fredag 13 maj 2016

Inred med containerfynd

Jag har inrett mitt vardagsrum i wabi-sabi-stil, som enligt traditionen (asiatiska stilar är ju aldrig bara inredning utan en hel filosofi och världsåskådning samt en skvätt religion) hyllar den ofullkomliga skönheten. Wabi betyder fattigdom och sabi ungefär ”tidens blomstring”. Istället för att sträva efter perfektion ska det inte bara se ut lite som att ”man tager vad man haver” utan snarare ”man tog vad man hade för jävligt länge sedan”. Perfekt för en snåljåp alltså! Man plockar ihop kantstötta grejer och istället för att fixa till dem ser man det som att tidens tand gjort sitt.

Begagnade möbler är väldigt billiga om man bortser från antikviteter och tunga ekmöbler, men istället för att betala med pengar får man betala med tiden det tar att hitta de perfekta möblerna i rätt skick till bra pris. I ett par fall har jag istället vänt på det och tillverkat mina egna möbler utifrån min vision om vad jag vill ha. Det gick antagligen snabbare än att leta och blev ännu billigare.

Jag har genom åren sett många mer eller mindre egentillverkade vardagsrumsbord. Det kan vara lådor som man kombinerat med en glasskiva eller gamla bord som fått nya ben. Mitt förra bord var inte hembyggt, men hade den fiffiga lösningen att man med en iläggsskiva och ett par enkla handgrepp kunde förvandla det till ett betydligt större och högre matbord, vilket var praktiskt för mig som inte har någon matsal och som ändå vill kunna bjuda hem folk på middag utan att de ska få ont i ryggen.

Jag ville bygga ett bord av lastpallar, men i sann wabi-sabi-anda inte snofsa till det utan låta det se ut som att det stått på lagret på en mekanisk verkstad där jobbarna satt ihop ett bord för att kunna ta betalda fikaraster i smyg.


Riktiga Europapallar betingar faktiskt ett värde, men det här är byggt på en halvpall (halva storleken, inte konstigare än så) och sådana får man gratis. Den här såg ny ut, men med hjälp av brun bets ”smutsade” jag ner den så att den nästan ser lite oljefläckig ut. På den två pallkragar, och här kommer förvandlingsidén in. Genom att plocka bort bordsskivan kan jag slänga på ytterligare 1-2 kragar till lämplig matbordshöjd. Pallkragar är hopfällbara, så när bordet är i fikabordsläge tar de extra kragarna nästan ingen plats. Och apropå plats är som sagt bordsskivan lös, så utrymmet under kan användas till extra kuddar, filtar eller vad man vill.

Bordsskivan funderade jag mycket på. Jag ville ha även den i gammal ”hopplockad” stil. Ett tag var jag inne på att bygga den av brädor i olika bredd, men så fick jag tag i den här gamla brädan som på grund av fuktig förvaring kupat sig såsom trä gör när det får chansen. Brädstumparna är sammanfogade med ganska grova och rostiga spikar, och som pricken över i är träet behandlat med järnvitriol för att skynda på grånadsprocessen med några decennier.

Att bordsskivan är ojämnare än ett grustag fick mig att skaffa de här Asieninspirerade bordstabletterna som planar ut ytan inför eftermiddagskaffet.


En tv-bänk i samma stil skapades med två fullstora pallkragar (är särskilt nöjd med reklamtrycket), ett par tjärade brädor från en slaktad sänggavel och underst några träklossar för att inte metallbeslagen ska skära ner i golvet när de inte har en pall att vila emot. Längs processen kom jag på att jag inte ville ha någon tv, men bänken funkar ändå.


Avslutningsvis ett borde jag tillverkade till föräldrarnas balkong efter förlaga i någon veckotidning (så idén kan jag inte ta ära för). Förr var symaskiner hela möbler med bord och allt. När symaskinen inte användes fälldes den ner i bordsytan så att bordet kunde användas till annat.


Det finns gott om sådana här maskiner, så trots att de är gammal kulturhistoria kostar de inte mycket. Särskilt om de inte fungerar, vilket de sällan gör. Själv slapp jag köpa eftersom vi ärvde en sådan här pjäs av min farmor. Maskinen demonterades och ersattes av en hemsnickrad skiva med träribbor så att vattnet kan rinna undan. De är sedan behandlade med lasyr. Underredet är däremot helt i original, tungt och stabilt, vilket är bra för ett bord som ska stå utomhus och som man lätt stöter till.


Totalkostnad för de här tre möblerna – några hundralappar för färg och skruv. Jag lider av kombinationen ohändig och perfektionist, men även för mig var arbetet väl värd den varma känslan man får av eget skapande.

9 kommentarer:

  1. Perfekt, man tager vad man haver :)

    SvaraRadera
  2. Ja, fast vore man helt konsekvent i det skulle man behålla möblerna från första ungdomslyan till ålderdomshemmet, för allt annat är ju jobbigare och dyrare. Men då skulle det bli sjukligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kör fortfarande med mina Briklin högtalare sedan ungdomsrummet :)

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Min stereo (heter det ens så längre?) på "tv-bänksbilden" är ännu ett containerfynd. Eller elsoprumsfynd för att vara exakt. Funkar kanon de tre gånger om året jag använder den, och gratis var ett bra pris.

      Radera
  3. Härligt. Din sajt är bokmärkt högst upp. Kul. 😝

    SvaraRadera
  4. Härligt. Din sajt är bokmärkt högst upp. Kul. 😝

    SvaraRadera