Imorgon går många tillbaka till
jobbet efter semestern. Särskilt de som gör det med en klump i
magen kan behöva se en udda figur jag hittade på nätet, Andrew
Martin, som lämnat ett flashigt finansjobb för att istället,
iklädd stråhatt, odla sin egen mat i en permakulturodling.
De köpte alltså 2,5 hektar mark,
vilket inte är jättemycket, men fullt tillräckligt om man ska tro
självhushållningsgurun John Seymour. Vår odlare säger något väldigt viktigt i videon, att de
tidigt bestämde sig för att inte fastna i en lånekarusell utan
utgå ifrån sina tillgångar och rätta livet efter det. För endast
då uppnår man frihet.
Det där är något jag också tror på
och försökt leva efter. När jag flyttade till min nuvarande bostad
väntade jag tills jag hittade en jag kunde köpa utan lån. På det
sättet behövde jag bara dra in pengar för att täcka löpande
utgifter, inte ränta för ett liv jag inte hade råd att leva.
Jag vet inte hur tillfreds Andrew Martin var som australiensisk börsgubbe, men jag har svårt att tro att det kom i närheten av glädjen som fullkomligt lyser när han sprätter omkring på gården och skördar sin lunch. Man kan bli grönavågare för mindre.
Det är något av en trend här uppe i mina trakter att åtminstone downsiza så att man bor i den vinterbonade fritidsbostaden. Eftersom fritidshus och permanentbostäder är ungefär lika dyra så blir kostnadsminskningen stor. Däremot är det svårt att odla all sin egen mat då klimatet är lite bistert periodvis.
SvaraRaderaJa, det är nog lättare på Nya Zeeland, men jag tänker att det borde gå att bättre på oddsen genom att anpassa odlingen. Man får inte äta så mycket vindruvor, men rotfrukter borde funka bättre. Och kål som t o m verkar gå att skörda i snö.
RaderaFörstår honom. Är sugen på att göra något liknande för det mesta. Även om jag inte kan något alls om odlingar (ännu).
SvaraRaderaNågot eller några år till av börsutveckling så kanske det blir av.
Och nu blev jag sugen på att köpa boken var recension du länkade till, så nu tar det någon ytterligare dag innan det är klart =)
Samma här! Och själv lånade jag boken på biblioteket, men kan tänka mig att investera i ett eget exemplar.
RaderaJag är tyvärr fortfarande beroende av vad som serveras på ICA/Willys även om jag med högburet huvud kan passera utbudet av gurka då jag för tillfället är självförsörjande på just detta lilla område.
SvaraRaderaJag tänker att vi knappast kan bli självförsörjande och jag ser inte heller riktigt poängen. Bättre att odla det man tycker är kul, byta till sig annat och betala bönder eller affärer för det som återstår.
RaderaHuvudsaken är väl att man finner sin grej, som man är nöjd med. Om det sedan är att odla eller något helt annat är väl oviktigt. Men själv har jag med tiden insett att det kan vara rätt skönt med minskat materiellt habegär.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Ja, huvudsaken är att man hittar rätt. Jag tror tyvärr att många inte ens ställer sig frågorna utan nöter på i ett liv de inte trivs med.
RaderaJag har en kompis som har köpt en liten gård norr om civilisationen och ska bo där med sin familj. Tanken är att de ska starta ett självförsörjande kollektiv med andra människor. Jag funderar mest på hur mycket de kan odla där uppe (norr om Ö-vik). Kanske går det jättebra, kanske får de mest leva på potatis.
SvaraRaderaOrdet kollektiv får mig att tänka på filmen Tillsammans och människor som bråkar om ifall Mao Tse-Tung var för borgerlig.
RaderaMen jag önskar din kompis lycka till. Potatis är inte det sämsta :)
Jo, potatis funkar nog bra iallafall, om man kan odla potatis i Sorsele (bra bit norr om Umeå, fast vid fjällen i väster) så är det nog ett rätt säkert kort. Andra rotfrukter kanske även så.
RaderaAnnars är det väl skogens guld på myrarna, samt blåbär och lingon givna favoriter.
Och kottar, det är ju skattefritt att sälja kottar. Det var väl en av det mest uttjatade ämnet som Carl Bildt frekvent fick framföra i statstelevisionen på slutet av 80-talet.
Det blev väl ett s.k. skatteundantag, och tur är väl det för annars hade det inte funnits några träd att plantera på kalhyggena de senaste 35-åren om jag förstått Bildt korrekt ;-)
Man får inte glömma de två huvudnäringarna i norr: tjuvjakt och bidrag ;-)
RaderaIngen kan förstå Carl Bildt.
Efter flera år förberedelse är vi framme vid målet! Vi har precis sålt villan och flyttar utomlands! Just nu städar vi bort 18 år i huset och lite vemodigt är det. MEN samtidigt otroligt befriande. Ser fram emot ett liv utan några måsten. Äntligen fri och äntligen rätt!
SvaraRaderaDu låter nästan lite positiv ;-)
RaderaKul att höra, jag är inte ett dugg bitter.
Jag odlar helst pengar.
SvaraRaderaRobert B.
Det är inte fel.
RaderaKlump i magen? Fuck no! Jag har ägnat hela mitt liv åt att ge mig själv möjlighet att välja och jag har en fantastiskt jobb! Visst kan jag svära åt en kund/hyreagäst ibland men aldrig klump i magen. Jag skapar värden för mig och för kommande generationer varje dag och det är grymt kul!
SvaraRaderaOch skulle jag vilja så kan jag sälja skiten och pensionera mig med goda marginaler! :)
Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
Jag har haft den klumpen på tidiga jobb (och ännu värre i skolan). Skulle inte vilja riskera att hamna där igen.
RaderaSkolan var ju en helt fantastisk möjlighet när man tänker efter som vuxen. Jag menar lulla runt så många år, inga utgifter och allt betalt, få lära sig grejer hela tiden. Synd bara att så många unga inte ser grejen.
RaderaDen grejen, absolut. Men inte resten. Tvingas att umgås med människor man aldrig hade valt själv, på en arbetsplats som var skitig, ful och allmänt oinspirerande. Och så en och annan lärare som absolut borde ha gjort något annat i livet.
RaderaOtroligt inspirerande klipp. Börjar redan planera för hur jag ska bo för att hålla nere kostnaderna och öka möjligheterna till egen odling i framtiden. Börjar också fundera på om inte din nästa boplats är något liknande... Förstår att du håller det hemligt tills du väljer att skriva om det på bloggen men lite nyfiken blir man.
SvaraRaderaJa, sånt där blir jag genuint glad över, oavsett om de ska odla eller segla jorden runt.
RaderaJag vill inte säga något innan det är klart. För att undvika spekulationer hade jag inte ens andats om det ifall jag inte hade varit övertygad om att jag skulle flytta redan 2020. Det kom ett virus och en hjärtoperation emellan, bägge mycket svåra att förutse.
Nu finns det ju bara 0,25 hektar jordbruksmark per person i Sverige så att alla skulle leva enligt den här devisen är ju tyvärr inte ens teoretiskt möjligt. Men jag håller med om att det ser harmoniskt ut.
SvaraRaderaDet fina är att alla inte vill det, precis som att alla inte vill bli jurister eller bilmekaniker. Någons dröm är en lägenhet med utsikt mot Sergels Torg även om jag personligen inte förstår den.
RaderaMen kanske skulle inte ens alla som drömmer om en gård med stor eller liten självförsörjning kunna förverkliga den. Det tråkiga är om någon har drömmen utan att försöka få till det i verkligheten.