lördag 24 oktober 2020

I'm back!

Här är jag igen, om jag har några läsare kvar. Fast det verkar så. Stort tack för alla värmande ord, både här och på Twitter. Här följer en lång historia om hälsa och lite annat.

I somras kände jag hjärtklappning några gånger. Eftersom jag har ett pulsband till min löparklocka kopplade jag upp mig på det när jag satt vid datorn. Pulsen låg runt 60 slag/minut, helt normalt. Men plötsligt var jag över 150 på bara någon minut, och ett par minuter senare nere på 60 igen. 150 kommer jag upp i efter några minuters lätt löpning och håller mig sedan på 150-180 tills jag stannar, oavsett om jag springer en kvart eller i fyra timmar, så det är ingen extrem puls i sig, men för att sitta på en stol och knappa på en dator är det skyhögt.

Så jag tog kontakt med min husläkare, gjorde EKG som var helt i sin ordning, men jag remitterades för långtids-EKG och arbets-EKG. Den förstnämnda innebar 24 timmar med mätning av hjärtat och den var helt okej. Några extraslag och någon rusning, men troligen inget som någon hade försökt åtgärda.

Arbets-EKG är EKG under motionscykling. När jag kopplats upp fick jag prata med en läkare innan jag hamnade på cykeln. Hon ställde kontrollfrågor om mina levnadsvanor, alkoholintag, rökning och sånt. Men under samtalet, som fördes när jag låg på en brits, steg pulsen till 161 slag. Det slutade med att jag inte behövde cykla för att jag skulle diagnosticeras med förmaksflimmer.

Eftersom jag inte tillhör någon riskgrupp var Region Stockholms lösning på detta att skicka hem mig med medicin som jag skulle ta om hjärtrusningarna höll i sig i flera timmar. Hittills hade anfallen hållit sig på ett par minuter, men hjärtläkaren sa att rubbningarna i hjärtrytmen troligen skulle öka. Jahaja...

Det var allt hon tänkte berätta för mig, så jag gick hem och konstaterade att mer och fler rubbningar i hjärtfrekvensen var att vänta. Till slut kan tillståndet bli permanent. Då kan man möjligen göra en konvertering med elchocker, dvs man stoppar hjärtat och startar om det. Lät inte så kul.

Som om inte det räckte ökar hjärtproblemen risken för blodproppar som kan leda till en stroke. Och strokes man får av hjärtflimmer blir vanligtvis kraftiga. 40 procent av patienterna blir i bästa fall sängliggande resten av livet. Det läkaren menade men inte sa var med andra ord: ”Gå hem och ät piller i väntan på en för tidig död.” Det ska sägas att jag varken är kardiolog eller annan typ av läkare, så det är möjligt att jag drar en väl hård slutsats där, men så kändes det.

Kan man då inte göra något annat? Jo, det visade sig att man kan göra en flimmerablation. Enkelt uttryckt kör man in en elkabel till hjärtat genom ett hål i ljumsken (jag antar att det finns någon poäng med omvägen). Väl framme provocerar man hjärtat till att flimra och de onödiga/felaktiga kopplingarna bränns bort tills det till slut bara återstår de vanliga slagen. Runt 80 procent av de som abladeras (älskar att det finns ett eget verb för detta!) blir friska på första försöket. Om man som jag haft symptom mindre än ett år, är under 50 och frisk i övrigt ökar chanserna troligen ytterligare.


Det här är min ljumske idag och längst ner till höger är min hand, inget annat.

Landstinget gör sådana här operationer, faktiskt på just det sjukhus där jag träffade en hjärtspecialist, men av någon anledning tyckte hon inte att jag förtjänade varken operationen eller att upplysas om den. Det fick jag istället ta reda på själv genom att ringa andra läkare. En hjärtläkare på en privatklinik sa att jag lät som klippt och skuren för ingreppet och att jag enligt vårdgarantin har rätt att få det. Men han sa också att Region Stockholm inte remitterar patienter till honom.

Att Region Stockholm själva skulle göra den verkade också omöjligt. Min husläkare (nu före detta, som ni förstår) sa att jag redan fått träffa en kardiolog, så det fick räcka. ”Ät dina piller och dö”, alltså. Jag hade dessutom tagit reda på att om jag skulle lyckas tjata till mig operationen var kön 12-15 månader. Chansen för ett lyckat resultat är som sagt bäst om man haft symptomen mindre än ett år, så ingen patient får den möjligheten i Stockholms Landsting eftersom bara kön är längre än så.


Jag är landstinget.

Funderade på att skriva mig på en annan adress i en annan del av landet samtidigt som jag kollade vad övriga världen, utanför Annika Strandhälls ”vård i världsklass”, kunde erbjuda. Indien är duktiga på detta, Thailand är billiga och antagligen bättre än Sverige.

Då hittade jag ett kryphål. Enligt EU-lag kan inte Sverige hindra mig från att göra ingreppet i ett annat EU-land, på Sveriges bekostnad. Då betalar inte regionen utan Försäkringskassan, men det är ju skattepengar det med. Jag hittade ett sjukhus i Danmark som kunde göra detta för ungefär 30 procent mer än det hade kostat att skicka mig till en privatklinik i Stockholm.

Men så jobbar alltså inte Region Stockholm. De tycker tydligen att det är bättre att pengarna hamnar i Danmark än hos ett svenskt företag som betalar svensk skatt på vinsten och anställer personal på hemmaplan. Vård i världsklass har vi uppenbarligen inte, men feltänk och byråkrati i världsklass har vi alla dagar i veckan.

Så i onsdags opererades jag i Danmark, på HjerteCenter Mølholm, ett fantastiskt sjukhus med underbar personal som jag rekommenderar alla som behöver att ta kontakt med. Det är lite för tidigt att säga att jag är helt fri från förmaksflimmer, men det ser väldigt lovande ut.

Nu över till en plats som ser mindre lovande ut. Jag hade inga stora förhoppningar om Sverige innan detta, men jag måste erkänna att det här ändå blev en chock. Att Moder Svea var SÅ på dekis trodde jag inte. Jag är nu livrädd för svensk, offentlig sjukvård. Om efterkontrollen går i linje med vad jag sett av svensk vård den här sommaren och hösten kanske jag återigen åker 85 mil enkel resa till vårt sydvästra grannland.

Någon nytta ska vi ha av EU och denna EU-lag kan inte svenska politiker välja bort. Ni må tycka att jag är hysterisk nu, men en erfaren svensk kardiolog skickade hem mig med betablockerare i väntan på försämring trots att hon mycket väl visste att det fanns en enkel, relativt riskfri och billig lösning. Det är inte världsklass, det är världskass!

Min kondition är just nu som en genomsnittlig 85-åring. Efter 30 minuters datorjobb behöver jag vila ungefär lika länge. Jag har dessutom en del jobb i pipeline. Så jag kan inte lova att det blir dagliga tweets den närmaste tiden, men jag hoppas på det. Hur som helst blir det en ny tweet imorgon, och jag ska försöka skriva om annat än min vårdupplevelse.

Men om någon har frågor om den länkade kliniken eller om vård i annat EU-land, för egen eller annans räkning, kan ni mejla mig så jag ska jag berätta allt jag vet. Jag är lycklig över att det gick bra för mig, men heligt förbannad över alla där ute som inte får den vård de förtjänar och har betalat för, bara för att verkligheten inte passar in i svenska politikers och makthavares agenda. Vi tar det igen: En erfaren svensk kardiolog skickade hem mig att dö! Det är inte faktaresistens, det är fakta!

93 kommentarer:

  1. Svensk sjukvård är i världsklass ända tills någon behöver den. Men vi får trösta oss med att den är bättre än i Eritrea. Välkommen tillbaka och ta det lugnt och satsa på bra rehab. Nödvändigt när de har varit och grejat med 2pumpen2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är dåligt insatt i eritreansk sjukvård, men jag är inte säker. Hela mitt liv har jag blivit pumpad med att allt är bättre i Sverige än i Den Övriga Världen. Det är därför vi har så höga skatter. Sedan har det på punkt efter punkt visat sig vara allt från överdrifter till rena lögner. Så kanske blir det Eritrea nästa gång jag behöver vård.

      Jag ska absolut ta det lugnt. Läkaren sa att jag kan springa om en vecka, men jag är osäker på det. Idag ska jag försöka ta en "långpromenad" på kanske tio minuter.

      Radera
  2. Sorry Sparo - Vit medelålders man med för låg deklaration -> gå direkt till graven utan att passera gå!

    Helt horribelt, Sverigebilden framför verkligheten, undra om det finns "risk" för förbättringar.

    Detta är dock inte något nytt. För en sådär 10 år sedan hörde jag en historia om en aktiv kille som skadade knäet runt 40. Sjukvården tyckte det var bäst att han inte rörde på sig resten av livet och drog på sig diverse sjukdomar från deras föreslagna stillasittande fortsatta liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns betydligt värre exempel, det är det värsta. Och värre kan det bli.

      Radera
  3. Skönt att du är tillbaka och verkar må bra.
    Inlägget i övrigt är djupt oroande. Jag misstänker att det i framtiden, eller kanske redan idag, är eller blir en livsnödvändighet att hålla koll på "kryphål" som detta för att ha någon nytta alls av staten.
    Trist utveckling för de som är för sjuka för att kunna kämpa emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en gammal sanning att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Tyvärr blir det allt sannare.

      Radera
  4. Tjohoo! Glad you're back!

    SvaraRadera
  5. Bra jobbat! Du får tacka din överlevnadsinstinkt och att du tog saken i egna händer. Humöret verkar det inget fel på, så önskar god bättring, kämpa på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och grisflyt att jag fick tag i rätt människor som såg till att jag så snabbt hamnade under expertvård.

      Radera
  6. Skönt att det gått bra. Intressant att det gick att få ingreppet betalt. Borde man inte kunna gå till privatkliniken utan remiss från regionen och låta försäkringskassan ta notan? Låter underligt om f-kassan betalar utländska vårdinrättningar men inte svenska.
    Min erfarenhet av svensk vård är att den är i världsklass om man 1. lyckas få en diagnos och 2. bortser från väntetiden. Kan vara så Strandhäll menar. Men hon är sosse så det är inte alls omöjligt att hon bara ljuger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är jag ute på hal is, men jag TROR att Försäkringskassan bara träder in vid utlandsvård. Tack vare en EU-lag kan de inte hindra mig att söka och få vård i annat EU-land betald. Hade jag hållit mig inom Sverige hade svenska politiker själva kunnat bestämma, och då prioriteras alltid Sverigebilden framför Sverige och dess invånare. Skit detsamma om vi har det dåligt, bara det inte kommer ut.

      Svårt att bortse från väntetid eftersom den ofta påverkar prognosen.

      Radera
  7. Välkommen tillbaka och fortsätt krya på dig!

    Håller helt med dig vad gäller sjukvården.

    SvaraRadera
  8. "Jag är landstinget" den var bra! Du verkar iallafall ha humorn och hjärnan i behåll. Härligt att du är på bättringsvägen/Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag fattar att det finns bra offentlig vård också, och alldeles säkert underbart kompetenta människor som jobbar i den, men tyvärr också motsatsen, där byråkrati och skit går före. Jag tror det är dags att "vi" slutar tro att Sverige är solen övriga världen snurrar kring:
      https://www.youtube.com/watch?v=3XgvIPcFjbU

      Radera
  9. Hurra du överlevde! Jag har genomlevt en likadan operation, fast i Sverige. Jag gick på en hälsokontroll genom arbetsgivaren och där upptäckte de en "extrabana" under EKG:et. Inget snack, remiss till kardiologen och innan jag hann säga landstingskalsonger så låg de jäms med fotknölarna på mig och jag hade en ny frisyr i skrevet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mustig beskrivning av förloppet! Nickar igenkännande.

      Radera
  10. Välkommen tillbaka!
    Mvh
    Aktiegubben

    SvaraRadera
  11. Välkommen tillbaka! Skönt att det gått bra.

    SvaraRadera
  12. Så skönt, blev orolig när du skrev dit förra inlägg

    SvaraRadera
  13. Jag gjorde ett sånt ingrepp för knappt 10 år sen. Varit bekymmersfri sen dess.
    Jag brukar förklara mina symptom på liknande sätt som Jörgen Brink förklarat om sina problem efter den gången han gick in i väggen under VM -03.

    https://www.langd.se/?id=5170447

    Så här kunde det se ut för mig:
    https://www.dropbox.com/s/12hmo5adjf0oq99/M%C3%B6rksuggejakten.jpg?dl=0

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant, hade ingen om det där med Brink.

      230 slag var en redig puls må jag säga!

      Radera
  14. Skönt att allt verkar ha gått bra. Som det heter, inget ont som inte har något med sig, dvs du får se verkligheten som den är och slipper längre tro på de Törnrosadrömmar som förmedlas genom evigt läppglappande och minimalt arbete i verkstan.

    För att beröra ekonomifrågan, som ju en del av dina läsare också är intresserade av: hur funkar det praktiskt, skickar danmarksdoktorn fakturan direkt till svenska staten/Försäkringskassan utan din inblandning, eller har du fått lägga ut pengar, dvs tagit med guldtackor, bitcoins eller Visakortet vid doktorsbesöket, för att sedan i tid och evighet vänta på att någon sorts utbetalning ska ske till dig, med olika avdrag, till ditt konto eller kanske per utbetalningstalong på papper per brev?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte inte att jag sov innan heller, men det här blev helt klart en ögonöppnare.

      Det är olika från vårdgivare till vårdgivare, men just denna tar hela risken. Man får inte betalt förrän efteråt, så först opererar de mig, sedan kräver de pengar av Försäkringskassan. Men under alla år de hållit på har det bara hänt en gång att de inte fick betalt. Det var en gubbe som skrivit ut sig ur Sverige och det hade kliniken missat.

      Radera
  15. Skönt att ha dig tillbaka! En fråga vi kan ställa oss är "Vad fan får vi för pengarna?" — vad händer egentligen med alla skattepengar? Bränsle i byråkratin, fullständigt galna projekt (jag tittar på dig, NKS) och politikerlöner? Hur är det ställt med Sverige jämfört med länder som Norge, Danmark, Finland? Djup suck.

    Och som 10:48 skriver, det vore intressant att få höra mer om det praktiska om ekonomiprocessen. En liten lathund.

    Bästa!

    Wien-Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politikerlöner är nog höga nästan överallt, men jag undrar hur många länder som kör livstids försörjning efteråt. Och rätt få länder har Sveriges politikertäthet.

      Det är som sagt olika från vårdgivare till vårdgivare. I värsta fall får man lägga ut själv. Min operation kostade runt 130000 kr. Alla kringkostnader (resa, hotell osv) fick jag stå för själv.

      En del länder med så kallad vårdturism har föreningar och Facebookgrupper för svenskar som söker vård där, så då antar jag att man kan få info från andra som redan gjort samma resa. Den klinik jag var på har en sjuksköterska bosatt i Sverige som pratar ganska bra svenska och som vet hur allt praktiskt funkar, så det underlättade mycket för mig.

      Radera
  16. Vad skönt att allt gick bra då, såhär långt!

    Man blir både sorgsen och heligt förbannad över att läsa detta! Detta är tacken för all rekordhög skatt i Sverige. Och visst har man själv märkt tydligt hur det prioriteras och sorteras bort i svensk sjukvård idag. Sak samma i äldrevården! Hade du saknat id hade du förmodligen fått allt samt skadestånd i Sverige.

    Jag är själv rädd för att bli äldre i Sverige, jag litar absolut inte på att det går att ta den höga risken att bo kvar här på äldre dagar. Inte så som våra politiker beter sig mot den gruppen. Det är mer än svineri.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var ju fast besluten att flytta redan innan, så den här upplevelsen gjorde ingen skillnad. Men hade jag inte tänkt tanken innan hade jag garanterat gjort det nu. Vård behöver man förhoppningsvis inte så ofta, men när det behövs är det ju bokstavligt talat livsviktigt att det funkar.

      Radera
  17. Min erfarenhet av förmaksflimmer är att det gäller att träffa rätt läkare för att få vård. Min första kontakt med läkare var under all kritik (hon trodde det var förmaksflimmer men skickade inte mig vidare).
    Andra gången kom jag in med 205 i vilopuls och till en helt underbar läkare. Direkt till närmaste lasarett och bästa tänkbara bemötande.
    Har startat om hjärtat och fick olika mediciner. Fick sedan ett 30 dagars hem EKG som igen visade mitt tysta förmaksflimmer, Ny omstart av hjärtat . Fick välja att genomgå flimmerablation eller tabletter.
    Valde det senare, och efter 4 dygn på sjukhus för inställning av medicin (Fredag- Måndag) Funkar hur bra som helst för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det bra med tur, och en del människor borde aldrig ha blivit läkare.

      Eftersom jag helt saknar vårdutbildning vill jag inte råda andra, men flimmerablation var det bästa jag gjort i hela mitt liv.

      Radera
  18. Gött att det gick bra för dig. Det är dock viktigt att påpeka att allt handlar om prioriteringar och att t ex socialbidrag till människor från Somalia är viktigare än hjärtvård till dig. Det måste du förstå! Jag har själv betalat för privat vård vid ett tillfälle när jag behövde operera om ett malignt melanom som den offentliga vården misslyckats med att ta bort helt på första försöket och där Sahlgrenska ville låta mig vänta upp till 90 dagar. Den privata kliniken opererade mig dagen efter första besök men då betalade jag också allt ur egen ficka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, all politik handlar om prioriteringar. Den politiker som säger att man inte ska ställa grupp mot grupp blåljuger och/eller är helt efterbliven.

      Jag var också beredd att betala detta ur egen ficka. 130000 är mycket pengar, men troligen har vi bara ett liv (eller inte ens det om människor som den landstingskardiolog jag drabbades av får råda).

      Radera
  19. Vad skönt att du är bättre! Jag har jobbat bortemot 10 år i vården och har sett många efterblivna saker. Jag träffar inte så mycket läkare i mitt yrke, däremot diverse sköterskor. Man blir på riktigt mörkrädd över all dumhet som sker i sjukhusen. Det gör mig inte mindre cynisk när jag får höra att även läkare gör såhär förskräckliga grejer. Det finns många kompetenta sköterskor men de drunknar i mängden inkompetenta. För det mesta är det inte brist på kunskap som är bekymret utan snarare en ren logikresistens och brist på förnuft.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte dina insikter, men jag tror du har rätt. Som Sauks historia jag länkade till ovan. Andra länder har kommit vidare och gör modernare och bättre grejer, men Sverige kör på i gamla hjulspår. Hade svenska politiker och myndighetspersoner fått bestämma över fordonsparken hade Sverige fortfarande använt häst & vagn.

      Radera
  20. Hittade ett nytt förslag på effektivisering av vården på U-tube:
    https://www.youtube.com/watch?v=WYkUsrMAFdo

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle korta vårdköerna ;-). För att inte tala om minimering av återfall.

      Radera
  21. Du gjorde en Stefan sauk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man säga. Med skillnaden att hans sjukhus inte la ut pengarna, det fick han göra själv. Vet inte hur det gått sedan, om han fått tillbaka dem eller om han fick använda "Riket"-pengarna.

      Radera
  22. Skönt att det gick bra! Känner igen mig i bemötandet från läkarna. Ofta måste man själv läsa på och pusha för att få behandling. Har problem med sömnapne och det krävdes ordentlig övertalning för att få göra en sömnstudie. När den väl var gjord var det inget snack om att behandling var nödvändig. Hade aldrig hänt om jag inte hade varit direkt otrevlig hos läkaren. Skriv gärna och berätta hur det fungerade med ersättningen från försäkringskassan. Har hört att de knorrar om det ibland. Önskar dig god bedring 😉 och att du snart är tillbaka i löpspåret!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en läkare i släkten som ständigt uppmanar mig att inte googla (ja, hon är gammal, så hon använder fortfarande Google) på sjukdomar. Hon har en poäng, för man känner sig aldrig så sjuk som när man läser diagnoser på nätet. Samtidigt är det min bestämda uppfattning att man helst ska göra läkarnas jobb åt dem, så när man kommer till dem ska man kunna berätta vad man har och vart de helst ska remittera.

      Som sagt, jag skrev en fullmakt till det danska sjukhuset som ger dem rätt att söka ersättning för mig. Skulle de inte få det blir huvudvärken deras, men det hade bara hänt en enda gång på många år. Jag behövde inte lägga ut en enda krona.

      Tack! Känner mig fortfarande mörbultad, men det går snabbt åt rätt håll, så jag hoppas också kunna springa snart.

      Radera
  23. Skönt att se nya inlägg av dig här på din blogg. Möjligt att vi haft vård i världsklass här i Sverige, men det var garanterat före millenieskiftet.
    Samma sak med polismyndigheten, det var länge sedan vi hade en polismyndighet som ens var i närheten av att hantera de problem som vi har i detta land. Vad brukar politikerna säga, vi har utmaningar här i Sverige, inga problem eller brister.
    Hoppas att du återhämtning dig nu Micke och skönt att operation i Danmark gick bra ✊🏻

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid en tidpunkt var kanske svenska institutioner konkurrenskraftiga, men det har vi ingen större glädje av nu.

      Ja, problem=utmaningar och arbetslöshet=arbetskraftsutbud. George Orwell hade inte kunnat hitta på det bättre själv.

      Det tar sig. Var precis ute och gick skapligt raskt, med vettig puls.

      Radera
  24. Tråkigt att Svensk sjukvård inte funkade bra för dig :-(. Men det verkar var olika från fall till fall (vilket det givetvis inte ska vara).
    Jag hade snarlika symptomer för 2 år sedan (rusande hjärta utan ansträngning). Jag skaffade mig en egen EKG från Svenska uppstartsföretag "Coala" (jag kan varmt rekommendera de) och fick bra dokumentation av rusande hjärtat (.PDF filer i an App). Jag skickade in de via mail till kardiolog på Södersjukhus och fick inom 2 veckor (jag anmälde mig som standby, och fick antagligen tid p g a någon avbokning) en snarlik ablations operation på Huddinge sjukhus med bra resultat. Jag var helnöjd :-).
    Hursomhelst, bra att det gick bra för dig (även om du fick ta omvägen över Danmark) och hoppas att du får en fortsatt bra återhämtning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert olika från fall till fall. Jag vill absolut inte såga all svensk landstingsvård.

      Sen tror jag också att det kan vara stor skillnad på 2018 och 2020.

      Det där med egen EKG-apparat var intressant. Kanske kan vara något för mig när landstinget förvägrar mig ett nytt långtids-EKG om tre månader. Dyrt, men billigare än att åka till Danmark.

      Radera
  25. Ja, det kan vara så att i år är det värre än vanligt, men jag tycker att det låter som ett grovt fel av din läkare att ge dig lite beta-blockerare istället för att rekommendera en titthåls operation (som har ganska bra framgångs siffror och är relativt lågrisk).
    Dyrt och dyrt med eget EKG? Så klart med allt skatt man betala så bör man inte behöva bekosta egen sjukvård. Men samtidigt så vill man att det ska bli bra och tryggt och smidigt. Det kostar som en spotify abonnemang 99 kr/mån och då fick man manicken (EKG:n) på köpet. Det är ett abonnemangs modell de har valt som kan vara irriterande men samtidigt så har man allt i molnet som gör lite analyser av dina EKG:ar, så några löpande kostnader har de. Men jag tycker att det är skönt att kunna ta en kontroll EKG ifall något skulle kännas konstigt. Jag fick också låna långtids EKG från Ersta sjukhus i några veckor men det var bara tum-ekg vilket blir sämre. Coala tar både tum-ekg och en EKG direkt på hjärtet (på huden alltså ;-).
    Jag länkar in manualen så du kan se hur det funkar ifall du är intresserad.
    https://cdn.coalalife.com/uploads/sites/1/2020/08/001775-Instruction-for-use-Coala-Heart-Monitor-SE-ver-J.pdf?_ga=2.86655452.510525874.1603550213-715958272.1603550213
    (Jag kanske borde tilläga att jag har ingen koppling till Coala, mer än att jag är nöjd kund hos de)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske tänker hon att hennes kö redan är 15 månader (30 gånger längre än grannlandets), så lika bra att inte fylla på kön, jag vet inte.

      99 kr/månad? Jag gick in på deras hemsida och hittade priser på 2500-5500 kr/apparat. Tack för länken! Är intresserad, men hoppas att vården kan ge mig ett vettigt långtids-EKG så att jag slipper köpa själv.

      Radera
    2. Oj, de verkar ha höjd priset. Men jag har fortfarande 99 kr/månaden. Men nu ta de mer betalt för apparaten (det kanske vara introduktionspris för att få upp lite kundstock tidigare) så det blir cirka 1200 för apparaten och 99 kr/mån år 1. Och sedan 99 kr/mån därefter. De har också någon dyrare variant med rådgivning från hjärt-sjuksköterskor, men det verkar vara lite onödigt om man redan har kontakt med hjärtläkare.
      Ja, jag hoppas att vården ger dig en bra långtids EKG. Det är ändå enklast om du får EKG från samma ställe som du har övriga vårdkontakter.

      Radera
    3. Jag har varken hjärtläkare eller andra vårdkontakter i Sverige. Så av den anledningen är jag småintresserad, men får se hur det blir.

      Radera
  26. Skönt att du är tillbaka.
    Önskar dig god och snabb konvalescens!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Verkar gå bra, idag har jag t o m promenerat en sväng.

      Radera
  27. Varmt välkommen tillbaka! Du fick oss lite oroliga där ett tag. Skönt att höra att det har gått bra så långt. Jag hoppas det fortsätter på den vägen!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör jag med, och jag var också orolig.

      Radera
  28. Härligt att du är tillbaka och tog dig igenom läsningen :)
    Önskar att du tar det lite lugnt och äter extra bra mat, kroppen behöver energi. Förstår att du är vegetarian men kan du göra undantag ett tag och äta lite lax och makrill(+en massa bladgrönsaker och rejält med valnötter).
    Undrar om detta bekymmer kom efter din mors bortgång, sorg skapar en enorm påfrestning på den fysiska kroppen.
    Må så gott och ta hand om dig:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som nötallergiker ska jag nog hoppa valnötterna om jag vill överleva :). Och jag tror att jag får i mig allt jag behöver vegetariskt så jag fortsätter med det (men äter både ägg och mjölkprodukter).

      Som jag förstod det på den danske läkaren som opererade mig (https://www.youtube.com/watch?v=IWLgRidJKrc) och som jag tror stenhårt på är det troligen inte framprovocerat. Mina gener har gett mig ett par extraslag och resten är slumpen. Vad man vet.

      Radera
  29. Tur att du inte tog mitt råd :), visste inte att du är nötallergiker. Om du vägrar fisk så får du frossa i avokado och se till att äta 1 msk chiafrön alt. Linfrön om dagen (ej krossade!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har svårt för avokado också, men chiafrön och linfrön har jag någonstans. Måste baka så jag kanske ska testa att hälla fröna över.

      Radera
  30. Välkommen tillbaka. Jag har precis haft den andra änden av sjukvården. Min son fick träffa 6 läkare (kirurger, allmänläkare, medicinläkare och barnläkare) samt göra ultraljud innan de konstaterade att hans nackskada berodde på irriterade lymfkörtlar pga en pågående infektion i kroppen.

    Allt pga en stenhård boll i nacken från en klasskompis. Så på måndag ska jag få leka småarg pappa med skolan 🤬

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch, det där hade kunnat bli riktigt läskigt. Men kläm åt skolan så hårt det går!

      Radera
    2. Senast denna grabben jävlades med min son fick jag inte ens svar från rektorn (det fick inte hans klassföreståndare heller visserligen). På måndag får vi se om hon vågar ta itu med det

      Radera
    3. Vad är grejen med att all skolpersonals grundinställning är att all kriminalitet från stölder och hot till misshandel och våldtäkter ska hanteras internt utan inblandning av polis? Näst efter internationella motorcykelgäng tycks skolledare vara de som är mest benägna att ta lagen i egna händer.

      Radera
    4. Dålig publicitet. Skolan får ju pengar baserat på antalet elever som går hos dom. Kan dom då kväva dessa "rykten" innan de sprids så kan dom få in fler elever året efter.

      Radera
    5. Brukar ändå sluta med dålig publicitet när de stuckit huvudet i sanden tillräckligt länge.

      Sedan ger det ju lite märkliga signaler till eleverna också. Men det kanske inte är så viktigt.

      Radera
    6. Hej Sebastian, rekommenderar att du nämner BEO (Barn- och ElevOmbudet) när du pratar med dem. Brukar få bra fart på ärendet. Har en hel del erfarenhet med liknande situationer.

      Radera
    7. Bra! Alla sätt som Sebastians son kan få upprättelse och skolpersonalen tvingas göra sitt förbannade jobb är av godo. Vill ni ha direktkontakt, Sebastian och Storpotäten, kan jag förmedla mejlkontakt om ni skickar era adresser till mig.

      Radera
    8. Tack, jag mailade ett lagom hotfullt mail igår. Ger henne ett par dagar innan jag påminner om mitt mail och att jag är beredd o gå vidare.

      Radera
    9. Bra! Ibland är det viktigt att visa att deras "lösning", att inte göra någonting, kommer att ge dem mer problem i slutändan.

      Jag skulle vara rätt tydlig med inte bara ATT jag ska gå vidare utan också VART.

      Radera
  31. Vad skönt att höra att du är tillbaka välbehållen. Tummar har hållits. Är tyvärr inte alls förvånad över din beskrivning av "världskass" vård. Med lång erfarenhet av svår kronisk sjukdom i familjen har jag helt tappat tron på svensk vård. År av feldiagnoser, usla läkare och bristande vård. Också med den sjukdom som finns i vår familj tvingas sjuka att bege sig utomlands och ofta bekosta vård själva för att få chans till bättre behandling. Uselt i ett land som Sverige. Jag kunde aldrig ana att det var så här illa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min pappa hade MS och vårdbehov så länge han levde (fram till 2005). Det var först på slutet det började spricka lite. Innan dess kändes det som att han fick alla hjälpmedel han ville ha och behövde. Nu hade han nog varit sängliggande i decennier.

      Ana kunde man kanske, men man vill inte tro det.

      Radera
    2. Jag tror - nu baserar jag det på vad jag hört av min vän som fått MS diagnos tidigare iår - att MS vården fortfarande kan vara mkt bra. Det är i alla fall hennes erfarenhet hittills efter ett år med sjukdomen och med vård i sthlm, det är iallafall bra att höra att ibland är det hög klass

      Radera
    3. Jag önskar henne all lycka. Hoppas att hon har rätt om MS-vården.

      Radera
  32. Strålande att du fick bra vård i vårt förhatliga grannland som våra vänsterpolitiker älskar att hata.

    Jag tror helt enkelt att du missuppfattat det där som Strandhäll menade med världsklass. Har du rätt kontakter eller tillhör rätt släkt (Du tror väl inte att Bernadottarna får flänga runt i taxi i väntan på en ledig sjukhusskrubb att föda i? https://farm6.staticflickr.com/5589/30656511903_fb44fb1669_o.jpg) så får du vård i rent av dansk klass. Men världen är som bekant stor och har du inte rätt kontakter kanske du får svensk vård motsvarande den i Mocambique, Centralafrikanska republiken eller Guinea-Bissau. Också de länderna är en del världen och således kan i stort sett all vård, eller brist på densamma, sorteras in under "världsklass".

    Det slår mig att nu är rätt tid att utmana dig på milen. Jag får nog aldrig mer en såhär bra chans att glänsa i konkurrensen.

    God bättring!

    /Surgubben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att Strandhäll menade någonting. Hon vill nog bara mörka den soppa hon och andra ställt till med. Sedan ljuger hon så mycket hon tror sig komma undan med.

      Jag kan mycket väl tänka mig att det finns bra vård i Afrika.

      Idag skulle jag inte vilja försöka springa en mil. För en vecka sedan hade jag nog klarat den på 50 åtminstone (har gått hos sjukgymnast hela sommaren och inte riktigt kommit igång än, men tror knappt att det hämmar miltiderna). Jag har aldrig varit snabb, men såg några klipp ifrån något slags veteran-VM på bana. Skulle få dyngpisk av 80-åringarna, stryk av 85-åringarna, men 90-åringarna hade jag slagit :).

      Radera
  33. Jag gissade mig till din åkomma, kommit i kontakt med den genom åren. Runs in the familjen. Glad att du är tillbaka./NLI.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, helt ovanlig verkar den inte, även om de flesta inte är <50 när den dyker upp.

      Radera
  34. Hej,

    Efter att ha läst både din egen redogörelse och alla indignerade kommentarer avseende kvaliteten på svensk sjukvård känner jag att det kan vara på sin plats med ett nyanserande förtydligande: Valet av bästa möjliga behandling (state of the art) vid förmaksflimmer är, liksom för de allra flesta medicinska tillstånd komplex. Ny kunskap vinns för varje år som går (även om endast en minoritet av alla publicerade "vetenskapliga" studier lever upp till en sådan metodologisk kvalitet att de faktiskt för kunskapsläget framåt). Lyckligtvis finns nationella och internationella expertorganisationer inom varje medicinskt område, som kontinuerligt bedömer kvaliteten av befintlig evidens och beslutar om uppdatering/revidering av befintliga riktlinjer på varje område.

    Baserat på din egen redogörelse för dina besvär/utredningsfynd ovan låter det som att du drabbades av det som normalt klassificeras som ett s.k. paroxysmalt förmaksflimmer hos en i övrigt frisk och asymtomatisk person. Jag tolkar det som att du inte har någon underliggande strukturell hjärtsjukdom, tidigare hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller liknande utan att du varit väsentligen frisk frånsett dina intermittenta flimmerepisoder.

    När det gäller personer som dig, med förmaksflimmer och normal s.k. ejektionsfraktion (frånvaro av hjärtsvikt), har kateterablation inte bevisats ha någon påverkan på mortalitet eller på risken att drabbas för stroke jämfört med medicinsk standardbehandling. Läs gärna bl.a. de 2020 uppdaterade förmaksflimmer-riktlinjerna från European Society of Cardiology (https://academic.oup.com/eurheartj/advance-article/doi/10.1093/eurheartj/ehaa612/5899003#207821665), som på ett uttömmande sätt sammanställer befintlig evidens på området.

    Det förhåller sig med andra ord absolut inte på det sättet som du verkar ha befarat; att de läkare du träffat medvetet undanhållit ett överlägset behandlingsalternativ (kateterburen RF-ablation) och skickat dig mot en säker död med ett läkemedelsrecept.

    Det ligger i sakens natur att de läkare du träffar i vården mkt sällan kommer att ha tid och möjlighet att i detalj redogöra för grunden för varje medicinskt beslut och ställningstagande i varje situation, men den absoluta majoriteten följer (oftast medvetet, ibland omedvetet) befintliga medicinska behandlingsriktlinjer i den mån sådana finns, för respektive tillstånd. Sedan finns självklart rötägg inom läkarkåren liksom inom alla andra branscher på jorden.

    Jag hoppas avslutningsvis att du snart ska återfå din fulla hälsa och att ablationen i ditt fall ska visa sig ha varit framgångsrik, utan komplikationer eller recidiv av flimmer.

    Önskar dig allt gott och hoppas att ditt sargade förtroende för svensk sjukvård ska kunna repareras så småningom. De allra flesta läkare och sjuksköterskor har faktiskt sina patienters bästa för ögonen och tar strid för att bästa möjliga behandling (i de fall en sådan är identifierad) ska komma varje patient till del i varje enskilt fall.


    Mvh Gustaf, läkare och forskare (på fritiden intermittent fintwit-scrollare...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer, paroxysmalt förmaksflimmer och i övrigt frisk.

      Att läkare inte har tid att redogöra för grunden till allt accepterar jag, men att inte ens nämna ablationsalternativet känns fortfarande helt orimligt. Men det är mer också, jag skulle kunna skriva en roman om alla turer och om annat hon hann säga (så det kändes inte som tidsbrist).

      Tack för lyckönskningarna. Jag skulle också önska att mitt förtroende för svensk sjukvård kommer tillbaka (jag vill inte vara arg och rädd), men den sannolikheten är otroligt låg. Som att inte denna erfarenhet räckte har jag redan tidigare fått en felaktig diagnos av KOL, https://sparosverige.blogspot.com/2016/10/varldens-dummaste-utgift.html. Det är naturligtvis de läkare jag träffat nu oskyldiga till, men det påverkar mig och mina möjligheter att ge den svenska kåren förnyat förtroende.

      Radera
    2. Jag har som jag nämnde i ett svar till "Sista bloggen?"-inlägget också nyligen (i våras) genomgått en liknande episod med förmaksklimmer och fått det lite annorlunda hanterat. Jag är 51 år, i övrigt fullt frisk och för min ålder troligen vad många skulle betrakta som "synnerligen vältränad" då jag av någon anledning fastnat för triathlon som hobby.
      Det som hände var att jag helt enkelt fick blodtrycksfall och tuppade av hemma när jag rest mig från liggande i TV-soffan och gått på toaletten, där jag trillade ihop. När jag kvicknade till och tog mig tillbaka till soffan kände
      jag att pulsen var hastig och ojämn, så det blev samtal till 112, ambulans skickades, förmaksflimmer konstaterades på plats, det blev transport till sjukhus och inläggning två nätter. Fick en monitor påhängd och det konstaterades att flimret slutade "tvärt" följande kväll - fick t.o.m ett exakt klockslag och en EKG-utskrift av sköterskan som visade det.
      Jag blev satt på (låg dos) betablockerare och blodförtunnande samt remitterad till kardiolog för utredning. Där gjordes ytterligare EKG samt ultraljudsundersökning, och beskedet efter ca två månader var att jag kunde sluta med medicinen och fortsätta leva som vanligt. Mitt idoga idrottande ska tydligen vara något positivt så jag får väl använda det som ytterligare motiverande faktor om det tar emot att ge sig ut på planerade träningspass.
      Jag har självklart läst på och försökt se vad jag kan förvänta mig. Intressant nog dyker det när man drabbas av sånt här och berättar det också upp besked från släktingar om vilka andra i släkten som haft liknande besvär, det verkar förekomma på en del håll bland min mammas kusiner bl.a. så jag har fått lite historier om både elkonverteringar och en nyligen genomförd ablation.
      Det jag läst mig till är att så länge man eventuellt har korta episoder på minuter eller mindre (enstaka extraslag får man tydligen betrakta som "normalt") ökar inte risken för blodpropp mm utan det är om flimret håller i sig i dagar eller längre och det hinner samlas "proppmaterial" i stillastående områden i hjärtat som sedan kan skickas ut i kroppen och fastna på obra ställen när flimret slutar. Däremot ska man vara uppmärksam på om det håller på länge, och den instruktion jag fått är att om jag får ihållande flimmer (mer än 24 timmar) ska jag ta en dubbel dos betablockerare och åka till akuten för elkonvertering, som tydligen kan göras om flimret inte pågått mer än 72 timmar, annars ska man först äta blodförtunnande ett par veckor för att inte riskera blodpropp. Nu fick jag inget prefixnamn på mitt flimmer (paryxysmalt eller annat) så det kan mycket väl fungera på olika sätt. Men jag vill egentligen bara konstatera att jag för egen del än så länge känner mig trygg med den vård jag fick och de råd jag fått om hur jag ska hantera framtida symptom - som jag nog får räkna med.

      Det låter betryggande att din operation gick bra, och jag hoppas det innebär att du slipper framtida besvär. Jag vill ju verkligen att du ska kunna fortsätta skriva din utmärkta blogg som jag hittade rätt nyligen.

      Radera
    3. Det är mycket positivt med träning, MEN... i en undersökning av Vasaloppsåkare konstaterades att denna grupp hade aningen högre förekomst av förmaksflimmer. Det finns Youtubefilmer om detta.

      Jag tror som du att det är flimret i sig som skapar proppar som i sin tur ökar risken för stroke. Problemet är att om dina korta episoder av flimmer om några år blir längre är chansen för en lyckad ablation då mindre än den vore nu (förutsatt att inte läkarvetenskapen också gått framåt).

      Paroxysmalt betyder bara att attackerna går över av sig själva, till skillnad från kroniskt flimmer (som det dock kan utvecklas till).

      Jag har som sagt ingen vårdbakgrund, så jag vill inte råda någon att göra något, men med tanke på att flimmerablation är en enkel operation med mycket låg frekvens av komplikationer och att jag själv i stort sett är helt återhämtad efter bara fem dagar skulle jag i ditt läge åtminstone överväga det. Prata med någon expert som inte har vinning av att vårdköerna hålls låga, t ex en svensk läkare som utför ablationer, innan du bestämmer dig för att inte gå vidare med det. Jag är själv otroligt nöjd med att jag gjorde detta.

      Radera
    4. Ja, min attack gick ju över av sig själv efter ett knappt dygn så då antar jag att även mitt flimmer var paroxysmalt - trevligt (?) att ha blivit introducerad till fenomenet även med förnamn ;-)

      Vad jag förstår leder pågående flimmer till att blodet kan bli stillastående i delar av hjärtkammaren, och där kan då "material" samlas som sedan kan leda till blodproppar på dumma ställen när flimret går över och blodet med fullt tryck skickas ut i kroppen. Det är därför man blir satt på blodförtunnande i några veckor inför en elkonvertering om flimret pågått mer än 72 timmar enligt den information jag fått.

      Jag har också hört att folk som tränar mycket och hårt kan få hjärtarytmi i olika former. Jag har en bakgrund som tävlingssimmare och efter några halvlata år under studierna blev det triathlon så jag har onekligen ägnat mig åt tuff konditionsträning en stor del av mitt liv. Tydligen kan träningen få hjärtat att växa till och då påverkas även styrsystemet så att man kan få lite konkurrens om kontrollen vilket kan ge arytmi. Enstaka extraslag har jag märkt av i många år, och jag har även den egenheten att efter en tuff intervall går min puls ner relativt snabbt den första minuten så att hjärtat slår långsammare men kraftigt, sen ökar pulsen igen men med lättare slag och klingar sen av. Minns att min simtränare när vi gjorde något slags uppföljning tyckte det var anmärkningsvärt, för de flesta andra klingar pulsen av i en jämn kurva under ett antal minuter.

      Jag kommer absolut att vara uppmärksam på hur det utvecklas för mig. Jag är väl dock lite "en gång är ingen gång" men får jag en rejäl episod till med flimmer kommer jag nog att överväga att göra något mer än att ta tabletter. Det var absolut intressant att läsa om din erfarenhet och att bli påmind om möjligheten att göra en eventuell operation utomlands om väntetiden är för lång i Sverige. Hoppas som jag tidigare nämnt att du slipper vidare besvär.

      Radera
    5. Jag tror att du har helt rätt om propparna. Tävlingsidrott har jag egentligen aldrig ägnat mig åt och kan inget om det, men tror att extraslagen är en vanlig ingång till förmaksflimmer även om man också kan ha extraslag hela livet utan att det leder någonstans.

      Tack detsamma, hoppas att du slipper problem och komplikationer vad du än väljer att göra.

      Radera
  35. Får man inte det man vill av den offentliga vården går man till säljarna inom den privata sektorn som mer än gärna säljer en det som efterfrågas. Sen skickas den saltade räkningen till skattebetalarna så det finns ännu mindre kvar till de som inte är lika bortklemade som du Sparo. Men bra att du är nöjd, det är säkert också ägarna till det danska bolaget som sålde på dig den antagligen helt onödiga behandlingen. Vill du ha extra försäkring till din dator också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att du ska ha lika högt förtroende i debatten som den internationellt erkände läkare som opererade mig (se länk ovan) krävs liiite mer än ett anonymt Gmailkonto med ett möjligen fingerat förnamn. Återkom till mig med ditt fullständiga namn och meriter (här i kommentarsfältet eller i mejl till mig), så ska jag lyssna på dina oförskämdheter. I annat fall kan du vänligen dra åt helvete.

      Radera
    2. Så han ska hellre sitta hemma o ruttna, som hans husläkare i princip sa till honom? Jag hade också gjort det valet, om man nu kan kalla det val... Vi betalar skatt såsom alla (de flesta) andra gör i detta land, och att då inte få den vård man behöver är åt helvete..

      Sverige är i mångt ett bra land, men i detta fallet så kan svensk sjukvård och byråkrati fistrapea sig självt i ett mörkt rum...

      Radera
  36. Gott att allt verkat fungera så bra för dig! ����
    Kan du berätta mer om ”kryphålet” (lagrum kanske & hur du då gick till väga för att kunna göra det i Danmark istället)? Hur kom du i kontakt med danska sjukhuset & fixade de ”pappersarbetet” eller fanns det delar du fick göra för att komma dit? Osv osv ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kryphålet är en EU-lag som gör att man som EU-medborgare har rätt att söka vård i annat EU-land. Jag har inget nummer på den.

      Det danska sjukhuset, Privathospitalet Mölholm, fick jag tips om. Jag ringde dem, fick kontakt med deras svensktalande sköterska och det var i stort sett allt jag behövde göra. De fixade allt pappersarbete, laddade hem min journal från den svenska sjukvården (tar c:a en vecka) och på ett par dagar gjorde de sedan bedömningen att de kunde åta sig mitt fall. Därefter löser de allt med Försäkringskassan. De har lång erfarenhet av att laga svenska patienter som inte vill drunkna i svenska köer. Jag fick fylla i några fullmakter bara, och boka resa och hotell.

      Radera
    2. Tack, Micke! ��☺️

      Radera
  37. Skönt att du är tillbaka och vilken comeback det blev med nakenchock på bloggen ;-)

    Det skall numera finnas möjligheter att skriva egenremisser. I alla fall här Skåne där jag bor. Kanske hade du kunnat remittera dig själv till en privat klinik i Stockholm givet att de har avtal med landstinget?

    /R, originalet

    SvaraRadera
    Svar
    1. I september hade det krävts remiss från Region Stockholm för att få komma till en privatklinik i Stockholm. De hade nog inget avtal med Region Stockholm. Det vore ju helt överflödigt eftersom de inte skickar några patienter dit.

      Radera