I juni bloggade jag om en artikel som handlade om att folk pluggar till låtsasjobb, skriven av
professor Mats Alvesson.
Nu har Alvesson varit ute och härjat
igen. Denna gång ger han sig mer specifikt på HR-avdelningarna som
han menar saboterar riktigt jobb.
Ett par dagar senare fick han ”svar på tal” av ett par
HR-människor som menar att ”HR måste bli ännu större”.
På ett sätt tycker jag att de stärker Alvessons tes. De är så långt från verkligheten att de omöjligt kan tillföra något vettigt.
Fast själv har jag inte varit i yrkeslivet
utanför mina egna företag sedan HR kom till, så vad vet jag? Senast jag skrev om
ämnet påpekade förresten Victoria i kommentarsfältet att Human
Resources nu håller på att byta namn till People & Culture (som
att det behövdes nya, skitnödiga engelskspråkiga uttryck för att
få personalfolk att känna sig viktiga. Kapten Haddock hade ju redan tre lämpliga benämningar:
Här kommer ändå mina åsikter i
ämnet. Jag umgås trots allt med folk med riktiga jobb och jag har
aldrig någonsin hört personer i någon typ av producerande arbete
lovorda HR. När jag var anställd fanns en personalavdelning som
skrev anställningsavtal, betalade ut löner och annat nödvändigt.
Vad de inte jobbade med var värdegrund, ”allas lika värde”,
rollspel och lekar, hållbarhet, diskriminering, HBTQ-certifiering,
meningslösa styrdokument och en massa annat som inte har ett skit
att göra med det företaget tjänar pengar på.
Jag säger inte att allt detta är av
ondo, en del av det är till och med viktiga frågor, men ett
företags främsta uppgift är att producera det de producerar, så
bra och konkurrenskraftigt de kan. Lyssna på första minuten (eller
gärna hela) av Markus Allards utbrott här:
Jag skulle vilja ta upp ett
slagkraftigt citat från videon, men han sätter ju varken punkt
eller andas, så lyssna själva istället. Det handlar visserligen
inte om det privata näringslivet utan om myndigheter och politisk
administration, men problemen är desamma – att folk går runt och
låtsas vara viktiga istället för att göra något viktigt.
Det är min (och tydligen också
professor Alvessons) bild av HR, att de istället för att vara en
del av verksamheten mest är i vägen för de som utför riktigt
jobb. Vård, polis, men också vinstdrivande företag, får en allt
större arbetsstyrka som tillsammans gör allt mindre, eftersom färre
säljer och producerar, fler administrerar och dokumenterar, eller
(på ren svenska) krånglar till.
Hos min arbetsgivare utmärkte sig tyvärr HR mycket negativt under pandemin. Någon fick en hjärnfjärt och kom på att de måste visa handlingskraft. Arbetsplatsen gicks igenom och omklädningsrummen som bland annat vi cykelpendlare använder bedömdes vara för trånga och stängdes(!). Vilket skulle resultera i att fler blev tvungna att klämma in sig i en trång spårvagn istället. Så korkat att jag blev tvungen att med två meters avstånd mellan mig och snillet förklara min ståndpunkt. Nåväl omklädningsrummen öppnades igen men skåpen lyftes ut för "det är ju så trångt". För övrigt är det fortfarande så för nu är pandemin över men någon handlingskraft är ej längre nödvändig...
SvaraRaderaDet blir lätt så med folk som har för lite riktiga saker att ta tag i, att de börjar sabotera sånt som funkar för att visa att de gör något.
RaderaAlvesson vet vad han talar om, även om "avslöjandet" går att läsa hos många av de som forskar på organisationsteori. Min personliga och egenupplevda favorit var när HR hade bjudit in en autodidakt som ville att personalen skulle läsa Viktor Frankls bok om hur man överlever ett koncentrationsläger. Tyvärr, om jag får lov att vara efterklok nu efter ett par decennier, så ser jag att det var helt rätt råd, fast för den självständiga tankens koncentrationsläger...
SvaraRaderaJag kan inte uttala mig om den boken, men rent allmänt tycker jag att det är bra om folk läser. Men vad tusan ens arbetsgivare har med det att göra begriper jag inte. Uppfostran görs med fördel av föräldrar, inte av HR-folk.
RaderaNär jag sadlade om och började i IT-branschen skötte vi pa ekonomiavdelningen all administration inklusive anställningskontrakt, löner och förhandlingar med leverantörer förutom allt ekonomijobb. Det var en rolig tid för man fick lära sig om sa mycket olika ting. Vi lät ocksa installera ett nytt ekonomisystem som vi fick testa och jag identifierade en bugg! Det här var innan Microsoft och andra tog över marknaden. Vi var tre pa ekonomiavdelningen och nagonstans 40-45 anställda, men en del av en global koncern sa det var mycket rapportering ocksa till England och USA. Jag tänker tillbaka pa den tiden med glädje och har faktiskt än idag kontakt med min gamla chef.
SvaraRadera/Annika
Förr tog man ofta in och testade programvara och operativsystem, först i liten skala för att se om det passade företaget. Nu verkar man banka på med 100 procent från start och går det åt helvete får man lösa det i efterhand.
RaderaNär jag jobbade i Norge installerades SAP i 16 länder samtidigt. Vi testade och hade jätteproblem att förklara för de ansvariga i England att vissa saker, som inte var direkt relaterade till verksamheten, som t.ex. toalettpapper och kaffe, hade 7% extra skatt. Det löstes genom att upprätta nagra extra konton där skatten automatbokades vill jag minnas. Aven Norge kan göra fel :), men jag tror den skatten är borttagen nu som tur är.
Radera/Annika
Japp! Känner igen det du skriver "Nu verkar man banka på med 100 procent från start och går det åt helvete får man lösa det i efterhand."
RaderaEller som företaget själv uttryckte det "Vi agerar hellre snabbt och fel än väntar". Jo, tack - fan vad det har blivit fel med systembytet och jag med många känner att vi orkar snart inte längre med all skiten.
Annika: Det måste vara ett elände med ekonomisystem i flera länder. Jag kan ana hur kul Nordnet har med olika kontotyper och beskattning i hela Norden.
RaderaAnonym: Det känns som att licenser och liknande gör att man ändå inte kommer undan. Man har ett avtal med t ex Microsoft och då får man ta all deras skit vare sig man vill eller inte. Och då blir systemen därefter.
HR kanske viktigaste insats är när företaget ska avskeda eller på annat sätt göra sig av med folk. Men den sortens tjänst kan man köpa utifrån, dvs från andra företag dvs typ konsulter som specialisterat sig på just detta.
SvaraRaderaSå det finns egentligen ingen anledning annat än att hålla HR så liten som möjligt.
Annika skriver ovan om ekonomiavdelningen och de har en annan profil på sitt yrkeskunnande än det juridiskt finlir som är inblandat när det ska rensas i organistationen, vid neddragningar, omorganisationer osv.
Som sagt: kvalificerade och specialiserade HR-tjänster kan köpas utifrån vid de (sällan förekommande) tillfällen som det behövs. Interna HR-avdelningar kan alltså hållas extremt små.
Jag kan tänka mig att det kan behövas den typen av anställda i ett jätteföretag med tusentals medarbetare. När företag med personal på 30 pers börjar avskeda är det antagligen ändå för sent att rädda när det börjar och finns inga resurser till att hjälpa de som får gå.
RaderaMin son sa alltid att en sann socialist strävar efter att infiltrera näringslivet, media, kulturen och rättsväsendet. Vi ska vara överallt och lägga oss i allting, inte ens tanken ska vara fri, brukade han säga alldeles rödblommig i ansiktet av upphetsning. Jag saknar min lille Kalle så mycket att det gör ont.
SvaraRaderaKarl Marx mamma
Man måste säga att hans adepter lyckats med den taktiken på många sätt.
RaderaJag kommer ihåg på mitt gamla jobb. Jag sökte en tjänst internt. När jag började fick jag göra ett utförligt engelskaprov. Nu gång nummer två när jag sökte internt ville HR-flickan veta om jag kunde engelska. Ja det står i min personalfil svarade jag spydigt.
SvaraRaderaSen halvvägs genom ville HR-flickan på länk att jag skulle styrka min identitet. Chefen här på orten kände ju mig så vi tyckte vi kunde hoppa det steget men HR var tvungen att se mitt körkort...
Tillsist så glömde de ta bort mig från mejllistan för de som inte fått tjänsten så dagen efter jag tackat ja så fick jag ett mejl att jag ej gått vidare...
Låter inte jätteproffsigt. Själv hade jag nog undrat lite försynt om de ofta drabbades av folk som försökte bluffa till sig jobb där lönen skulle betalas ut till någon annan än den som gjorde jobbet :-)
RaderaIbland tror jag Oscar Wilde hade en poäng när han sa eller skrev: “The bureaucracy is expanding to meet the needs of the expanding bureaucracy."
SvaraRaderaTack och lov har jag inte varit med om så särskilt jobbiga HR-avdelningar på de jobb jag har haft. Men det känns som om deras inflytande ändå är oproportionerligt stort.
Han hade en poäng där.
RaderaDen där Johanna Flanke i ”försvars”-artikeln har nog det mest HR-aktiga utseendet som går att hitta. Det är som alla HR-människor på mitt jobb i en och samma kropp. Jag anspelar inte på storleken då.
SvaraRaderaMan ska ju inte hacka på eller göra sig lustiga över folks utseenden, men mina tankar gick i samma riktning.
RaderaJag rekomenderar att läsa boken, Return to meaning, av Matts Alvesson. Mycket bra tycker jag.
SvaraRaderaTackar för tipset!
RaderaAtt vara professor är väl ett låtsasjobb, kan man tycka :D
SvaraRaderaDet kan det säkert vara, men jag tror absolut inte att det måste vara det.
RaderaJag har insyn i den världen och även om jag bara har träffat Alvesson en gång, känner jag och har samtalat med en stor mängd andra professorer genom åren. Flera av dem är precis som Alvesson, stridbara och kämpar med näbbar och klor för de akademiska friheterna och särskilt mot den ökade byråkratiseringen inom universitetsvärlden. De uppfattas som mycket besvärliga och skapar dålig stämning i det orwellianska öppna kontorslandskapet...
RaderaJag kan ingenting om vare sig Alvesson eller den världen, men nog känns det som att det behövs ifrågasättande av "sanningar" där.
RaderaEn observation jag har gjort är dessutom att de som jobbar på HR inte är de skarpaste knivarna i lådan. När vi hade timanställda fick jag oftast ut kontrakt med något fel på, tex för- och efternamn i fel ordning (utländska namn så det var svårt att veta men då får man ju ta reda på vad som är vad). På ett annat företag samlade man in alla taggar för de skulle bytas, och därefter insåg vi att vi inte kunde komma in i skåpen längre utan då fick vi vänta på att HR skulle gå runt och koppla om de nya taggarna manuellt. I egenskap av ingenjör var jag på en arbetsmarknadsmässa för att representera företaget. En representant från en annan avdelning trodde att jag var från HR. Jag valde att ta det som en komplimang att jag inte såg ut som en ingenjör med mitt blonda hår, och inte som att jag inte såg smart ut:)
SvaraRaderaJag har som sagt dåligt med erfarenhet, men jag ramlar inte precis av stolen av chocken att inte de skarpaste hjärnorna söker sig till HR.
RaderaOch på mitt nuvarande jobb har vi en HR-dam (harkel, People & Culture menar jag) som skriver presentationstexter för de anställda. Hon skriver dåligt, stavar och syftar fel. Texterna är plågsamma att läsa. Det var en nyanställd som brukar passa sin flickväns katter. Det blev "his girlfriends cats". Vilket slit han har, måste ju bli en jäkla massa katter, om varje flickvän har minst en katt.
SvaraRaderaJag undrar mest vad dessa presentationstexter har för syfte. Vore det inte bättre att folk får presentera sig själva?
RaderaSyftet är så klart att texterna ska hålla en viss kvalitet. Fast det bygger ju på att den som skriver dem kan skriva. Vi fick skriva några punkter och skicka till henne. Sedan gick det som det gick.
RaderaEn viss kvalitet håller de väl ändå, bara en väldigt låg sådan :-)
Radera:D :D
RaderaNär jag började mina akademiska studier så sökte man direkt till den institution man ville studera vid. Man sökte även till motsvarande ämnesinstitution vid de olika universitetet som man kunde tänka sig att studera vid. Några så kallade program fanns inte. Vad jag minns så kunde man ange tre val av ämne vid varje universitet. Efter en central sortering gick ansökan vidare till respektive institution.På min framtida institution sköttes antagningen av en sekreterare. Hon skötte även biblioteket med dess tre arkivarbetare samt en rad andra uppgifter. Hon var institutionens (stor institution) enda sekreterare. Med tiden centraliserades all antagning och då behövdes en härskara av byråkrater för att ersätta henne.
SvaraRaderaÄven biblioteket togs över av centralmakten och krävde en heltids utbildad bibliotekarie.
Man brukar skratta åt mindre utvecklade länder som tycks ha personal för sakens skull (om det nu inte är så att de är så dåliga att de bara klarar ett femtedels jobb per anställd), gamla u-länder eller öststater, men det där låter som att det slår de flesta.
RaderaKommunikation och HR ja, herre jösses.
SvaraRaderaKommunikation lyckades vi tekniker på skiftet för många år sedan trolla till att skicka upp på internTVn att det var viktigt att förvara alla frekvenser i kylskåpet så de ej blev dåliga mellan användningarna, detta var på landets största telekomföretag. Tog lite lätt hus i helvete efter det…
HR har man ej varit svårt drabbad av, men jag har med tiden förstått att min senaste, extremt bra chef klädde skott för 99% av dumheterna därifrån. Så åkte han på nervöst sammanbrott ett tag också.
/JB
Haha! Det var ju riktigt kul. Inte sammanbrottet alltså, utan de kylda frekvenserna.
RaderaNu tog jag mig tid att se hela Allardklippet. Otroligt underhålllande, tyvärr är inget av det han säger nåt nytt. Jag jobbar som lokförare på ett stort statligt persontrafikföretag. Som tur är har vi konstant personalbrist så vi slipper oftast sitta på kontor och lyssna på svammel hela arbetsdagar eftersom kärnverksamheten bokstavligen måste rulla 24 timmar om dan dygnet runt.
SvaraRaderaIbland känner jag att han jobbar mer med att hitta fiffiga formuleringar än att förmedla sitt budskap, men visst är han underhållande.
RaderaOch ja, ibland är det en fördel att inte ha för mycket tid.