Stop-loss har ingen
svensk översättning. Det skulle kanske bli förlustbegränsning. Eller ”släpp loss”, om man skulle försöka vara lite
kreativ. De flesta fattar det engelska begreppet,
det handlar alltså om att redan vid köp av ett värdepapper
bestämma vid vilken nivå man ska svälja förtreten och ta
förlusten för att inte riskera att förlora mer eller i värsta
fall allt. Antingen standardvarianten (sälj om den går under x kr)
eller en glidande stop-loss (sälj om den går ner x kr eller procent
från högst betalda kurs).
Det här låter väl som en bra
säkerhetsåtgärd? Lite lagom svenskt sådär.
Heja Sverige, friskt humör!
Cykelhjälm och testat smör!
Jag har handlat på börsen i snart 30
år, jag hade aktier innan jag hade moped, och jag tror aldrig att
jag använt stop-loss. Ibland borde jag ha gjort det, ibland hade jag
definitivt tjänat pengar på att göra det, men jag har inte gjort
det.
Innan jag börjar argumentera för
varför jag ändå tycker mig vara en ansvarstagande investerare ska
jag göra klart att jag ser en skillnad på om man har små, breda
innehav eller om man skickar in så mycket pengar i ett enda papper
att det gör ont om det svänger åt fel håll. Vid det sistnämnda
är man antagligen någon form av trader och då kan det vara rent
livsnödvändigt att man hinner avyttra i tid.
Mina affärer är oftast hyfsat
långsiktiga. Jag hade tidigare flera hundra avslut per år, hittills
i år har jag 35. Jag behöver inte tekniska hjälpmedel och
autofunktioner för att hålla alla bollar i luften. För övrigt är
jag av åsikten att om man har pengar på börsen måste man hålla
koll på dem. Har man inte tid och lust till det ska man inte ha sina pengar där,
det är inte svårare än så.
Jag handlar i princip aldrig i ett
papper bara för att jag tycker att det är för lågt prissatt just nu, om jag inte också tror på det långsiktigt. När jag köper en aktie tycker jag
alltså att den är fundamentalt billig. Om den ändå sjunker blir inte investeringen dålig. Tvärtom! Då är den ju ännu mer
prisvärd. Och om jag säljer när jag tycker att en prisvärd aktie
blivit ännu mer prisvärd är risken överhängande att jag säljer
på botten.
Därmed inte sagt att jag inte har både
en plan A och en plan B. Även om jag inte lägger in säljordrar hos
min nätmäklare har jag en god uppfattning om vad jag vill ha ut av
ett köp. Denna uppfattning omprövas längs vägen och går det
sämre än jag tänkt kan jag absolut sälja. Viktigast av allt för
att tjäna pengar på börshandel är att våga tänka om och
därigenom ödmjukt inse att man hade fel. Jag tror definitivt på
att sälja sura innehav. Jag sitter inte och snittar ner mig i aktier
jag inte längre tror på. Åtminstone borde jag inte göra det.