Häromdagen nåddes vi av
chockbeskedet att Dan Eliasson, avgående generaldirektör för
Myndigheten för Sol & Bad, dricksar dåligt.
Jag har aldrig tagit Eliasson i försvar och tänker inte börja nu,
men jag håller med om att detta är svårt. Hur ska man undvika att mötas av löpsedlar om snål dricks när man kommer hem från
solsemestern?
Man kan söka på nätet, men vissa
manualer tycker jag verkar helt galna. Som denna – 20 us-dollar för hjälp med en bokning och upp till fem dollar för städning av
hotellrummet?! Det är ju inte så att hotellboendet är gratis vid
sidan av dessa ”avgifter”. Vad tar det att städa ett hotellrum,
tio minuter? Ska jag betala trehundra kronor i timmen svart vid
sidan av städerskans ordinarie lön?!
I USA är det ändå någorlunda
uttalat att dricksen är en stor del av lönen för vissa
yrkesgrupper, men hur gör man på Punkar-Dannes Gran Canaria? Jag
har läst flera texter på
nätet om att dricks i Spanien är helt frivilligt, men att man kan lägga
några procent ”om servicen är bra”.
Jag tar fasta på tillägget. Själva
vitsen med dricks ska väl vara att premiera god service? Ska jag
betraktas som en skithög om jag ändå inte lägger till tio procent
på notan, vad ska då de som verkligen förtjänar extra pengar få
– notan x2?
Och så borde det väl spela roll vad
det är för ställe? Jag har aldrig varit på bögklubb i Puerto
Rico och vet inte hur generaldirektören dricksade där, så jag kan
omöjligen bedöma ifall han var snål, men lika självklart som att
jag betalar dricks om jag äter middag på restaurang, lika
självklart skulle jag inte komma på tanken på McDonald's (där jag
i och för sig aldrig skulle komma på tanken att äta).
Hur gör ni? Tycker ni drickssystemet
är glasklart både i Sverige och utomlands? Ska det vara på det här
viset äter jag hemma istället.