I kommentarsfältet kring det märkliga
tv-programmet Extreme Cheapskates kom
vi in på kostnad för möbler. Jag funderade vidare och det slår
mig att jag i stort sett inte betalat någonting för mina.
Skrivbordet gick på ett par tusenlappar, men så är det också
större än en del lägenheter, och så har jag köpt en soffa för 1500 kr.
Och en tvättkorg (är det ens en möbel?) som jag köpt för någon
hundring på Rusta eller Ikea.
Men det är nog det. Jag har sammanlagt
nio olika skåp och bokhyllor som samtliga hämtats gratis från
släkt och vänner eller tidigare arbetsgivare när de blivit över.
Sängen ärvde jag av en släkting när hon flyttade in på hemmet.
Nu har hon dragit in årorna, men sängen blev som ny efter att jag
klädde om den. Jag har sex stycken mer eller mindre antika stolar
som också var gratis.
Badrumsskåpen (ett över och ett under
handfatet) har hängt med från tidigare boende. Jag minns faktiskt
inte varifrån de kommer ursprungligen, men tror inte att jag
betalat något. Badkaret är ett hopplock från två Blocketfynd.
Själva badkaret gick loss på en hundring och vaggan det vilar i var
gratis mot avhämtning.
Bland de mer kreativa lösningarna har
jag snickrat ihop både vardagsrumsbord och sideboard i vardagsrummet av Europapallar och skräpvirke.
En skrivbordshurts har jag sågat loss från ett gammalt skrivbord,
försett med hjul, betsat och byggt en låda på ovansidan.
Så totalkostnaden för hela mitt
möblemang är några tusenlappar och då känner jag på intet sätt
att jag bor i en sunkig studentlya utan är tvärtom nöjd med det
mesta. Kort sagt, jag hade inte varit nöjdare med mitt hem om jag
lagt på en nolla eller skaffat ett Ikeakonto och avbetalat till
döddagar.