tisdag 24 maj 2016

Syltkok

Dagens spartips till den som gillar pengar och ogillar onödiga färgämnen och konserveringsmedel är att koka sin egen sylt.


Om jag ska odla min foliehattsimage tror jag faktiskt på allvar att en av anledningarna till att jag bara haft fyra sjukdagar sedan jag började jobba 1990 är att jag undviker hel- och halvfabrikat och med dem mycket kemisk smörja ingen människa mår bra av. Färgämnen kanske får maten att se bättre ut, en del andra skumma E-preparat kan få den att smaka mer, men oftast bara för att tillverkaren valt bort riktiga råvaror. För den som vill veta mer om detta rekommenderas Mats-Eric Nilssons böcker Den hemlige kocken och Äkta vara.

Tillbaka till sylten. Innan jag testade själv trodde jag att det skulle vara jättebökigt att koka egen sylt. Det är det inte. I min sylt ingår bär, strösocker och vid behov en skvätt vatten. Det går i stort sett att koka sylt av allt som växer. I mitt exempel:

Blåbär

För att de är goda, nyttiga, finns i överflöd där jag bor och är lättplockade. Fulla med antioxidanter och vitaminer (A och C).

Rabarber

Tillför syra, vilket gör att sylten går att använda istället för lingonsylt (även om den också funkar som smörgåsmarmelad, på pannkakor osv).

Svarta vinbär

Är mycket rika på C-vitamin, men också K-vitamin, fibrer och folsyra. Innehåller dessutom pektin, ett naturligt förtjockningsmedel som även finns att köpa i pulverform, men med vinbär (allra helst lite omogna) i sylten behöver man absolut inte tillsätta det.

Strösocker

Ja, vanligt strösocker. Det går också att köpa syltsocker för typ dubbelt så mycket pengar. Då får man pektin på köpet, men det behövs alltså inte när man har vinbär. Syltsocker innehåller också kaliumsorbat som har en konserverande effekt. Jag har frys. Min sylt håller 2-3 veckor i kylen, så det är bara att använda burkar man hinner tömma i tid.


Idag blev det ungefär lika delar blåbär, rabarber och vinbär. Det gör man som man vill, men med för mycket vinbär kan konsistensen bli i tjockaste laget, vilket i och för sig går att åtgärda med vatten.

Rabarbern mixar jag lite lätt för att det inte ska bli för trådigt, men det är egentligen överkurs. Sedan är det bara att koka ihop med övriga bär på svag värme. Utan vatten i det här skedet, för det kommer antagligen inte behövas.


När bären kokat ihop sig tillsätter jag socker. Att mäta är helt överflödigt. Häll i, blanda, smaka av. Upprepa tills det inte är för surt. Men socker är billigt, antagligen är det därför köpesylt innehåller väldigt mycket. Jag är inte sockerhatare på något sätt, men det är ju helt klart den minst nyttiga ingrediensen, så testa att ta lite mindre. Nu när jag kokar min egen sylt upplever jag att köpesylt nästan bara smakar socker. Min smakar bär istället. Förutsatt att man rör ut den där vita klicken på bilden.


Är konsistensen bra, låt  låt svalna, häll upp på burkar. Är det för löst, koka tills det är bra. Om det är för tjockt, tillsätt vatten. Men den tjocknar alltid lite när den svalnar, så försök att räkna in det.

Själva kokningen tar ungefär en timme och sköter sig själv rätt mycket. Under tiden kan du t ex skriva en text om hur man kokar sylt. Om du inte har ett liv att leva alltså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar