Jag gillar att laga mat och gör det ofta, men ibland har jag en övertro på hur mycket jag varierar mig i köket. Jag använder t ex två knivar, en vanlig kockkniv och en räfflad kniv för bröd och annat som lättast kapas med sågtänder. Men jag nöjer mig inte där. Jag har ett helt knivställ och ännu fler knivar i lådorna. Jag bara använder dem aldrig. Samma med sju av mina åtta saxar.
Mönstret går igen på allt
möjligt. Jag har en rostfri kastrull som används till det mesta. En
större för storkok och en gjutjärnsgryta kan jag också motivera,
men så har jag 3-4 till där jag ärligt kan säga att hälften
aldrig används, resten sällan. Vidare har jag kaffekoppar för fler personer än
jag skulle rymma i lägenheten, liksom bestick. Jag skulle inte bli
en gaffel kort om jag så lät bli att diska i tre månader.
Över till överkurs, de där grejerna man inte behöver alls. Visst kan det vara bra att ha en sil och en tratt även om jag inte minns när jag senaste behövde det. Men tre silar och fem trattar? En plättlagg som jag inte längre minns vilken släkting som lurat på mig. Och ”oumbärliga” instrument som den här tomatskäraren.
Längst in i den nedersta lådan har
jag en manick som kärnar ur och klyftar äpplen. Japp, ni gissar
rätt, behovet är lika stort som för buskisboxar på VHS. Jag fick
den i inflyttningspresent till min första lägenhet. Sedan har den
följt med från bostad till bostad, men dess historia slutar exakt
här.
Neeeeeeeeej. Om den nu levt med dig sen din första lägenhet borde den ju kunna få följa dig i alla dina boenden resten av livet!
SvaraRaderaI alla fall som en rolig anekdot och påminnelse om att inte skaffa prylar man aldrig kommer använda..
Häng den på köksväggen som en daglig påminnelse om onödig konsumtion ;)
Nej, jag är rädd att jag nog alltid kommer ha monument över onödig konsumtion utan att spara dem medvetet. Den där äppelklyftaren ryker.
RaderaIbland går ju minimalismen dessutom allt för långt. Jag menar, i köket spenderar förmodligen en snittmänniska ganska mycket tid, ivartfall om man nu gillar laga mat. Låt det bara vara. Annat är det väl med de som har 15 par damskor i huset, per dam?
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.se
Och ja, dessa människor finns faktiskt i verkligheten, jag har själv sett det på riktigt :)
RaderaAtt neka en kvinna att äga oändliga mängder skor är som att tvinga en man att äga alldeles för få fiskegrejer eller att begränsa intaget av pilsner. Onödigt och snudd på ett brott mot diverse FN-konventioner. Så länge vederbörande är lycklig spelar det ingen roll om lyckan kommer av att äta från en platt sten på ett trampat jordgolv eller av att klappa sitt 16:e par klackskor god natt, tänker jag?
RaderaMinimalism ska väl egentligen inte handla om att ha minst grejer eller göra minst saker. Det ska väl snarare handla om att det man äger och det man gör kommer ur ett medvetet val snarare än ett rutinartat konsumtionsmönster.
Till exempel kan äppelurkärnaren garanterat komma till mer nytta hos någon som bakar ett antal äppelpajer och producerar litervis med äppelmos varje år än hos någon som inte gör det. Saker är i sig inte nödvändiga eller onödiga (oftast) utan det är behovet som avgör tingets värde.
https://utbrytningen.blogspot.com
Jag är nog snubblande nära femton par herrskor, även om hälften är till löpning och kanske går att klassa som idrottsredskap.
RaderaMin poäng är att jag ändå bara använder en mindre del av köksredskapen och tror att det blir roligare att laga mat ju närmre idealantalet jag har. T o m tror jag att det vore bättre att ta bort någon grej för mycket om man i samma veva släpper femtio helt onödiga.
Jag är lite inne på Hans tankar kring skor, men håller inte med om äppelurkärnaren. Det den gör kan man med fördel göra med en vanlig kniv. Den har inte ens kommit fram när jag gjort litervis med äppelmos (https://sparosverige.blogspot.com/2016/09/appelmos.html).
RaderaFör att inte tala om dom som har 15 par damskor och är herre.....
RaderaAlla har unika behov :)
RaderaTur man inte har den dragningen. Inbillar mig att utbudet av damskor i storlek 47 är rätt begränsat :-).
RaderaHeja dig! Bra att inse att vissa grejer bara ligger och skräpar i lådorna utan att komma till nytta. Det känns väldigt tabu i vissa sammanhang att prata om denna typ av utrensning, ungefär som att man skäms för att man äger saker man inte längre vill ha. Jag skulle skämmas mer om jag gick och behöll de där sakerna jag inte längre vill ha!
SvaraRaderaJa, och en del grejer kanske man har behov av vid en tidpunkt men inte tio år senare. Jag borde t ex avyttra mitt våffeljärn. Insåg för många år sedan att jag inte gillar våfflor. Skulle det ändra sig kan jag köpa ett nytt, men jag tror knappast att det blir så.
RaderaVåffeljärnet kan användas som smörgåsjärn förutsatt att man kör med relativt tunna brödskivor och inte fyller mackan med allt för mycket grejer.
RaderaTill det har jag en smörgåsgrill och den används åtminstone varje år, så den behåller jag.
RaderaTyckte först rubriken sa 'Köksmarxist' och tänkte att nu kommer en av Sparos rejäla nedsablingar - det är något vi som vi får se fram emot ;-)
SvaraRaderaJag får fundera över om jag kan skriva ett inlägg om den växande (?) köksmarxismen.
RaderaHär är en köksklassiker - the soup nazi
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=M2lfZg-apSA
Han är helt lysande!
RaderaFan vad kul du kommer ha att rensa! Som flerårig minimalist är det sällan jag får rensa rejält och på något perverst vis så älskar jag att rensa bland prylar och skräp. Jag önskar dig mycket nöje!
SvaraRaderaHaha! Tyvärr har jag inte uppnått det stadiet. Jag tänker mest att kanske, kanske gör jag något dumt nu.
RaderaÄppelklyftren/kärnaren är ett underskattat köksredskap!
SvaraRaderaÄpplen blir så mkt godare om de får en omgång av detta förnämliga redskap.
Prova!:-)
Ha en fortsatt fin kväll!
Hälsar
Lars D
Jag kan sträcka mig så långt som till att jag åtminstone inte överskattar det :-). Har provat. Dock ska sägas att jag mycket sällan har behov av äppelklyftor.
RaderaInte dumt alls om man vill frysa in klyftat äpple för att t.ex göra paj under vintern. Har även använd denna mojäng för mindre mängd äppelmos. Numera gör jag ca 30 l så då kör jag i min assistent istället.
RaderaNär jag gör äppelmos skär jag helt enkelt bort fruktköttet från skrutten. Det skulle jag nog göra oavsett 1 liter eller 30 för jag har ingen maskin som separerar bort skräpet.
RaderaNjae...
RaderaI en tävling på tid där vi startar med 10 skalade äpplen var som ska klyftas & "urkärnas" skulle jag vilja se dig slå mig med din kniv när jag använder äppelklyftaren :-).
Så inte nog med att det blir godare, Micke, det går snabbare med!
Hälsar
Lars D
Fast det bygger ju på att man har behov av äppelklyftor. Har man det är det säkert bra, jag tänker inte propagera för att någon ska sluta använder äppelklyftare. Jag konstaterar bara att jag aldrig använt den här grejen och snart har det gått 30 år.
RaderaJag äger en blinipanna,aldrig använt. Har också ärvt en plättlagg, aldrig förstått vad den ska vara bra för?Känns duttigt när man kan steka stora pannkakor istället.
SvaraRaderaHåller med dig om äppelklyftare, en grej avsett bara för ett ändamål, ungefär som en äggskärare eller äppelurkärnare, varför, när man lika gärna kan använda en kniv.
Det är ju som när jag krusar mina örngottsband, inte har jag köp en örngottsbandskrusare till det,totalt onödigt, Det går alldeles utmärkt med en liten kniv. Pröva får ni se. Däremot när jag ska hörnsträcka örngotten eller lakanen, blir det lite svårt att ta till kniven som är så användbar annars, så till det ändamålet har jag inköpt en hörnsträckare. Väldigt bra att ha och inte alls onödig, sträckta hörn är viktigt./Em
Gissar att du tappade en del av läsarna vid örngottsbandskrusare :-). Jag skulle vilja gå ett steg längre och ifrågasätta nyttan av krusade örngottsband. Sträckta hörn är jag med på har en funktion, men inte tillräckligt stor för att jag skulle orka.
RaderaMen det spelar ju ingen roll, vi har alla våra krav och behov. Det är när verktygen i hemmet inte matchar behoven det blir tokigt och det verkar som att alla har sina "äppelklyftare" längst in i en låda.