En debattartikel i Aftonbladet hävdar att snus räddar hundratusentals liv. Resonemanget bygger på
att folk snusar istället för att röka. Visst finns sådana
exempel, men vad är det som säger att dessa snusare inte skulle ha
slutat röka ändå, eller gått över till tuggummin eller
tabletter? Och hur många heltids- eller feströkare har använt snus
som inkörsport till nikotinhelvetet?
Dessa och många andra frågor ställer
inte den kvartett som skrivit denna debattartikel, och liknande
dessförinnan. Jag hoppas att någon seriös vetenskapsman orkar ta
diskussionen en gång till, men jag håller inte andan.
Jag är den förste att fördöma
rökning och har gjort det förut,
men att föra fram snus som något bra är lika logiskt som att
rekommendera folk att bli alkoholister eftersom det är bättre än
att gå all-in på heroin.
Snus kostar ett par tusen kronor kilot
och innehåller absolut ingenting bra. Det är skadligt för blodkärl
och tänder, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Dessutom är det äckligt, i alla fall för omgivningen även om
snusaren själv skulle vara oförmögen att märka det.
Men nu är ju det här en ekonomiblogg,
så jag stannar vid det. Att göra sig beroende av snus är en helt
onödig utgift. Den som redan fastnat kan intala sig själv att det
ger livskvalitet eller liknande dumheter. Det gjorde jag som rökare,
men det klingade falskt redan då. Jag föreslår därför en ny
varningsskylt på snusdosorna.