En del säger att man inte ska lyssna
på börsanalytiker, bara egna analyser är värda något. Då undrar
jag om de gör likadant när de träffar tandläkare eller
bilmekaniker. Själv tänker jag att människor som utbildat sig och
jobbat praktiskt med aktier i decennier, träffat företagsledningar
och specialiserat sig på en bransch kan mer än mig som glad amatör.
Men olika analytiker får olika
genomslag. Om vi börjar med storbankerna väger en analys från SEB
eller Nordea alltid tyngre än Handelsbankens och Swedbanks. Bland övriga analysföretag brukar positiva analyser från Carnegie väga
tungt, medan nästan ingen verkar bry sig om Remium och Pareto.
Öhman, Redeye och Erik Penser däremellan (i den ordningen, tror
jag).
Simon Blecher, Carnegie-guru
Media så. Fick jag välja en
tidning/webbsida som ska haussa mitt största innehav skulle jag
vilja att det var Börsveckan, även om SvD Börsplus verkar vara på
väg ikapp. Privata Affärer och Dagens Industri verkar ingen längre
läsa för att få veta vad de bör köpa. I alla fall får inte
deras råd aktierna att ta fart på samma sätt.
En positivt omnämnande i en podd får
hellre komma från Aktiepodden än Börspodden (det är i stort sett
de poddar jag lyssnar på som kommer med regelbundna köp- och
säljrekar). Ett historiskt svårslaget rekord är när Tomas Linnala
berättade i Placera Stockholmsbörsen att han köpt det lilla casino/odds-mjukvarubolaget
SpiffX, som då slog i taket för att Tomas Linnala berättat att han handlat.
Aktiepodden
Detta är mina högst subjektiva
observationer, och hur mycket av genomslagskraften i
rekommendationerna som beror på att marknaden litar blint på råden,
och hur mycket som beror på att analytikerna har gjort ett gediget
arbete och faktiskt har rätt i sina analyser är nästan omöjligt
att avgöra. Fan, det här med aktier är svårt!