söndag 14 juli 2019

Mjölmask någon?

Är det inte ett väldigt tjat om att äta insekter? Jag är ganska ointresserad, men trots att jag inte letar efter det ser/hör jag nyheter, reportage och dokumentärer. Nu senast hörde jag talas om en radiodokumentär om ”maskbonden” Nils Österström.


Inget nytt under solen. ”Insekter är framtiden”, för att klara morgondagens matförsörjning ”måste” vi äta skalbaggar, sniglar eller andra småkryp. Varför är det aldrig någon som förklarar, det bara är så. Jag har inget emot att folk producerar insektsmat, men jag undrar över en sak. Om detta är framtiden, hur kommer det sig att det alltid är vi som ska betala? Med ”vi” menar jag inte vi kunder utan vi skattebetalare.

Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, verkar helt besatta av äckelmat. Den som skriver ihop ett tiggarbrev om sin vilja att servera friterade tusenfotingar i mjöl av syrsor kan räkna med att snart bada i statliga bidrag. Särskilt den bidragsföretagare som lägger till något om ekologiskt fotavtryck och märker konstverket med ordet klimatsmart.

Är du klimatsmart, lille vän?

Till saken hör att nästan inget av detta ens får säljas som mat i Sverige än, det är inte tillåtet. Men om det blir det kommer mängder av små, nystartade företag vara beredda att massproducera kackerlackor och larver. Eller kommer de? Är inte kravlösa bidrag det bästa sättet att skapa passivitet och handlingsförlamning? Om Vinnova lades ner i morgon kanske det äntligen skulle bli något mer av detta än tröttsamma SR- och SVT-reportage.

28 kommentarer:

  1. Ja, de myndigheter du refererar till är något i hästväg. Jag känner en som arbetade där för länge sedan, så man har ju hört ett och annat. Det är så fullkomligt sjukt hur de badar i andras pengar och förser sig själva, utöver alla bidragsprojekt som aldrig borde startats.
    Hur brukar du förresten göra när det blir överskott i din egen budget innan årsslutet? Bränner du av alltihop snabbt som attan på något fullkomligt meningslöst?
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så märkligt att det som sägs vara framtiden och något vi alla behöver, det måste stöttas till förbannelse.

      Nej, jag brukar spara det som blir över och det är ju ett inbyggt fel i samhällsbudgetar, att man straffas för att spara och premieras när man slösar.

      Radera
  2. Håller helt Investeraren. När andras pengar skall spenderas då går det undan. "Klimatsmart" är ett ord som ger mig patologiska rysningar.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimatsmart är det nya svarta. Funkar tydligen i precis alla lägen och öppnar vilka dörrar som helst. T o m bättre än "hållbarhet".

      Radera
    2. Parat med "demokrati", "antirasism", "allas li...ärde", "grön skatteväxling", "kvotering", "menskopp" samt "koldioxidskatt" och det är Jackpott utan dess like. Garanterat.
      Återfinns även "lådcykel" går bidragsansökan igenom omedelbart, samma sekund det ankommer myndigheten finns pengar på mottagarens konto.

      De som har webbsidor för att sälja prylar/tjänster kör ju med s.k. SEO dvs anpassar formuleringar, länkar och annat i text och utformning för att hamna högt upp i Googles sökningar och ranking.
      Det här är ju på samma sätt, fast på riktat till bidragsmyndigheten.
      På samma sätt som det finns att köpa tjänster kring SEO finns det att köpa tjänster för att maximera bidragsintäkten.

      Radera
    3. Ja, det är precis samma metod, man bara hamnar högt i myndigheternas ranking istället för Googles. Fast menskopp tycker jag har en del kvar att bevisa för att hamna på denna exklusiva lista :-).

      Radera
  3. @Anonym,

    Jag tycker att vi får absolut inte glömma bort ordet "Tygkasse" denna kasse är en mycket viktig statusmarkör. En talesman för regimen tror det var Per Bolund meddelade att mycket av de plastpåsar vi använder hamnar i haven och i naturen. Kan vara värt att påminna om att de plastpåsar som används i Sverige faktiskt blir fjärrvärme. De plastpåsar som finns i haven kommer från Afrika och Asien.

    Sedan måste vi givetvis ha med i vår ansökan att den vilar på värdegrunden i "demokratins tjänst". Vi vill givetvis undanröja alla tvivel om att det skulle sker i diktaturens tjänst.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast själv förstår jag inte att folk behöver så mycket plastpåsar för sina sopor. Själv köper jag aldrig bärkassar i plast utan slänger alla sopor i brödpåsar. Efter att jag sorterat bort plast, plåt, glas, el, papper och papp räcker en brödpåse till ungefär en månads hushållssopor. Vad tusan handlar man för att tvingas köpa soppåsar på rulle? Det är jag uppriktigt nyfiken på.

      Radera
    2. Sedan var det väl så att miljöbelastningen från en tygkasse var extremt mycket större. Speciellt de gjorda av ekologisk bomull. För att hamna på plus (ur total miljöhänsyn*) jämfört med plastkasse måste den användas ca 20 000 ggr. För den som handlar två gånger i veckan kommer det ta 196 år, vilket vid överskrider livslängden för både kassen och konsumenten.

      Det bästa lösningen när grupper vill att staten helt ska finansiera något svårvärderat (ekologisk mat, bidrag till företagande, migration,...) är att berörda istället erbjuds lån med förmånliga villkor. Då finns det åtminstone i teorin en möjlighet att en del av pengarna kommer tillbaka.

      *) Studie gjord av danska miljöstyrelsen. Även papperspåsen måste användas ofta, ca 50 ggr, innan den har betalt sig miljömässigt, vilket faktiskt är fullt möjligt.

      Radera
    3. Jag skulle säga att det är större chans att använda en tygkasse 20000 gånger än en papperskasse 50 gånger. Den senare går ju sönder bara man tittar på den.

      Radera
    4. Håller inte med dig, har papperskassar jag använt i flera år. Så länge man inte överbelastar dem eller låter det regna på dem så kan vissa sorter hålla länge. Tygpåsar blir trådiga och handtagen går sönder men de går iof att laga.

      Radera
    5. Tygkassarnas handtag kan absolut gå sönder om man lastar dem för tungt, men då får man åtminstone en förvarning. Pappkassen ligger plötsligt på marken ihop med hela innehållet.

      Radera
    6. Sparo, jag köper soppåsar på rulle, pris per påse ca 15-20 öre. Det är nämligen så att jag inte sopsorterar (är ordet källsortering inte längre "inne"?). Förutom det som inte ryms i soppåsen förstås. Känns rätt bra när aluminumburken plattas ihop och åker ner i soppåsen, för då vet jag att jag säkerställer att pantautomater och hela pantsystemet kommer att finnas kvar då systemet ekonomiskt skulle gå i krasch om allt returneras.
      Så jag är lite av en miljöhjälte faktiskt ;-)

      Radera
    7. Får se om jag fattat det här rätt. Du anser dig vara en miljöhjälte för att du inte återvinner aluminiumburkar, trots att det går åt mångdubbelt mer energi för att utvinna aluminium från scratch?

      Gör du något annat för miljön, häller ut kvicksilver i dricksvattnet eller så?

      Radera
    8. Japp, och ddt plus asbest används på regelbunden basis. Sen brukar jag även röka precis vid friskluftsintaget.
      Har även valt kärnkraftsel och så kör jag en gammal tvåtaktare, du vet med ett sånt där blått moln efter sig, får jag åker aldrig kollektivt.

      Radera
    9. Angående konsten att fylla en soppåse med hushållssopor. Jag har nu klurat på vad vi lägger i en sådan så att den blir breddfull flera gånger i veckan. En stor del är kuvert från inkommande post. Försöker rensa bort papperspost men vi får kopiösa mängder räkningar, lönebesked och "erbjudanden" i fönsterkuvert. Tejp (stora mängder frystejp), klistermärken (t.ex från frukt), hygienartiklar som inte är förpackningar (tandborstar, plåster, tops, tamponger/bindor/blöjor), Barnens pyssel av åtskilliga blandmaterial (sparar ett urval), invasiva växtdelar, ludd från torktummlare, dammsugarpåsar, glasspinnar... Bir en del som bränns

      Radera
    10. Intressant! Fönsterkuverten känner jag igen, men de är ju ändå ganska tunna :-). De andra har jag inte alls, förutom dammsugarpåsar, men den byts nog inte mer än en gång om året i min lilla lägenhet.

      Radera
  4. Svar
    1. Ja, hittills har jag aldrig hört om ett enda exempel där de faktiskt gjort positiv skillnad. De verkar BARA finnas till för att snedvrida och manipulera fungerande marknader.

      Radera
  5. En helt annan fråga, hoppas att det är ok. Jag har någonstans läst att du också använder en gammal mobil, ej smartphone. Jag har en Nokia 6310 från jan 2004 som funkar fint bortsett från batteriet som har blivit dåligt. Har ingen lust att köpa en ny dyr telefon. Varifrån köper du batterier? Tips?
    Tack för en bra och läsvärd blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer. Eftersom jag samlat på mig ganska många äldre telefoner genom åren (folk praktiskt taget kastar dem efter mig) har jag inte behövt byta batteri så ofta, men någon gång bad jag en kompis köpa med sig ett batteri till en äldre Nokia på utlandssemestern. Gick på en hundralapp ungefär och så hade jag en "ny" telefon igen. Annars finns de på Ebay.

      Radera
    2. Tack för svar.

      Radera
  6. Jag kanske är lite konstig men jag tycker inte det är någon större skillnad mellan att äta insekter jämnfört med exempelvis räkor, löjrom eller surströmming.
    Vad jag tycker är att kanske jordbruksverket borde vakna till, generera ett regelverk och kontroller för kommersiell uppfödning av insekter avsedda till människoföda.

    Om man bara får tag i "rena" maskar är det ju annars bara att odla dom på egen hand i lådor på köksbänken.

    Gällande tygpåsar syddes nyligen påsar av begagnade gardiner som jag köpte in på auktion. Tygkostnad cirka 5kr/m2. Är det tillräckligt ekonomiskt och klimatsmart? ;-)

    Gick in på Vinnova:s hemsida. Är det tillåtet att kalla det floskler och dravel. Kostar det bolaget oss stora skattepengar blir jag tyvärr lite mörkrädd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv äter jag varken eller och skulle nog föredra att äta mjölmask framför en industriellt uppfödd/slaktad gris eller ko. Jordbruksverket tycks föredra att kunna hänvisa till lång och problemfri konsumtion. Svårt att få in något nytt då.

      Ekonomiskt definitivt! Klimatsmart - ingen aning. Eller om det behövs.

      Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Om de mot alla odds lyckas hjälpa ett företag som går bra kommersiellt är skattepengarna allt man vinner på det. Fast företag med kommersiellt gångbara produkter skulle ju klarat sig ändå, så jag är ganska säker på att Vinnova är en ren förlustaffär.

      Radera
  7. Nu tycker att du ska sluta tänka självständigt.

    Staten har ju varit snäll och redan kommit fram till vad som är bra för dig att äta på sikt, rättning i ledet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, krig är fred och rättning i ledet är självständighet...

      Radera
  8. Får en känsla av att det här är nudging för att få folk att äta veg-proteiner istället för kött. När man jämför äckelinsekterna med bönor kan man få den mest rabiata köttfantasten att vekna.
    Hursomhelst verkar det gett den effekten, för att en tid efter att man började tjata om att vi MÅSTE börja äta insekter snart för att överleva så började vegotrenden krypa närmare.

    På alla sätt och vis borde det vara en smartare lösning att gå på det gröna direkt istället för låta insekterna äta det och att vi sen äter insekterna. Speciellt som det finns ett så djupt rotat avsmak för insekter i vår kultur. Insektslösningen är för korkad, men den bäddar för att lyssnaren själv ska tänka tanken att vegetarisk inte är så dumt ändå.

    Jag kommer ihåg något radioprogram där de pratade ingående om just nudging och på något vis passar insektskampanjen rätt bra in med metodiken som beskrevs och när experten tyckte det var rätt att styra andra människor på det sättet. Exempelvis miljöfrågor, hälsoskäl och moraliska skäl.

    I övrigt gillar jag vegetarisk. Gott, nyttigt och resurseffektivt. Försöker absolut inte påskina någon vegetarian-konspiration av bilderbergare och rymdödlor! Säger bara nudging existerar och att det här är ett misstänkt fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror snarare att det handlar om att lura i folk att världen är på väg att gå under för att (enligt högst obekräftade uppgifter) temperaturen kommer att stiga någon grad på en hundraårsperiod. Alla riktiga problem ska vi strunta i och i klimatets namn snarast ge politikerna oinskränkt makt att göra vad de anser bäst.

      Radera