Börsen brukar strunta rätt mycket i
vilka politiker som styr. Friskolekoncerners aktier kan drabbas av
att valfrihetshatare hamnar i regeringen, men i det stora hela
påverkar det inte.
Märkligare att politikerna själva
inte förstår hur politiska beslut slår. Det mest aktuella exemplet
är Cementas kalkbrytning på Gotland som riskerar att sänka hela
näringslivet och kosta hundratusentals arbetstillfällen om den
stoppas. Det skiter miljömupparna i, de räknar oftast varken på
”hitan” eller ”ditan”.
Apropå arbetstillfällen hade jag
gärna sett att arbetsgivaravgiften, alltså straffbeskattningen på
anställningar, plockades bort helt, men det lär inte hända.
Däremot har politiker dille på att sänka arbetsgivaravgiften för
unga, för att dessa lättare ska få jobb. Det funkar såklart, lika
givet som att höjd inkomstskatt gör att folk jobbar mindre.
Men lika självklart borde det vara att
straffrabatten för ungdomar gör dem mer anställningsbara i
kriminella nätverk. Inte bara ungdomar förresten, den ”svenska
modellen” har gjort kriminellt barnarbete attraktivt. ”Vi ser att redan vid åttaårsåldern är det många som lämnar den normativa planen med skola och jobb och intar en kriminell identitet”.
Jag vill inte slänga åttaåringar i fängelse, men om ingenting händer när de hoppar av lågstadiet för att sälja knark på heltid lär de inte sluta ens om statsministern skulle kalla det ”oacceptabelt”.