håll.

      Radera
    4. Jag menar att "alla" inte kan köra gamla bilar för då blir utsläppen av miljögifter och kväveoxid för stora. På samma sätt kan inte "alla" leva som jägare- och samlare för då räcker inte ytan (näringen).

      Du kan leva sparsamt och förnuftigt för att andra lever impulsivt och slösaktigt. T ex är dina passiva inkomster från aktiefonder beroende av överflödig konsumtion. Eller för att citera Einstein: "He who understands it, earns it; he who doesn't, pays it."

      Det är bara att hoppas att den hälft av svenskarna som inte skulle klara sig en månad utan inkomst är nöjda med vad de fått för pengarna. För något måste de ha fått för pengarna om de arbetat idogt ett helt liv och inte har kvar pengarna.

      Tom-Hjördis

      Radera
    5. Jag är osäker på om du har rätt där. Min bil släpper antagligen inte ut mer nu än den gjorde för 50 år sedan och inte var väl utsläppen från biltrafik värre då. Visst, det fanns färre bilar, men då kanske det snarare är det vi skulle jobba på.

      Radera
    6. Nej men din gamla bil släpper ut mer kväveoxid än en modern bil. Om "alla" hade haft en gammal bil hade utsläppen av kväveoxid blivit för stora eftersom privatbilismen ökat.

      Tom-Hjördis

      Radera
    7. "Visst, det fanns färre bilar, men då kanske det snarare är det vi skulle jobba på."

      Det moderna samhället fungerar inte om vi ska ha lika få bilar som förr. Dels kräver det moderna samhället att fler har bil och dels finns det fler människor än någonsin i världen.

      Tom-Hjördis

      Radera
    8. "Om 'alla' hade haft en gammal bil hade utsläppen av kväveoxid blivit för stora eftersom privatbilismen ökat."

      Det resonemanget blir ungefär lika logiskt som att när terrorister börjat köra in i folksamlingar med lastbil bör man förbjuda lastbilar.

      Radera
    9. Jag menar inte att man ska förbjuda gamla bilar. Jag menar att "alla" inte kan köra gamla bilar. De flesta måste köra moderna bilar annars blir utsläppen av kväveoxid för stora.

      Din liknelse med lastbilar haltar. Om alla som kör lastbil hade varit terrorister hade man behövt förbjuda lastbilarna.

      Tom-Hjördis

      Radera
    10. Jag tycker tvärtom att min liknelse är klockren.

      Det fanns lastbilar. Terrorister började använde dem som mordvapen. Då är det såklart terrorismen man ska bekämpa, inte lastbilarna.

      Det fanns 70-tals-Volvos. Det blev mer trafik. Då får man välja. Är det gamla bilar (lastbilarna i det förra exemplet) eller den ökade bilismen (terroristerna) som är problemet?

      Radera
    11. Det är nog enklare att ersätta gamla bilar med nya bilar än att avveckla det moderna samhället (om den ökade privatbilismen är problemet).

      Det var ett problem redan på 80-talet att bilarna släppte ut hälsofarliga partiklar och kväveoxider (NOx). Vi får gå tillbaka till häst och vagn om vi vägrar byta till moderna bilar som släpper ut 90-99 % mindre hälsofarliga partiklar och kväveoxider (NOx).

      Tom-Hjördis

      Radera
    12. Jag tror kanske inte att du behöver avveckla samhället och gå tillbaka till 70-talet heller.

      En modern diesellastbil har så låga utsläpp att en lastbil på tomgång i en stad fungerar som luftrenare.

      Radera
    13. "En modern diesellastbil har så låga utsläpp att en lastbil på tomgång i en stad fungerar som luftrenare."

      Det är ju det jag påstått hela tiden. Att nya bilar inte släpper ut miljögifter och kväveoxid. De flesta måste därför köra nya bilar om vi inte ska gå tillbaka till 40-talet (före privatbilismens genombrott). Att du kan köra gamla bilar beror på att andra har moderna bilar. Om majoriteten hade investerat i aktiefonder istället för att konsumera och om alla hade kört gamla bilar istället för nya hade samhället inte fungerat. Ditt sätt att leva förutsätter att andra lever modernt. Vi är för många människor för att kunna leva omodernt.

      Tom-Hjördis

      Radera
    14. Så nu är vi tillbaka på 40-talet. Kan vi inte slå till med 1910-talet när vi ändå är igång?

      "Ditt sätt att leva förutsätter att andra lever modernt."

      Handlar allt det här om huruvida alla skulle kunna leva exakt som jag är svaret nej. T ex skulle det innebära att mänskligheten dör ut inom en generation och det skulle gå ännu snabbare av att vi inte skulle ha några läkare. Ingen har någonsin påstått det. Inlägget handlar om att en majoritet av svenska folket enligt uppgift inte skulle klara en inkomstfri månad för att de inte sparat pengar.

      Det är inte detsamma som att alla borde köra en femtio år gammal bil. De som vill och har råd med nyare får naturligtvis göra det. Min poäng är att de bevisligen inte har råd med det när det betyder att leva helt utan marginaler.

      Radera
  17. Helt rätt. Du ska veta hur många lättkränkta nötter som tjafsar varje gång jag skriver att om lönen inte räcker till så beror det på de val man gjort genom livet. När offergänget då säger "alla kan faktiskt inte dra ner på sina kostnader" så tänker jag på dig Micke.

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är märkligt att alla resonemang ska utgå ifrån den tiondels promillen som sticker ut. Det finns säkert några personer i Sverige som inte kan dra ner på sina utgifter ens om de skulle vilja, men många är de inte.

      Radera
    2. Om det finns det så är det ett resultat av deras livsval.

      Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

      Radera
    3. Jag tänkte i förra veckan på det där med att alla inte kan dra ner på sina kostnader. Jag passerade en park en vinterdag. Där satt ett gäng A-lagare i solen. De hade var sin öl i handen och flera av dem rökte vanliga klassiska cigaretter.
      Just då tänkte jag faktiskt att dessa män (det var bara män) har prioriterat i sitt liv så att de har råd med det DE tycker är viktigast = alkohol och cigg! Däremot har de dragit ner på mycket annat som de flesta andra människor anser vara livsnödvändigt. Tex jobb, familj, massor av prylar....

      Jag säger inte att alla ska leva som A-lagare! Men den som säger att det inte går att dra ner på sina kostnader, den har aldrig varit i den riktigt extrema situationen där de verkligen MÅSTE vända på varenda krona och prioritera.

      Spargrisen

      Radera
    4. Och A-lagarna du såg hade kunnat rulla sina egna cigaretter och dricka fulöl köpt på internet, så även om deras liv tycks extremt torftiga finns det även sparmöjligheter för dem.

      Radera
  18. Ingen klagande i somras när elpriset var 0 några dagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när jag låst mitt elpris till 50 öre skulle jag kunna gnälla om andra betalar 0 ;-)

      Radera
  19. Det kanske ser annorlunda ut i Norge, men här på uppfarterna står det ju även en EPA som kostar mer än min bruksbil.

    Jag gjorde lönerna på ett företag och råkade ett år missa utbetalningsdagen för midsommar. Det är ju inte en röd dag i kalendern så systemet la utbetalningen på midsommarafton och med banken blev detta alltså på måndagen. Jag insåg min tabbe på torsdag kväll (efter att någon anställt hört av sig och inte såg det som inkommande) och jag skickade ut att om det ställer till något för någon så kontakta mig. Då hör företagets mest välbetalda anställd av sig, som med provisioner hade 6-siffrig månadslön och tjänstebil, och sa att det blev lite problem att ha råd med helgen. Personen fick använda företagets kort för det kritiska inköpet på ica om någon tusenlapp så drog jag det på lön nästa månad. Jag är helt mållös över ett sånt leverne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så rika är inte norrmännen. De nöjer sig oftast med två Teslor ;-)

      Sagolikt! Det närmaste jag kommer är en anställd som fick för lite lön (någon tusenlapp) och ringde från sin semester för att be om en extra utbetalning. Jag tänkte i mitt stilla sinne att om det är dina marginaler borde du ha stannat hemma på semestern, förslagsvis försökt få jobba istället.

      Radera