Som jag skrev i lördags, nu tänker jag köra dagliga blogginlägg fram till jul eller så. Med reservation för att det spricker redan i morgon, men det tror jag inte. Nu kör vi!
Jag ska inte summera livet (känner mig rätt frisk faktiskt), men tänkte på att om jag som barn hade fått gissa var jag skulle vara karriärmässigt nu skulle jag ha träffat ganska rätt. Inte som sjuåring, då alla tänkte bli rockstjärnor eller fotbollsproffs, men vid 13-14 när det var dags att välja gymnasieprogram.
Jag ska inte summera livet (känner mig rätt frisk faktiskt), men tänkte på att om jag som barn hade fått gissa var jag skulle vara karriärmässigt nu skulle jag ha träffat ganska rätt. Inte som sjuåring, då alla tänkte bli rockstjärnor eller fotbollsproffs, men vid 13-14 när det var dags att välja gymnasieprogram.
Hade jag då fått frågan vad jag
skulle göra 33 år senare hade jag sagt att jag vid det laget skulle
ha ett eget företag där jag jobbar självständigt, utan chefer och
utan anställda. Jag trodde nog att det skulle handla mer om siffror
än om text, men det är ändå inom felmarginalen.
Jag hade inte gissat rätt på vägen
dit, att det skulle bli en sväng i skogsindustrin och definitivt
inte den tioåriga ”mellanlandningen” då jag livnärde mig på
att tala. Jag var inte mer road av att hålla föredrag i skolan än
någon annan, alltså inte alls, så det hade jag aldrig kunnat
förutspå.
Men nu är jag på det hela taget där
jag trodde, i eget företag där en av de högst prioriterade
parametrarna är att få styra min tid. Jag trodde inte att jag
skulle bada i pengar, men ha det bra ekonomiskt, för att inte säga strålande.
Check på den!
Arbetskamrater har aldrig varit
prioriterat, och definitivt inte underställd personal. Jag har inget
emot konceptet anställning och vet inte om jag kommer vara
företagare livet ut, men det passar mig nu. Egentligen tycker jag
att alla vuxna borde få en f-skattsedel för att kunna ta makten
över sitt liv, men det lär aldrig hända. Återkommer om 30 år och
stämmer av om jag fick rätt även där.
Själv då? Är du där du hade tänkt?
Och – ännu viktigare – är du där du vill vara?