Fastnade i det här med eventuell
beskattning på insparade utgifter som jag skrev om nyligen.
Norrlandsräven gjorde mig uppmärksam på ett hårresande utspel
(nej, okej, jag har inte så mycket hår att resa, men skäggresande
då). Det var den gamla sosseministern Anna Hedborgs syn på hembakt bröd som skatteflykt.
För om vi bakar vårt eget bröd
istället för att köpa det blir både BNP och statens skatteintäkt
lägre. I förlängningen gör kanske de minskade utgifterna att vi
jobbar mindre. Nyss nämnda Anna Hedborg kallade hemarbetande kvinnor
för förrädare. Det var 1981. På den tiden valde familjer att leva
på en lön, något som nästan ingen gör idag.
Kanske är det samma mekanism som slår
till nu när en och annan ”FIRE-tok” går ut och vevar i media och möts av statligt hat.
Det skulle ju kunna bli en större trend, något som absolut inte får
ske. Inget får hindra skatteuttaget!
Men kanske beror det på vilket samhälle vi vill ha. Ska vi alla vardagar lämna ifrån oss barnen från 1,5 års ålder och låta staten rusta dem inför livet medan vi själva är lydiga konsumenter/arbetstagare på bekostnad av både miljö och mental hälsa? ”Hela Sverige ska leva”, säger politikerna. Samtidigt verkar de agera för att ingen ska leva. Möjligen några timmar på helgen, men där dras gränsen.