fredag 21 februari 2025

Så tycker ungdomar

Jag kommer sällan i kontakt med ungdomar. Därför var det intressant att läsa om Ungdomsbarometerns generationsrapport för 2025 för att få en inblick i vad som rör sig i huvudet på människor i åldern 15-24.

I en värld präglad av oro, ekonomisk osäkerhet och sociala förändringar blir trygghet och stabilitet allt viktigare för unga. Privatekonomi och den egna framtiden prioriteras framför bredare samhällsfrågor. Dagens unga omfamnar i högre grad traditionella könsroller i relationer och färre identifierar sig med idealistiska identiteter.

Jag vet inte om det bara är jag, men det här var lite lugnande. T ex skönt att höra att unga omfamnar traditionella könsroller när regeringens utredning föreslår att ordet kvinna i abortlagen ersätts med ”den som är gravid” för att inte utesluta alla de andra grupperna som också påstås kunna bli gravida. Om vi håller oss till ekonomi är det fint att ungdomarna prioriterar privatekonomi. Men på vilket sätt?

Samtidigt syns ett ökat intresse för att tjäna pengar och bli ekonomiskt framgångsrik. Entreprenörsyrket är det näst mest populära karriärvalet, bara slaget av företagsledare/chef.

Målet måste väl ändå vara att vilja göra saker som intresserar och ger glädje, inte att bli den nya Elon Musk? Det är inget fel med att vilja tjäna pengar, men det här hade låtit rimligare på förskolan än hos unga vuxna.

En annan reflektion är att ungdomarna verkar dåliga på att leva som de lär när de å ena sidan blivit mer engagerade i sin privatekonomi samtidigt som den blir allt sämre. Lite som att 2020 års ungdomsbarometer konstaterade att ungdomarna då var mer hälsomedvetna än tidigare generationer, men mådde sämre.

Nåväl, positivt att de i alla fall försöker. Kanske kommer ekonomiintresset leda till bättre ekonomi på sikt. Eller att de kommer på vad de verkligen vill göra med sina liv. Det enda vi kan säga nästan säkert är att jag inte kommer att förstå mig på ungdomar i framtiden heller. Det gjorde jag knappt när jag var en.

21 kommentarer:

  1. Att ungdomar blir mer och mer traditionella tycker jag mig ha märkt, och har till exempel aldrig hört någon yngre använda sig av ordet hen. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu när jag tänker på det var det länge sedan jag hörde "hen" någonstans.

      Radera
  2. Som 60-talist har jag märkt skillnader jämfört med när jag själv var ung. T ex när det gäller förlovning och giftermål. Idag verkar ett frieri vara taget som ur sagornas värld; en man som står på knä, gärna på en vacker plats, en kvinna som blir SÅÅ överraskad och lycklig. Allt förevigas och läggs ut till allmän beskådan naturligtvis. ”På min tid” bestämde man sig för att förlova sig, berättade det för omgivningen efteråt och gifte sig (eventuellt) någon gång senare. Samma sak att få barn och vara förälder; det verkar också ha blivit en tillkrånglad och uppstyltad livsfas omgärdad av orealistiska romantiska drömmar kantad av otillräcklighet och ångest.
    Jag tror att dagens variant av traditionellt synsätt inte är positivt i för någon i förlängningen. Det är konstlat och ihåligt och saknar substans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min mor var småirriterad över pappas frieri som bokstavligt löd: "Jaha, vi gifter oss väl då."

      Radera
    2. Jag var pa väg när mamma&pappa gifte sig, och da hade de ända varit ihop i atta ar. Hur frieriet gick till vet jag inte, tänkte aldrig pa att fraga. Däremot vet jag vilken dag och pa vilket ställe jag är tillverkad :).
      /Annika

      Radera
    3. Ungdomarna är väldigt påverkade av kommersialiseringen och vad som visas på tex film. Ett bröllop är inte på riktigt om man inte har 7 brudtärnor och kvinnans pappa leder henne uppför altargången (á la amerikansk film). Vad de inte fattar är att detta inte är en svensk tradition, i Sverige går det blivande paret TILLSAMMANS in i kyrkan (för de som plötsligt påstår sig vara religiösa och MÅSTE gifta sig i kyrkan). Men när till och med kronprinsessan (som faktiskt "ärver kungariket") blev ledd av sin far och överlämnad till bonnpöjken som ett föremål så är det inte konstigt att ungdomar tror att det är så det ska och måste gå till.

      En annan sak som har ändrat sig totalt är blivande föräldrar. När jag väntade mitt första barn för drygt 20 år sedan, då fick inte barnmorskan efter ultraljudskollen tala om könet på barnet för oss föräldrar! Det var mycket tal då om att om barnet hade "fel" kön så fanns (finns fortfarande) det i vissa grupperingar en attityd om att pojkar är mer värda och att flickor därmed aborterades. Typ Kinas ettbarnspolitik. Journalisterna hakade på och sjukvården vågade därför inte informera någon, ens om man var ättling från vikingarna.

      Nu är det helt tvärt om! Man måste få veta könet för att veta vilken färg det ska vara på tårtan på kalaset som man har för vännerna (mest de där brudtärnorna). för det är väldigt viktigt om tårtan är rosa eller ljusblå. Alla vänner kommer med bebispresenter, inget tal om att hålla det hemligt så länge det går ifall det skulle bli missfall (som det var "förr"). Kommersialismen har segrat! Men där är en av orsakerna till att det säljs så mycket barnkläder på loppis och second hand. de hinner inte använda grejerna innan barnet växt ur.

      Nog om det. Men det är lite intressant hur saker ändrar sig totalt.

      Vad betyder "idealistiska identiteter"? Kan man använda de orden i en vanlig, seriös text?

      Spargrisen

      Radera
    4. Annika: Själv är jag gissningsvis tillverkad på nyårsafton. Estimerad promillehalt 2,0?

      Spargrisen: Här ser jag en tydlig skillnad mellan könen. Jag har ingen aning om hur många brudtärnor man förväntas ha eller i vilken ordning folk går in i kyrkan :-)

      När det gäller idealistiska identiteter tror jag att man kan översätta det med "personer med vänsterideologisk slagsida".

      Radera
    5. Som nybliven 30 årig förälder kan jag inte riktiga hålla med anonym. Vi är kanske konstiga men gör allt för att undvika uppmärksamhet. Tror det är mer 35-45 åringar som känt behov av att skryta om sitt liv och fasad på diverse sociala medier. Samt drabbats av kommersialiseringen och grupptryck.

      Vi har skaffat barn, hus, gift oss etc. senaste året, allt ”i smyg” och inte känt behov av att dela med omvärlden alls eller anordna fester etc. då vi vet att de egentligen inte bryr sig och ser det hela som spel för galleriet som gör alla inblandade obekväma och känner sig tvingade att köpa saker till oss som vi ändå inte vill ha. Vi vill bara vara ifred och leva vårt liv ifred. De som vet och vill veta de vet, resten behöver inget veta.

      Vi är kanske annorlunda, finns såklart influercerns som beter sig som de lever i en fantasivärld med orimliga förväntningar, men känner att personer yngre än mig själv är med individuella och tillbakadragna utan behov att visa sitt perfekta liv utåt. (Host facebook generationen host). Som chef över en del yngre tycker jag det är tydligt också.


      Radera
  3. Risken finns att storslagna planer för vigsel/babyshower/dop överskuggar förberedelser för att faktiskt vara en gift enhet/vettig förälder. Efter festen och ballongerna kommer räkningar, gräl och bebisgråt.

    Men jag kanske bara är bitter för att jag varken gift med, döpt mitt barn eller blivit "duschad" med bebisgåvor inför nedkomsten? Jag och mannen lever i synd och bebisen har blivit en ganska vettig tonåring. Separat ekonomi har vi också, perfekt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter ändå inte så syndigt i mina öron.

      Radera
  4. En sak som slog mig när jag klickade på länken till rapporten är formuleringar som: "Resultaten visar på en nedgång för idealismen, där konservativa värderingar tar över i vissa frågor."

    Försöker de påstå att konservativa ideal inte är riktiga ideal eller vad? Går ordet idealism endast att tillämpa på vänstermänniskors värderingar?

    Jag vet inte riktigt vad detta är för pajasorganisation, men jag gissar på att den är skattefinansierad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tror att de anser att skalan går från konservativ till idealistisk.

      Radera
    2. @FattigApan: gillade "pajasorganisation". Med 99.9% säkerhet är den förstås och just skattefinansierad, annars hade den inte ens kunnat startas och än mindre hållas i liv... Pajasorganisationer, pajasmyndigheter och så pajaslandet Sverige som jag numera tyvärr brukar benämna det en gång så fantastiska Sverige och mitt fosterland.

      Radera
    3. För mig som brukar känna mig som en domedagsprofet är det skönt att höra att jag har flera övermän här.

      Radera
    4. @Sparo: jaja, vi är nog rätt många som är rätt lika i många av våra åsikter. Tillslut har det liksom gått för långt.

      Radera
  5. Att gifta sig är ett juridiskt åtagande som är i det närmaste gratis, ett bröllop däremot kan vara hur stort och påkostat som helst. Tror inte så många yngre vet skillnaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast nog borde de veta att det inte är att fylla i ett par blanketter som drar iväg i pris.

      Radera
  6. Apropå bebisens kön: läste för några år sedan en undersökning som visade att de flesta blivande föräldrar önskar sig döttrar eftersom pojkar blivit så förknippade med dåliga betyg, kriminalitet och utanförskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick ett babblande barn och ett till så jag är nöjd även om man vill ha ett av varje om man har det eller får två, tänker jag.

      Just den nyaste generationen av ungdomar tror jag är lite mer handikappade socialt. Mognaden kommer senare tror jag helt enkelt av många olika orsaker.

      Radera