En del människor tycks verkligen
ogilla pengar. Och självklart finns det en diagnos. Har inte allt en
diagnos idag? Chrematofobi betyder rädsla för pengar. Jag vet inte
hur många som lider av detta, men tittar man på Sverige idag skulle
jag gissa på ett par miljoner åtminstone. Här är några exempel
på vanliga symptom:
Köpa dyrt
Bor man på en liten ort där man vill värna om sin lokala järnaffär eller radiohandlare fattar jag att man kan
handla där trots att exakt samma saker går att köpa billigare
någon annanstans, för att man tycker att det är värt kostnaden.
Annars inte. Hur kommer det sig att folk köper en
vara som finns billigare i exakt samma utförande, av samma tillverkare, på
gångavstånd? Ta t ex en titt på utbudet i bensinmacken. Jag
förstår att någon rycker till sig en chokladbit när de ändå
handlar bensin, men välsorterade mackar säljer så mycket som ingen
borde spontanköpa, allt från utemöbler och balkonglådor till vetemjöl och glass i storpack.
Detta till ett pris som är 10-100 procent högre än andra
detaljisters. För att det finns en marknad.
Onödiga köp
Att köpa dyrt är dumt, att köpa
onödigt är ännu dummare. Jag vet inte hur många gånger jag har
hört människor försöka motivera varför de köpt något de
egentligen inte ville ha, men köpte bara för att förstahandsvalet
var tillfälligt slut, eller i väntan på en ny modell eller på att
de ska ha råd med det de egentligen ville ha. Hur tusan nu det ska
gå till när de futtiga pengar de lyckas spara ihop bränns iväg på
skit de inte ens vill äga.
Helt meningslösa köp
Fika på stan en kvart innan man är
hemma, hemlevererad pizza för att det var omöjligt att förutse att
magen skulle börja kurra trots att kylen är tom, träningskläder
och utrustning för en träning man inte har börjat med, men är
övertygad om att man ska få inspiration till bara man köper den
där tröjan eller den där cykeln som är aningen mer lättrampad än
den cykel man redan har i förrådet... Vi är alla mer eller mindre
dåliga på att scanna av personer i vår omgivning, men vuxna
människor som inte har en aning om ens hur de själva funkar måste
ha ett allvarligt fel.
Semester på kredit
Oj, det blev sommar i år igen, vem
kunde ana? Tydligen alldeles för få eftersom det shoppas
semesterresor både med dyra blancolån och genom olika
delbetalningslösningar direkt hos researrangören. Har man inte
pengar att handla sin resa för stannar man hemma. Frågor på det?
Det här var bara ett axplock av dåliga
beslut som tycks skräddarsydda för att slippa skrapa ihop en
förmögenhet eller ens en liten buffert. Jag har full förståelse
för att inte alla – som jag – sparar pengar nästan
tvångsmässigt, men ibland känns ansträngningarna för att slippa
ekonomisk frihet nästan medvetna. Antingen det, eller också är
verkligen en betydande del av mänskligheten idioter, vilket skrämmer
mig ännu mer eftersom jag är stupidofob.
Hej!
SvaraRaderaHåller med dig på samtliga punkter utom en och det är köpa dyrt. Jag bor i en liten by där det finns en Coop-butik. Visst är det dyrare, men sparar tid och kostnad för bensin för att slippa åka till större varuhus som finns mil iväg. Då jag är höginkomsttagare och snittar 60 tim arbetsvecka (20-25 tim pendling utöver detta då jag åker tåg/buss), så tjänar jag mer på att hinna jobba så här mycket. Dock händer det att jag vissa månader storhandlar i en halvstor affär som finns en mil bort. Den lilla Coop-butiken är viktig att behålla i vår lilla by då man (och den äldre befolkningen) annars tvingas iväg långt bara man behöver någon liter mjölk eller frukt.
I.ö håller jag med dig även på denna punkt. Handla t.ex kaffe och våffla på ett fik är för mig otänkbart. Bjuder hellre hem hela lilla släkten på våffelkalas som kostar väsentligen detsamma....:-)
Mvh Pia i Skåne
Hej Pia!
RaderaJag tycker att vi verkar ganska överens. I mitt exempel skrev jag "gångavstånd". Ska man åka bil flera mil till alternativen förstår jag att det kan väga över.
Och precis som du är inne på tycker även jag att små lokala näringsidkare kan vara värda en extra slant. Har själv bott i en by med 1000 invånare där det var viktigt att få behålla lokal service.