Jag går alltid igenom kvittot när jag
handlat (på det sättet lever jag som jag lär), men
eftersom jag inte vill klägga igen kassan packar jag först varorna
och går åt sidan innan jag börjar läsa. Så när jag väl
upptäckt att jag blivit lurad och fått betala för mycket för en
eller flera varor har nästa kund kommit halvvägs i sin handling och
fler kunder har fyllt på bakifrån. Att då stövla mig igenom kön,
klämma mig in före nästnästa kund (som kanske inte ens sett att
jag handlat där) för att gnälla över att jag fått betala för
mycket tar emot.
Har jag en post på kvittot jag överhuvudtaget inte köpt eller gått miste om en rabatt är det en sak, men om kilopriset på min paprika blivit fel kostar det mig kanske två spänn och det är ju smartare att bjuda på det än att gå tillbaka.
Eller är det? Jag har kommit på att
jag istället går och retar mig på det där (”Hon måste väl för
tusan ha sett att paprikan var gul och inte orange?!”). Så vem
skonar jag då? Kassörskan, butikschefen, de andra kunderna, men
inte mig själv och det är ju jag som blivit lurad.
Visst kan det verka småaktigt från
min sida, jag håller med om det. Samtidigt väljer jag den färg
på paprika som är billigast just för att den är det. Jag tar mig
också tid att utröna vilken av åtta sorters bulgur som har lägst
kilopris och köper de rotfrukter det enligt hyllkanten är extrapris
på. Hade jag vetat att kassörskan skulle slå in fel kod eller att
det pris som står på hyllkanten inte är detsamma som i kassans
datasystem hade jag handlat annorlunda.
Jag vet butiker som betalat ut
”hittelön” till de kunder som uppmärksammar fel. Det gör nog
ingen längre, men förutom att det vore lönsamt för mig gillar jag
tanken att butiken ska sträva efter att göra rätt och premiera de
kunder som hjälper dem med detta. Som det är nu känner man sig som
en snarstucken idiot när man påpekar fel, men från och med nu
skiter jag i det. Jag vägrar irritera mig på att jag betalar för
andras fel. Då får hellre både personal och övriga kunder tycka
att jag är tramsig. Jag har ju ändå rätt, det kan de inte ta
ifrån mig.