Helikopterpengar, att ösa ut pengar
lite på måfå för att öka inflationen och konsumtionen, är
aldrig en bra idé och det är det är det inte heller nu när
Sverigedemokraterna vill dela ut tiotusen till alla svenskar.
Även om jag tror stater gör klokast i att inte manipulera ekonomin på det här sättet finns det kanske lägen för statliga stimulanser, men inte att ge alla pengar vare sig de behövs eller inte. SD skriver i sin debattartikel att regeringen slängt ut miljarder till MP:s meningslösa cykelåtgärder och C:s nyanlända arbetslösa till en hög kostnad per jobb. Ja, men att andra slösar gör inte automatiskt SD:s valfläskpengar effektiva. Det enda bra med detta är förkortningen CASH för ”centralt administrativt stöd till hushållen”. Fyndigt, men man kan inte betala 90 miljarder för en ordvits.
”Med vår åtgärd höjs den ekonomiska standarden mest för hushåll med låg disponibel inkomst, vilka överlag har en högre marginell konsumtionsbenägenhet än hushåll med hög disponibel inkomst.”
Det betyder i klartext att fattiga
människor är mer benägna att konsumera än rika, istället för
att höja sin ekonomiska standard. Kortsiktigt kommer de troligen
slunga iväg mer pengar på skit, vilket ju också är själva idén
med bidraget.
Meningen är att få fart på Sveriges
ekonomi och minska arbetslösheten. Sänk då arbetsgivaravgiften istället. Min egen statliga tiotusing
skulle hamna på börsen, troligen inte den svenska. Inte en krona
skulle gå till konsumtion eller nyanställningar. Hur många skulle
ni anställa om ni får de här pengarna?
SD tycks ha läst
någon nyliberal ekonomiboksförfattare och blandat ihop fiktion och
verklighet. Eller också hade de bara tråkigt.