Global Gaming, tredje kvartalet

Global Gaming 555 är alltjämt ett av mina största innehav. Dessutom är det ett intressant bolag, det är därför jag tjatar om dem så ofta och nu är det dags igen.

Aktien gick ju upp över 10 procent när William Hill la bud på Mr Green för tre veckor sedan. Nu var det upp till bevis med den egna Q3:an. Jovars, en kvarts miljard i intäkter, en ökning med 93 procent från förra året, är svår att klaga på. Marknaden höll med.

Jämfört med Q2 var tillväxten ”bara” 11 procent och självklart kan de inte fortsätta att slå siffror tvåsiffrigt kvartal efter kvartal. Men det behöver de inte heller så länge de tjänar väldigt mycket pengar. Jag har svårt att se att nästa års utdelning ska landa på under 2 kr. Med en aktiekurs under 40 kr är det ju över 5 procent. Ingen dålig direktavkastning för ett tillväxtbolag på First North, så jag tvivlar på att aktien stannar där.

Efter Mr Green-affären sa jag att jag skulle vara nöjd med 50 kr per aktie vid ett eventuellt bud på Global Gaming. Nu när aktien står i 38 vill jag åtminstone ha 60 kr. Men ska man drömma tar den sig dit på egen hand genom att fortsätta att prestera fantastiska siffror. Eller att någon konkurrent bjuder 80-100 kr i närtid.

Det jag ser som mest positivt nu är inte siffrorna utan aktiens rörelsemönster. Det här är ju ett gammalt företag där många av storägarna vid introduktionen satt på väldiga mängder aktier införskaffade för nästan inga pengar alls, och det säger sig självt att de var sugna på att ta hem vinster när aktien steg krona för krona från introduktionskursen 22 kr.

Rapporterna har varit bra mer eller mindre hela tiden, men varje gång har det varit samma sak. Efter en snabb uppgång har kursen gått tillbaka igen när storägare pumpar ut sina aktier. Att den inte dippade efter ”Mr Green-lyftet” och inte heller gjort det de första två dagarna efter Q3:an utan tvärtom ångat på och slutat på dagshögsta kan betyda att det inte längre finns någon storägare som vill ut.

Lugn, jag ska inte göra en börsforum-rant om kurser över 50 kr nästa vecka. Jag konstaterar bara att det ser bra ut. Eller som sportfånen Putte Kock lär ha sagt:

"Nu ska vi inte kasta yxan i sjön, snarare tvärtom."

Hemma hos!

Det tog 47 år, men äntligen har jag fått ge min första hemma-hos-intervju! Nej då, jag är inte bitter och har faktiskt tackat nej till dylika förslag tidigare.

Men när Miljonär innan 30 frågade kändes det inte som att lajva familjen Wahlgren, det var mer ett snack mellan bloggkollegor. Själva intervjun kan ni läsa här på Miljonärens blogg, men jag tänkte reflektera lite kring texten nu när jag ser det färdiga resultatet.

Jag hade läst tidigare fredagsintervjuer och var nog beredd på frågor om placeringar och börsstrategier, men anade samtidigt att det intressantaste, de frågor jag hade ställt mig själv, handlar om sparkvot och utgifter. Ändå var jag totalt oförberedd på frågan om vad jag skulle göra om jag vore tvungen att konsumera mer. Kanske borde jag skriva ett eget inlägg på temat, även om jag nog varit inne på det i femtio tidigare inlägg.

Miljonären skriver att min blogg får honom att känna sig normal, att hans sätt att leva kanske inte är så extremt ändå. Jag får väl säga tvärtom då. När jag läser hans reflektioner känner jag mig lite som ett ufo. Ingen smartphone, inget Netflix och månadskostnader lägre än Miljonär innan 30, känd för sitt sparsamma liv. Vad är det här för jävla gök? Jaha, just det, det är ju jag. Jag känner inte att jag kvalar in med ”Burk-Curt”, ”Hästmannen” eller Erik & Sigvard, men när jag läser om mig utifrån på det här sättet blir det ändå påtagligt att jag inte är Mr Medelsvensson heller.

Men skit detsamma! Jag gör aktiva val och har inga problem att stå för dem.
Intervjun avslutade vi med en löprunda. Även det lite udda för det hade aldrig GW eller Göran Greider gjort.

Ny rekordhandel väntar

Framtidsoptimismen ökar i handeln. Man räknar med ökad försäljning under Black Friday i morgon, men också i hela julhandeln. Årets julklapp är enligt HUI ”det återvunna plagget”, men det är nog mer en förhoppning än fakta. Det kommer som vanligt bli något riktigt dumt och onödigt. Det brukar nämligen bli det.

Att kronan tycks falla fritt och att vi är på väg in i en lågkonjunktur med höjd ränta samtidigt som allt fler svenskar har en högre skuldkvot än någonsin är såklart inget skäl att sluta köpa all möjlig dynga.

Så jag tror att de får rätt. Det blir säkert rekordjulhandel i år igen. En del kommer att ta snabblån för att få en fröjdefull jul. Andra kommer bara att bränna sin buffert som de så väl hade behövt till något vettigare.

Jag är inte mycket för ett stort och påkostat julfirande, men jag förstår faktiskt inte hur någon kan gå så all-in i julen som de flesta verkar göra. Varför inte välja ut 2-3 rätter och ge barnen (och bara barnen!) 2-3 julklappar och sedan umgås med nära och kära?

Varje års julskyltning får mig att tänka på slutet av Adolphson & Falks Mer jul där de mixar ihop Kalle Ankas Jul med tomtar och julsånger till en kakafoni av oljud och så funderar jag på hur mycket grötigare rim och krimsigare krams det är möjligt att få.

”Länka till oss?” - NEEEEEEEJJJ!!!

Jag har en gång tidigare gnällt över reklamtiggeri, det som Percy Nilegård skulle kalla ”marketing by not asking any questions”.

”Hej!
Vi på Skumrask Finans har skrivit om dig på våra nätsidor.
Vi undrar om du skulle vilja länka tillbaka till oss, gärna till vår artikel ovan?”

Eeh... Nej. För egentligen har ni ju inte skrivit om mig. Ni har kopierat en länklista med uppemot hundra ekonomibloggar. Den har ni sedan lagt i en underkatalog som exakt inte en enda människa kommer att hitta till. Den övriga hemsidan handlar om era svindyra blancolån som jag hoppas att ingen behöver ta, allra minst mina läsare.

Som jag ser det finns tre skäl att länka till något:

1. Någon betalar för det.
2. Jag får något annat i utbyte.
3. Jag gillar det de gör.

Skumrask finans tillhör ingen av kategorierna (och ”Skumrask” är alltså inte ett specifikt företag, ibland heter de så, ibland si). Något som tillhör kategori 2 och 3 är StockBlogs, som försöker samla alla aktiebloggar på ett ställe och gör det lätt att scrolla igenom de senaste inläggen.

Jag får alltså inte betalt av StockBlogs heller, men väl en länk varje gång jag bloggar och eftersom jag bloggar oftare än nästan alla andra ekonomibloggar är det mer än de flesta. Fast kvantitet betyder ju inte automatiskt bra. De bevisar inte minst alla dessa snabblåneskojare, för de tycks verkligen bli fler för var dag och hittills har jag inte sett något bra med dem.

Frosta ur frysen

Jag är inget stort fan av vinter. Jag ogillar kyla, har ingen glädje av snö och tycker mest att allt blir lite dyrare och krångligare på vintern.

Men en fördel finns. Det är lättare att frosta ur frysen när det är kallt ute. Det är bara att sätta frysvarorna i kassar eller kartonger som håller fåglar och andra djur borta, ställa ut dem på altan eller balkong och skrida till verket.

Gör det med hyfsat jämna mellanrum. Förutom att istäcket i frysen gör det svårare att få plats med maten skonar det både frys och elräkning att smälta fram metallrören. En isig frys kan dra uppemot dubbelt så mycket ström.

Passa på att inventera frysen när du ändå är igång. Är det något som legat där sedan förra avfrostningen så kan det vara läge att äta upp det. Men naturligtvis tinar du då upp maten i kylen så spar du ström. Och är frysen bara halvfull? I så fall drar den mer än om den är full. Dags att baka eller göra storkok – #sparadkrona x 2!

”Jag önskar att jag ägde min tid”

Jag ser och hör ofta uttalanden likt rubriken och skulle vilja analysera lite. Vi äger alla vår tid. En del kallar sig visserligen ”löneslavar”, men jag tror att det mest är på skämt. Slaveriet är avskaffat i Sverige sedan rätt länge.

”Vi har jättejättekul!”

Vi bara väljer, i olika utsträckning, att hyra ut vår tid, eller låna ut den gratis. Det är inget fel med det. Vore man konsekvent motståndare skulle det nästan bli omöjligt att interagera med andra människor. Vi gör alla saker vi inte hade velat om vi hade fått välja fritt. Allt från att ta en anställning till att åka på middag hos svärmor.

Men välj med omsorg, för tid är vår allra viktigaste resurs eftersom den så småningom kommer att ta slut och inte går att ersätta för alla pengar i världen. Som någorlunda ansvarstagande vuxen kan man ju inte stryka allt tråkigt i kalendern och bara göra det som är kul. Det vore inte ens önskvärt eftersom en del åtaganden är tidsinvesteringar för framtida skörd. Det skulle helt enkelt bli ett rätt torftigt liv om man aldrig gjorde något som tog emot.

Med det sagt undrar jag ibland om jag inte borde prioritera lättja lite oftare. Det ska vara gott att leva!

GW – det räcker nu!

Jag tycker att Leif GW Persson är en lysande författare. Grisfesten och Lindamordet är fantastiska böcker, Goltuppen och Den vite riddaren suveräna tv-serier och det här kan vara den svenska tv-historiens bästa intervju:

Antagligen är han lika vass som kriminolog. Åtminstone upplever jag att han alltid vet vad han snackar om där. Men det här med GW som börsexpert, känns det inte som att vi kan den grejen nu? Ibland känns det som att han är less på sig själv. Se här t ex:

Börsfesten var alltså över redan för ett år sedan. När såg du senast GW:s tvärsäkra aktietips i media? Jag har sett minst två bara i november. Och alltid lika tvärsäkert. ”Jag skulle kunna tjäna tonvis med pengar”, sa han så sent som i somras, så då var förlusterna glömda.

Jag fattar medieintresset. Han är en folkkär gubbe och Gud vet att börsnyheter kan behöva lättas upp en smula. Att han sedan ibland går in som ankarinvesterare vid börsnoteringar gör att artikeln skriver sig själv, men finns det inga andra börshajar att plocka fram någon gång. Startups, gamla industribolag och allt däremellan – ständigt plockar man fram GW som berättar hur lätt det är att ta rätt beslut. Åtminstone i förväg, eller med facit i hand. Botten upp!

Eller botten ur?