För ett år sedan skrev jag om att Kronofogden kan utmäta lånade bilar och att det var oklart vilka regler som gällde. Kronofogdemyndigheten själva verkade dock övertygade om sina rättigheter och kanske visste de åt vilket håll vinden blåste för nu läser jag om en tjej som lånat ut sin bil till en skuldsatt och denna bil har fogden bestämt sig för att sälja.
Varje gång politiker gör utspel om
att nu ska kriminellas egendomar kunna beslagtas om man bedömer att
de inte har haft råd att köpa dem lagligt, eller att man som i
detta fall utgår ifrån att föraren äger bilen även om den står
skriven på någon annan, så hyllas det i sociala medier. ”Kläm
åt dom jävlarna!”
Problemet är att det har en baksida
att tumma på rättssäkerheten. Ebba, 25, ger inte intryck av att
vara målvakt i ett kriminellt nätverk. Hon är antagligen bara en
schysst kompis som lånat ut sin bil, men bevisbördan ligger
tydligen inte på myndigheterna. Istället är det hon som måste
kunna bevisa det. Det har hon försökt att göra med hjälp av
sms-konversationer, men då kräver KFM ett pantbrev? Har du skrivit
pantbrev eller kontrakt när du lånat ut din bil eller något annat?
Jag har inte gjort det.
Jag gillar inte heller att skuldsatta ska kunna skriva över sina ägodelar på någon annan i väntan på att skulden skrivs av, eller att brottslingar kommer undan i brist på bevis, men det är priset för rättsstaten. Alternativet (att staten kan hitta på vad som helst för att visa sin styrka, agera innan domar vunnit laga kraft och gräva och filma vem de vill, när de vill) är så mycket sämre, även om det sker till folkets jubel.