Det gissar partiet också, och som alla
vet är anfall bästa försvar. Vad passar då bättre än ett
kaxigt (om än lite diffust) utspel på Twitter med tillhörande
debattartikel?
Jag vet inte hur djupt man ska
analysera en attack från en bevisligen tandlös tiger, men vi kan
väl göra ett försök. Wallenberg har man jagat ända sedan
partiets medlemmar stod på Första maj-demonstrationer och
skanderade ”Känner ni stanken från Enskilda banken?”, så det
är en bra start för att få folk att känna igen partiet från
fornstora dagar.
Att kalla C och L för ”småborgarna”
är lite fyndigt, även om det riskerar att slå tillbaka på partiet
som gjorde alltihop möjligt. Men sedan har de otur med
verklighetsbeskrivningen. ”Inte minsta försök att beskatta
bolagsvinsterna”? Har svenska företag blivit skattebefriade?! Och
plötsligt blev Investors aktieägare liktydigt med ”Sveriges
rikaste”. Räknar man in alla som äger svenska indexfonder är
gruppen ”Sveriges rikaste” flera miljoner.
Det är just detta som gör
Vänsterpartiet helt irrelevanta trots att de kunde haft en ganska
stark ställning om de spelat sina kort rätt. När de skrek ut sitt
hat mot Enskilda banken på 70-talet såg Sverige och hela världen
annorlunda ut och ibland låtsas V ha missat att nästan varenda
svensk är aktieägare idag, med eller mot sin vilja.
De flesta företagsledarna är ganska
långt från Wallenbergare. Det är snickare, målare och
dagisfröknar på kooperativa förskolor som är de nya företagarna.
En gång i tiden var de VPK:s självklara väljarbas, men vad ska
dessa människor med Jonas Sjöstedt till? En försmådd partiledare
som är bitter över att de tjänar pengar. En
partiledare som vill upphäva det privata ägandet och använda
arbetarnas pensioner till att köpa upp företag för att driva dem i
statlig regi.
I väntan på att Sverige ska bli ett
nytt Venezuela är sparande den stora chansen för vårdbiträden,
socionomer och truckförare att få makt över sina liv. Varför
hatar Vänsterpartiet den tanken? Skit i Wallenberg, de lär nog
klara sig oavsett.