Flera personer i kommentarsfältet har
föreslagit mig att skriva om journalisten Elisabet Höglund efter
ett medialt utspel där både Aftonbladet och Expressen berättar att Höglund ”tvingas sälja” sina boenden. Det handlar
om en lägenhet i Spanien och ett hus i Tungelsta utanför
Stockholm.
Bakgrunden är ett blogginlägg som i grunden inte är så negativt. Tvärtom pratar hon om ett ”gigantiskt äventyr” och ”ett mål för vår strävan, en förnyelse av vår tillvaro”, därför ska hon sälja. Men så lyser bitterheten igenom:
”Men på samma sätt som när det gäller den spanska lägenheten så spelar ekonomin en avgörande roll även för beslutet att sälja fastigheten i Tungelsta. För två fattiga pensionärer som Bosse och mig går det inte att leva som förut. Det går inte att fortsätta att betala elräkningar på 12 000 kronor var tredje månad, att betala för sophämtning, att varje månad betala allt högre låneräntor, försäkringar och alla andra kostnader som en villaägare dras med.”
Och givetvis är det detta som får
fokus i kvällstidningarna, som bägge berättar att de inte pratat
med Elisabet Höglund utan (precis som jag) spekulerar fritt utifrån
blogginlägget. Hon har funnits med som tv-journalist under nästan
hela mitt liv och även om jag uppfattar henne som ganska
självupptagen och uppmärksamhetssökande har jag inte sett henne
som fullblodsidiot. På senare år, som pensionerad, har hon tvärtom
känts ganska vettig.
Så vad handlar detta om? Hon borde
fatta att folk skulle reagera på att hon kallar sig fattigpensionär
i stycket ovanför bilden av sin gigantiska kristallkrona i en text
där hon berättar att hon äger två stora hus i Sverige och en
lägenhet i Spanien. Var det bara för att få media? Fler jobb?
Hon låter lite som Anita Lindblom som de sista trettio åren av sitt liv då och då gick ut i pressen för att berätta hur synd det var om henne som pga svenska skattmasar knappt kunde ha kvar slottet i Monaco parallellt med palatset på Franska Rivieran. Även om skvallermedia såklart sväljer dylika lockbeten med hull och hår hoppas jag att Elisabet Höglund inte väljer det spåret. Det blir inget vackert eftermäle av det.