tisdag 24 augusti 2021

111 spänn i timmen

Vet inte vad jag ska tycka om brovakten som tjänar 111 kr i timmen. Som vanligt ger Aftonbladets ”journalistik” lite att önska. ”Ob-ersättningen för att jobba natt, helg och storhelg räckte inte långt”. Nehej, hur långt då? En variant vore ju att redovisa siffran istället för att göra en skriftlig bedömning av hur långt pengarna räcker.

Men 111 kr/timmen är tveklöst en låg grundlön och visst är det galet att man inte ska få tillgodoräkna  sig tidigare år vid en ny upphandling. Samtidigt är det ju inte säkert att man är värd mer pengar bara för att man har jobbat fler år. Jag har ingen aning om vilka förkunskaper som krävs för brovakter, men en sak vet jag – är man missnöjd med förutsättningarna på sitt jobb bör man rösta med fötterna och skaffa ett nytt.

En kompis dotter säljer glass i sommar, och tjänar mer i timmen än jag. Hon är 15 år.

Men om hon fortsätter att sälja glass i de fjorton år som Mikael Steen varit brovakt är nog inte hennes lön heller så imponerande. En del jobb är helt enkelt svårt att få en bra löneutveckling på. Reklamutdelare, jultidningsförsäljare, skolpolis ...

32 kommentarer:

  1. Vad gör ens en brovakt? Sitter och gör på en bro och öppnad vid behov? Skulle inte alla broar i landet kunna bevakas från något kontrollrum av några få individer mycket billigare?

    Tycker det luktar lite som något statligt låtsasjobb som marknaden hade gjort sig av med sedan länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte omöjligt. Jag har verkligen ingen aning om en brovakts vardag mer än det bittra räknandet på pengar.

      Radera
    2. Det går nog mer åt det hållet att vakten sitter i ett kontrollrum och bevakar flera broar. På gamla goa Götaälvbron så satt brovakten i ett litet torn på krönet av bron och övervakade men numera sitter de på Ringön en bit bort och gör samma jobb som jag förstår det.

      Radera
  2. Klickbait journalistiken går på högvarv i kvällspressen!

    Man läser, tänker efter och går vidare.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker ofts du tar parti för dom som betraktas av många som den ekonomiska eliten i Sverige. Den gruppen är det tydligen väldigt synd om, gnäll om för höga skatter eller att få olika överklassbidrag som rut- avdrag verkar tydligen helt ok,men om du är en mindre bemedlad person så får du skylla dig själv enligt dig. Det är återkommande i dina resonemang, slicka uppåt och sparka nedåt. Ibland så tycker jag du låter som Johan Staël von Holstein. Jag tror du är lite smartare än så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle kunna länka till tio inlägg där jag definitivt tar den "lilla människans" parti. Jag undrar om du kan länka till tio där jag tar elitens parti. Om du tycker att jag är "elitmänniska" genom att jag vägrar att kalla uppenbara AVdrag för BIdrag har du naturligtvis rätt. Jag är inte råkommunist.

      Radera
    2. Niclas, ROT/RUT används av alla och allt snack om den ”ekonomiska eliten” är bara skitsnack. Lär dig skillnaden mellan avdrag och bidrag innan du upprepar kommunisternas falska budskap. Både ROT och RUT gjorde svarta jobb vita, något som gjorde hela avdraget till ett nollsummespel för staten, men en vinst för individen.

      Radera
    3. Money Cowboy/Jag hänvisade till Riksrevisionens granskning när det gäller vem som gynnas mest av systemet. Varför utnyttja statens resurser om man har råd att betala full lön för någons arbete?

      Radera
    4. Fast om Pribus icke-rika svärmor på 88 år gynnas, ska man förbjuda henne att använda ett system bara för att även PG Gyllenhammar kan göra det?

      Radera
    5. Det handlar inte om att förbjuda. Om man inte har råd så må det vara ok, men har du ekonomi för att betala full lön så tycker jag det är att utnyttja systemet, viket jag hoppas inte var meningen med rut från början.

      Radera
    6. Det där går ju att säga om allting. Varför ska den som har råd att själv betala få "gratis" sjukvård eller barnbidrag? Det kan ju också ses som att utnyttja systemet.

      Meningen med RUT var väl att skapa vita jobb och göra det möjligt för folk att för en rimlig peng köpa sig hjälp i hushållet, nu när staten inte längre hjälper dem som behöver det på ett rimligt sätt.

      Radera
    7. Det jag håller med dig om är att staten har blivit alldeles för dålig att hjälpa människor, därför behöver sjukvård och omsorg mer resurser. Den högerpolitik som bedivs idag duger inte, vi behöver bli mycket bättre.

      Radera
    8. Eller också håller staten på en massa grejer som marknaden kan göra bättre och/eller billigare. Jag ser inget självändamål i att det just är staten som ska göra allt.

      Radera
    9. Vilka av dom avregleringar som har genomförts tycker du har fungerat väl?

      Radera
    10. Eftersom det är idiotpolitiker som genomfört dem har jag invändningar mot samtliga, men skulle själv inte ens överväga att sätta barn i en kommunal skola, och vad jag sett av vården de senaste åren (en tungt vägande faktor till varför jag inte ens vill bo kvar i Sverige) har jag väldigt svårt att tänka mig landstingsvård igen.

      Radera
    11. Barnbidrag skall definitivt behovsprövas! Det skulle sänka de förhatliga skatterna rejält. Samma sak gäller för ränteavdrag.

      Radera
    12. Håller definitivt med dig om ränteavdragen. Jag hittar inget bra argument för dem. Knepigare med barnbidrag. Säger inte att du har fel där, men kanske blir det billigare att betala till alla än att behovspröva.

      Radera
  4. Enligt Riksrevisionens granskning så kostar rut-avdraget staten 5,4 miljarder och ökar arbetskratftsinvandringen till Sverige och gynnsr den tiondel som tjänar mest i Sverige. Varför behöver den ekonomiska eliten i Sverige AVdrag/BIdrag från staten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är själv mer tveksam till RUT än ROT. Antar att förespråkare respektive motståndare kommer fram till olika siffror och jag kan inte bedöma om det är vinst eller förlust, eller om kostnaden går att motivera med nyttan. Men även om det vore riktiga dåliga grejer innebär det inte att det är ett bidrag. Ett bidrag är pengar man får. Ett avdrag är pengar man får dra av, i detta fall från den skatt man betalar till staten. För att oironiskt kalla RUT och ROT för bidrag måste man mena att alla pengar egentligen är statens och att alla privata tillgångar är en stöld från staten.

      Radera
    2. Svärmor 88 år och inte så rik pensionär uppskattar RUT i alla fall.

      Radera
    3. Ja, det vet jag fler gamlingar som gör. I ett land med högt skatteuttag och ett ständigt skryt om bra välfärd kan man ju tycka att hemtjänsten borde ta hand om den, men det gör den ju inte.

      Radera
    4. Fast Niclas. Det är de totala utbetalningarna. I den summan finns inte de ökade intäkterna i form av moms, arbetsgivaravgifter, företagsvinster, minskade bidrag (de som städar hade annars kanske varit arbetslösa) osv med. Samt att du får betänka att om RUT inte fanns så hade ju folk köpt tjänsterna svart istället. Dvs då hade staten gått miste om 10,8 mdr i omsättning. Jag vet iaf av egen erfarenhet, både gällande ROT och RUT att jag numera bara köper detta vitt då det bara blir ytterst marginellt billigare om jag tar tjänsterna svart. Utan ROT och RUT så hade jag utan att blinka hellre köpt en tjänst svart till halva priset, och så är nog de flesta människor funtade. Alternativet till RUT/ROT om man ändå vill ha vit arbetskraft skulle ju vara att dramatiskt sänka lönerna för utförarna. Säg 10k i månaden för en städare, brutto. Och då det är lägre än socialbidrag så låter det sig ju inte göras.

      Radera
    5. Är man beredd att betala skatt för att bekosta ROT- o RUT- bör man nog inte gnälla på högt skattetryck. Det hänger liksom ihop.

      Dessutom är det dyrare att köpa städning efter avdragens införande.

      Radera
    6. Man kan väl få gnälla på högt skattetryck samtidigt som man är missnöjd med hur pengarna används och även tycka att vissa åtgärder/sektorer borde läggas mer pengar på. Det är många delar på ett spett.

      Radera
  5. Ja de sitter och öppnar/stänger broar. Ingen raketforskarkompetens som krävs direkt, och tveksamt om någon som jobbat i 14 år har mer användbar kompetens än någon som jobbat ett par månader. Finns nog ett visst "tak" på hur bra man kan bli på att trycka på knappar.

    Medellönen för broöppnare är för övrigt 34 000 kr/mån. Vilket folk med flera år på högskolan (typ lärare) inte ens kommer upp i. Sedan är ju inte pengar allt, då den stackars brovaktaren själv säger att:
    "Det är en bra arbetsplats, jag trivs. Det är mycket eget ansvar, och jag gillar när man inte har något över axeln."

    Det är något fel på Aftonbladet. De är kraftigt vänster i sin rapportering, men samtidigt ska man tycka synd om folk som har en timmes restid till sitt jobb och tjänar 34k/mån för att öppna/stänga broar från ett kontrollrum. Det är ju ändå ganska många tusen mer i månaden än exempelvis en städare, som ju faktiskt utför ett fysiskt arbete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 34 000 kr/månad låter som betydligt mer än 111 kr. Och jag menar på intet sätt att han ska vara nöjd med lönen, mer att om han inte är det borde han söka sig därifrån för han kommer inte att kunna tjata upp lönen med mer än några procent på toppen.

      Radera
    2. "Ja de sitter och öppnar/stänger broar. Ingen raketforskarkompetens som krävs direkt, och tveksamt om någon som jobbat i 14 år har mer användbar kompetens än någon som jobbat ett par månader. Finns nog ett visst "tak" på hur bra man kan bli på att trycka på knappar."

      Den här sortens jobb handlar mycket mer om pålitlighet och att kunna agera lugnt och enligt rutin om och när något skiter sig än att vara skicklig på samma sätt som en snickare eller kirurg. I alla fall om man vill se till att tragiska olyckor minimeras, vilket brukar vara en prioritet när det gäller verksamhet där det är lätt för människor att dö eller lemlästas om den missköts. Också en anledning att det inte är så bra att anställa ungdomar för en låg lön som klarar jobbet bra 99% av tiden men skiter på sig 1% av tiden.

      Det är faktiskt inte uppenbart att förmågan att vara skitpetig och utföra en tråkig uppgift enligt rutin och regler om och om igen år ut och år in är en särskilt vanlig egenskap. Även om själva uppgiften mest består i att trycka på ett fåtal knappar.

      "Medellönen för broöppnare är för övrigt 34 000 kr/mån. Vilket folk med flera år på högskolan (typ lärare) inte ens kommer upp i. Sedan är ju inte pengar allt, då den stackars brovaktaren själv säger att:"

      Fast nu handlar ju artikeln om att man håller på att göra om broöppnare från ett yrke med 34 000 i månaden till ett med ca 20 000 i månaden. Det kommer förstås leda till att yrkeskåren kommer omvandlas till människor för vilka 20 000 i månaden för tråkigt skiftarbete är en hygglig lön. Alltså människor som inte klarar av vanliga jobb och i stor utsträckning är lata, slarviga eller på andra sätt av lägre kvalitet.

      Radera
    3. Jag vågar som sagt inte ha några starka åsikter om vad jobbet kräver och vilken lön som är rimlig. Jag konstaterar bara att om man är jättemissnöjd med sin lön måste man byta jobb. Annars accepterar man att tjugotusen är okej.

      Radera
  6. Jag har inga problem med fysiska eller ickefysiska jobb. Jag varken raljerar eller ser ner på någon person, vilket arbete personen
    än utför.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte jag heller. Brovakt är säkert ett jobb som behöver göras, men om det går att hitta någon som gör det för 111 kr skulle inte jag betala 150-200 kr. Särskilt eftersom det är ett anbudsförfarande för då vore det samma sak som att slå igen firman.

      Radera
    2. Av någon anledning får jag känslan av att detta inte gäller om personen jobbar som investerare..

      Radera