Så hur ser målgruppen ut då? För
jag ser ju de där bilarna överallt, så nog tusan finns det kunder,
men ingen jag känner beställer mat på nätet förutom någon
enstaka som köper färdiga kassar med recept.
”Urbana barnfamiljer”, säger HUI
Research. Jag känner sådana, om man med uttrycket menar människor
med barn bosatta i Stockholm och Göteborg. Menar man människor som
själva skulle titulera sig ”urbana barnfamiljer” känner jag nog
ingen. Då ser jag framför mig människor med märkliga frisyrer som
refererar till Alex & Sigge eller några andra poddvåp med oklar
könsidentitet.
Jag har inget emot att andra handlar på
nätet. Visst kan jag undra vem som är så lat, men förr kanske man
tänkte: ”Vem är så lat att han inte orkar gå till Posten och
betala räkningarna?” Jag fattar att jag är bakåtsträvaren här,
men det är jag van vid. Det är enklare och billigare för mig att handla i
butik.
Och apropå pengar. Företagen som
erbjuder näthandel ”ser stor potential” sedan fler år, men
potential kan man inte handla för. De företag som år efter år betalar deras
förluster (Clas Ohlson, Kinnevik m fl) ser också potential. Och
möjliga synergieffekter, men så länge de inte realiserats blir det
inga pengar på det heller.
Kanske är det företagen som
levererar deras skåpbilar som är vinnarna, för man ser dem som
sagt överallt.