Jag blev uppmärksammad på ett Instagraminlägg från kontot ”Barntid”. Det är en film med texten:
”Många säger att vi ska vara tacksamma för allt vi får här i Sverige. Gratis sjukvård, barnbidrag, skola, förlossningsvård osv. Tänk vilken lyx!
Men sanning är ju att det här inte alls är gratis. Vi har alla varit med och betalat för det. Varje månad. År efter år.Så, hur mycket betalar vi staten för att få dessa förmåner? Läs vidare!”
Så följer ett textinlägg där tankarna utvecklas:
”En person med en lön på 35 000 kr/mån i Uppsala betalar drygt 11000 kr i skatt varje månad. Det blir nästan 140 000 kr per år
Någon som tjänar 55 000 kr/mån betalar uppåt 230 000 kr i skatt varje år.
Barnbidraget, förlossningen, skolan och vårdcentralen är inte gåvor, utan en investering som vi alla gör.
MEN om du vill välja något annat än det staten erbjuder, så måste du ofta betala en gång till.
Vill du föda hemma i lugn och ro?
Då får du betala tiotusentals kronor ur egen ficka, trots att förlossningsvård redan ingår i skatten. Det som erbjuds är sjukhus. Take it or leave it.
Skippa förskola?
Staten ger över 150 000 kr/år och barn i förskolesubvention. Men om du vill vara hemma med dina barn så får du noll kronor. Du har betalat pengarna. Men du får inget stöd om du inte väljer det staten anser är rätt.
Hål i tänderna?
Bara grundläggande tandvård ingår. Behöver du större ingrepp så får du själv stå för hela kalaset.
Alternativt pedagogik?
Lite lagom går väl an, men avviker det allt för mycket så säger staten nej. Hemskolning och annat flum ska vi inte ägna oss åt i det här landet, det har vi fått klart för oss.
Vi får bara del av det staten har bestämt att vi borde välja. Och exakt vad det är är bortom vår kontroll.
Har du också behövt betala dubbelt för att du ville något annat?”
Inte särskilt kontroversiellt, kan
tyckas. Det är ju fakta att Sverige har ett relativt högt
skattetryck. Möjligen kan man invända att skattesiffrorna
egentligen är ännu högre. Inkomstskatten är ungefär 30 procent
av bruttolönen, men redan tidigare har ju staten dragit av
arbetsgivaravgiften. Och konsumerar man nettolönen betalar man moms.
Räknar vi med full arbetsgivaravgift, 30 procents inkomstskatt och moms
på allt utom ett tioprocentigt sparande blir skatten över 60 procent av lönen. Då blundar jag dessutom för att även
sparandet beskattas och att konsumtion av produkter med punktskatter
(bensin, alkohol, ström osv) drar upp det ännu högre.
Barntid ifrågasätter om svensken får
den välfärd han betalar för. Nej, det är omöjligt. Skattepengar samlas in av ett gigantiskt
skatteverk och omfördelas av politiker med hjälp av myndigheter och
kontrollorgan. Allt detta kostar pengar som försvinner längs vägen.
Då resonerar jag fortfarande utifrån premissen att alla
skattepengar används effektivt, men skattepengar slösas också bort
på sånt folket varken valt eller vill ha.
Många av svaren hon fick var både rimliga och sakliga, men föga förvånande fanns där också kommentarer som vittnar om grundläggande kunskapsbrister om samhällsekonomi. Låt oss titta på några av dem:
”Galet inlägg som jag hoppas alla förstår är just GALET!!! Hur menar du att vårt samhälle skulle se ut om vi inte tillsammans bidrar till vår välfärd! Jag är så glad för att jag får betala skatt! Hade du haft råd att betala din förlossning själv menar du???”
Det är just det. Det betalas inte ut två kronor för varje krona som betalas i skatt, snarare 80 öre. Som grupp har vi råd att betala för förlossningarna, det är nämligen vi som redan gör det. Sedan är det en vanföreställning att vård är så dyr. En vanlig förlossning kostar 37000 kr, en rätt liten summa om man betänker vad barn kostar de följande åren. Jag har själv gjort en hjärtoperation (utomlands, när den svenska vården svek) som kostade runt hundratusen. Mycket pengar, men en bråkdel av vad var och en av oss betalat i skatt.
”När barn och samhället blir en fråga om pengar har du nog ingen riktig verklighetsuppfattning om hur det ser ut i samhället. Det kallas demokrati!”
Eeh... nej. Fördelningspolitik är en
fråga om pengar. Det finns inget ymnighetshorn varifrån man kan
hämta de pengar som behövs. När något väljs, väljs något annat
bort. Demokrati betyder folkstyre och förutsätter inte alls att
politiker stjäl människors pengar. Snarare tvärtom faktiskt.
”Du får väl föda barn hemma i lugn och ro om du vill? Ingen tvingar in dig till förlossningen. Men att ha och äta kakan är svårt.”
Nu var det ju inte det saken gällde
utan att tacka nej till kakan, men ändå tvingas betala för den.
”Hellre betala skatt och ha det bra än att ha det som i USA...”
För det är alternativen? Antingen
betalar man världens högsta skatter eller också har man det som i
USA där alla lever i armod och skräck?
Faktum är att Sverige har ett av
världens högsta skattetryck utan att ha bäst välfärd. T ex är
tandvårdsturism ett verkligt fenomen. Svenskar åker till andra
länder och betalar fullt pris för tandvård som ändå blir
billigare än om de gått till Folktandvården. Detta inte minst för
att tandläkarens arbetskostnad blir lägre om han/hon slipper skatta
bort mer än halva lönen.
Jag är inte motståndare till skatt.
Jag tycker att det känns fint att vi kan hjälpas åt och att de som
har det allra svårast att få livet att gå ihop inte lämnas åt
sitt öde. Det är dock inte detsamma som att ju högre skattetryck,
desto bättre blir samhället.