I dagarna är vi några hundratusen
svenska företagare som fått hem en blankett från Skatteverket som
heter ”Beslut Debiterad preliminärskatt”. Där står det hur
mycket skatt vi ska slanta in i förväg för 2017, och är en
kvalificerad gissning baserad på tidigare år. Så jag matar in
betalningarna i min internetbank och bokföring så att staten får
sin beskärda del av min förmodade vinst.
För två år sedan gjorde ”en uppsalabo” samma sak, med den väsentliga skillnaden att han skrev in fel
OCR-nummer, så hans 115000 kr åkte in på någon annans konto. Det
hade säkert gått att reda ut om det inte vore så illa att den som
fick pengarna var skuldsatt och innan han hunnit skrika ”Fredagsmys!”
hade Kronofogden tagit pengarna och slussat dem vidare till den
skyldiges fordringsägare.
”Uppsalabon” stämde Skatteverket
och tingsrätten gav honom rätt. Pengarna hade ju trots allt
betalats till det bankgironummer Skatteverket angett. Att sedan
OCR-numret ledde pengarna fel fick bli Skatteverkets huvudvärk. De
valde dock att överklaga och tamejtusan om inte staten fick rätt i
nästa instans. Så till slut blev ”Uppsalabon” inte bara blåst
på sina 115000 kr utan dessutom på 76000 kr i rättegångskostnader.
Jag kan tycka att det här systemet med
ett bankgironummer för alla skattekonton är lite bökigt, men om
jag fattar artikeln rätt hade ”Uppsalabon” ganska enkelt kunna
förhindra den uppkomna situationen genom att dubbelkolla OCR-numret. Det gör jag även om det handlar om 25
spänn. Också efter att pengarna lämnat hans konto hade det troligen
gått att lösa, för det kan inte ha gått på nolltid att först få
in pengarna på det felaktiga kontot och sedan genom fogdens försorg
vidare till fordringsägarna. Sexsiffriga belopp bör inte slarvas
bort så enkelt.
Men denna tragiska historia fick det
goda med sig att jag drar mig till minnes en annan Uppsalaprofil, trubaduren Bengt Sändh, och hans Handbok i olydnad. Bengt hade fått en
parkeringsbot, men istället för att använda den förtryckta
inbetalningstalongen tog han en tom blankett, fyllde i postgironummer
och i ärenderutan skrev han ”Grattis på 50-årsdagen Gunnar!”
Eftersom betalningen inte gick att
koppla ihop med någon bot hamnade den på parkeringsbolagets kontor
där man ringde upp Bengans och frågade varför han skickat denna
gratulation till dem. ”Ah, kom den till er?! Det var ju inte
meningen!” Kontoristen skickade tillbaka pengarna och allt var frid
och fröjd. Tills Bengts p-bot föll till betalning och p-bolaget
drog iväg en påminnelse. För där högg de ju i sten eftersom
Bengt hade kvitto på sin betalning.