Folk som gör saker

Jag tycker mig se ett trendbrott, eller också umgås jag bara med rätt sorts människor. För några år sedan snackades det mycket om Youtubekanaler som alla hade det gemensamt att de inte gjorde något vettigt. Vi hade t ex hon med det jättekonstiga namnet Margaux Dietz som filmade när hennes son petade på ett blodigt fyllo, och en uppsjö av ”tuttlisor” som släpper kändisskvaller, marknadsför skit och gnäller över hur tufft livet är för just dem. Tolka inte detta sexistiskt, i den kategorin finns våp av bägge könen.

Själv tittar jag på biodlingsvideos för jag vill gärna lära mig saker, och nu tycker jag mig se att det blir fler kunskapskanaler och att dessa får större publik. Några svenska exempel:

Erik Grankvist

En ung kille som bygger timmerhus, ofta i ganska långa videos där han inte pratar överhuvudtaget. Det låter inte jättekommersiellt, men han har 1,4 miljoner prenumeranter och en av hans videos har fått 36 miljoner visningar! Det är lite mer än Äntligen hemma.

Erik Normark

En annan tystlåten Erik som campar året runt, paddlar kajak till en ö där han slår upp sitt tält och kokar kaffe över öppen eld. Han har sällan miljonpublik även om det händer, men uppemot hundratusen kan titta på hans campingturer och det tycker jag ändå är imponerande.

Nils Ögren

Yxsmide låter extremt smalt, men denne smed kom på att det var himla mycket lättare att sälja yxor med en Youtubekanal i ryggen. Nu kollar hundratusentals på videos med titlar som ”Traditional Folded Axes: An Introduction to Symmetrical Fold Technique”.

Kan det vara så att mänskligheten ledsnat på den aldrig sinande floden av förströelse och istället vill lära sig saker? Man kan hoppas, men samtidigt konstaterar jag att det är rätt få som själva bygger timmerhus, för att inte tala om att smida yxor. De flesta verka tycka att det är överkurs att ens byta däck på bilen. Som jag berättade i kommentarsfältet häromveckan såg nyligen ett reportage om en man i trettioårsåldern som köat i fyra timmar på att däckbytare skulle sätta på hans vinterdäck. Han tyckte det var segt att vänta, ”men det finns inget annat sätt”. Okej...

Bär själv!

Frälsningsarmén ryter i mot slaveriliknande förhållande för thailändska bärplockare i Sverige. Jag vet inte om det stämmer, trodde att det rensats en hel del i den branschen. Alldeles oavsett har jag två lösningar, en på samhällsnivå och en på individnivå.

Om vi börjar med samhället har jag förstått att det går runt hundratusentals människor i arbetsför ålder utan arbete eller annan sysselsättning på dagarna. Kanske de skulle kunna jobba lite för pengarna i bärtider?

Nej, jag vet, det kommer inte att hända, så låt oss gå vidare till oss som enskilda individer. Alla som provat skillnaden på hemlagad sylt och köpesylt vet att den förstnämnda vinner varje gång. Hemlagat smakar bär, köpe- smakar socker, något förenklat, men inte mycket. De flesta äter inte mer sylt än att de skulle kunna plocka sitt eget bärbehov, och därmed ta bort behovet av såväl arbetskraft som slavar från Thailand.

Sedan några år köper jag ingen sylt överhuvudtaget. Jag kokar egen sylt eller krossar bär och blandar med socker, men sedan årets galna äppelskörd har jag nästan bytt ut all sylt mot äppelmos. Den som vill kan göra som jag och slippa att betala 20-100 kr per kilo för smaklös sylt från Bob eller Önos.

Allt som krävs är några timmar i skogen. Om du, som jag, vill ha mycket bär får du upprepa proceduren några gånger. Till skillnad mot exempelvis att byta däck och en del annat egenarbete sker detta när vädret är som allra bäst på hela året. Ta med familjen, en kompis eller en podcast, en kaffetermos, en bärplockare och några hinkar. Det är nyttig motion att plocka bär och ändå inte särskilt ansträngande.

Jag fattar om inte alla vill göra detta, men många tror jag inte ens tänker tanken och det tycker jag är synd. Testa, oavsett om det är ett ställningstagande mot onda bärföretagare eller om du gillar smakrik sylt, pengar och god hälsa.

Frälsningsarmén vill införa en hjälplinje bemannad dygnet runt och skapa ett nationell styrka av bärpoliser. Jag kan bara gissa vad detta skulle kosta och jag gissar vidare att det inte skulle göra någon som helst nytta. Bättre då att bärkonsumenter plockar sina egna blåbär, lingon, hjortron, vildhallon, slånbär, nypon … Det borde Frälsningsarmén uppmana till istället, för utan bärköpare – ingen exploatering i branschen. På det viset är det precis som med knark.

Hyresboende får dig att åldras i förtid?

Med statistik kan man visa lite av varje. T ex att vegetarianer har bättre hälsa än köttätare. Det betyder inte att en vegetarisk diet är mer hälsosam än en blandad utan hänger ihop med att fler köttätare än vegetarianer ger fan i vad de stoppar i sig. Alltså är den genomsnittlige vegetarianen mer hälsomedveten, vilket ger en orättvis bedömning om man jämför grupperna rakt av.

Undrar om inte det är samma sak som hänt när Illustrerad vetenskap påstår att boende i hyresrätt får kroppen att åldras betydligt. Man påstår i artikeln att stress och ”psykosociala problem som hög hyra” spelar in, men de egnahemsägare som upplevde 500 procents ränta 1992 fick antagligen också lite stresspåslag.

Det man vet, och som också nämns i artikeln, är att ekonomisk oro, såsom vid arbetslöshet, är en riskfaktor, liksom dålig hälsa i största allmänhet. Rökning, alkohol, övervikt, lite eller ingen träning påverkar också.

”Snart börjar jag använda hantlar också!”

Då är det väl inte för djärvt att koka ner hela eller en stor del av skillnaden till ekonomisk? Ekonomiskt välbärgade människor är mer måna om sin hälsa, det vet man. Skulle olyckan ändå vara framme kan de köpa sig bättre vård och gå förbi den ”vård i världsklass” som låter människor dö i vårdköer. Jag tror faktiskt inte ett dugg på att hyresboende i sig skulle göra att man åldras i förtid. Instabil privatekonomi däremot, och inte sällan sammanfaller det. 

Lite mindre Black Friday?

Nu får man leta med ljus och lykta efter goda nyheter i tidningarna, det är mest krig, tycker jag. Och kanske inbillar jag mig bara för att hitta något bra, men har det inte blivit lite mindre tjat om Black Friday i år? Den inträffar tydligen idag, men till skillnad från de senaste åren då jag varit less på fenomenet redan i september hade jag kunnat missa den helt idag. Några smårubriker bara.

”Så slipper du bli lurad” - ja, det är väl bara att stanna hemma, eller åtminstone låta plånboken vila. Det där med ”snart historia” tycker jag låter bra. Samma sak med ”pressad e-handel”. Så dålig som den är ska den vara pressad.

Kanske fler än jag ledsnat på hetsen att försöka få varenda människa att köpa ofantliga mängder skit? Troligen de flesta som läser det här, annars hade ni valt andra bloggar. Låt oss hoppas att det är en större folkrörelse än så.

Med det sagt ska jag ägna dagen åt de sista förberedelserna inför helgens julmarknad där jag i två hela dagar ska skrika mig hes för att folk ska köpa honung av mig, vare sig de behöver den eller inte. Det bor en liten hycklare i oss alla. Ha en god fredag, gärna en ljus.

Modern snigel på ögat

Jag är fullt medveten om att en del yngre läsare inte kommer ihåg reklamfilmen från 1993 där barn diskuterade tv-licens:

”Vad ska man göra med de stora dumma som inte betalar till tv?”
”Jag skulle knäcka nöten på dem.”
”Jag skulle slänga honom i soptunnan.”
”Jag skulle sätta en snigel på deras öga.”

De medverkande var förskolebarn och därför kändes nivån på ”journalistiken” helt rimlig, men jag kom att tänka på denna när SVT trettio år senare gör ett minst lika infantilt reportage om att rika släpper ut mer koldioxid än fattiga.

När en man på slutet av tv-inslaget påpekar att man inte kan hindra människor från att använda sina pengar väntade jag mig nästan att reportern skulle hala fram en snigel. Tidigare i inslaget sägs att rika ”har kanske tre bilar”. Lustigt det där med bilar. Jag trodde att åtminstone om de är gjorda för eldrift sliter inte tillverkningen på miljön, så då är det bra att kassera sin gamla bil och köpa ny, men tydligen inte ifall de ägs av en rik person. För själva ägandet har väl ingen miljöpåverkan, har du någonsin sett en rik person köra flera bilar samtidigt?

Det framgår ingenstans i filmen att intervjuoffren får reda på att det handlar om CO2, man pratar bara om ”utsläpp” eftersom det ordet nuförtiden tydligen är liktydigt med koldioxid, alltså den gas som krävs för all växtlighet. Vidare nämns inte var gränsen går mellan rik och fattig eller skillnaden mellan Sverige och andra länder. Inte heller länkar man till rapporten, det är bättre att SVT:s journalister tolkar den åt slötittarna så de slipper tänka själva.

I artikeln går det att läsa sig till att Sveriges koldioxidutsläpp är mer jämlika än det globala snittet, men det är verkligen ingenting som framhävs. Här är det ”alla dumma rika svenskar” som ska ha en snigel på ögat.

Vad är syftet? Inte mer skattepengar till den kommunistiska biståndsorganisationen Oxfam som gjort rapporten, för mer pengar till fattiga länder måste med den här logiken bli ett miljöproblem. Att vi ska acceptera skattehöjningar (bl a eftersom SVT kräver en chockhöjning av sina anslag så att de kan göra fler sådana här reportage) eftersom mindre pengar i plånboken är bra för miljön (förlåt, jag menar såklart klimaaaaaaatet)? Planekonomi och MP-politik? Fler sniglar att sätta på folks ögon? Jag vet fan inte.

Blir barn aldrig vuxna?

Det är väl fint att man kan hjälpa varandra inom familjen, även med pengar. Men om det stämmer att varannan vuxen i åldern 32–41 år tagit emot ekonomiskt stöd av en förälder bara det senaste halvåret undrar jag: växer folk aldrig upp längre?

Jag har full förståelse för att ungdomar får hjälp när de flyttar hemifrån, vilket rimligtvis bör ske i åldern 18-20. Jag fick inga pengar när jag flyttade, men möbler, köksgeråd och antagligen en del mat också. Det ingår en viss utfasning och jag ser inget fel i det. På den tiden fanns heller inga webbsajter fulla med annonser med grejer man kunde hämta upp helt gratis. Idag kan du möblera en hel lägenhet på ett par dagar utan att betala mer än lite bensin.

Men om 30- och 40-åringar är beroende av allmosor för att gå runt ekonomiskt är världen illa ute. Åtminstone de äldsta av dessa vuxenbebisar har nog många gånger egna barn som börjar fatta en del om ekonomi (eller åtminstone borde göra det). Vad tänker de när de ser att mamma och pappa lånar pengar av farmor eller morfar för att kunna fortsätta med en livsstil de egentligen inte har råd med?

För nog är det väl det allt bottnar i, att man belånar huset upp till husnocken, vänjer sig vid årliga utlandsresor, dyr mat och dryck, leksaker till hela familjen och en eller helst flera bilar som kostar mer än man har? Prioritering behöver inte bara betyda ”Vad av allt jag vill ha ska jag köpa först?”.

”Jämställdhet”

SVT gör en drive om jämställdhet. Där bygger de alla resonemang på Jämställdhetsmyndigheten, så jag tänkte att det är dags för någon att balansera upp diskussionen. Först vill jag poängtera att jag till skillnad från både SVT och Jämställdhetsmyndigheten tycker att varje förhållande är i sin fulla rätt att bestämma vem som ska göra vad där hemma.

Men jag vänder mig emot formuleringen ”obetalt hemarbete” för den vittnar om okunskap. Så här är det. I svenska heteropar är mannen i snitt 2,5 år äldre än kvinnan. Han har därför kommit 2,5 år längre i sin karriär, men eftersom kvinnor av biologiska skäl tar en större del av föräldraledigheten är skillnaden ofta ännu större.

Oavsett om paret har gemensam (det vanliga) eller delad ekonomi är det rimligt och vanligt att den som tjänar mer betalar mer av hushållsutgifterna. Jag är fullt medveten om att det finns skithögar av bägge kön som ser sin egen inkomst som sin och partnerns som gemensam, men nu pratar jag om ansvarstagande vuxna, inte knarkare och psykfall.

Om den ena partnern, A, jobbar och tjänar mer än partnern, B, innebär det att B genom att ta större ansvar för hushållsarbetet kan leva med en högre ekonomisk standard än vad som annars vore möjligt. Således är hushållsarbetet inte alls obetalt.

Avslutningsvis funderar jag på bakgrunden till begreppet ”rutinmässigt hushållsarbete”:

”En undersökning från 2021 visar att kvinnor i genomsnitt lägger två timmar och 40 minuter per dag på rutinmässigt hushållsarbete, medan män lägger en timme och 53 minuter.”

Denna undersökning länkas inte, så jag vet inte vem som gjort den och vad som ingår, men när SCB gjorde en tidsstudie tog man med poster som ”Hantera ekonomi och kontanter kring hushållet”, ”Installationer, underhåll och reparationer av bostad och möbler” och ”Underhåll och reparationer av fordon”, och jag tvivlar på att dessa ingår i siffrorna ovan. Åtminstone i den gängse debatten tycks hemarbete betyda matlagning och blöjbyten medan renovering och däckbyten är ... något annat.

Så där, nu kan felfria och objektiva människor börja svinga mot mig och varandra i kommentarsfältet, men låt oss hjälpas åt att hålla det på en vuxen nivå.