Jag hade inte räknat med att mina
utgifter skulle ses som mer normala i Norge än de gjorde i Sverige,
och jag fick antagligen rätt. På samma sätt hade jag svårt att
förstå mig på ”vanligt folk” i Sverige, och inte blev det
lättare av att flytta. Jag hittade denna lista som jag tror är Norges svar på existensminimum, per månad:
I min värld är det mycket som är
galet här. Räknar man in alla kostnader för telefoni och internet
i ”Lek og mediebruk” förstår jag siffran 1550 kr även om jag
inte kommer upp till den. Annat är det med möbler, 490 kr, och
kläder, 880 kr – wow! Svenska Lyxfällan räknade alltid med en
femhundring för kläder, och jag reagerade varje gång.
Har man ett modeintresse kan man väl lägga 500 kr i månaden eller ännu mer, men
Lyxfällan-deltagarna hade lite andra problem än huruvida de hade
rätt t-shirt när de gick på Konsum.
Men jag tänkte fokusera på
matkostnaden, 3930 kr för en vuxen man. Och den siffran anses nu låg
eftersom den inte anpassats till de senaste månadernas
prishöjningar. En podd jag hörde sa att många nog behöver lägga
ytterligare en tusenlapp nu.
Och här hade det såklart varit
lägligt att berätta min siffra, men jag har inte hunnit göra en
ordentlig kalkyl av den. Jag är övertygad om att den fortfarande
ligger under tusenlappen. Den senaste uträkningen i Sverige på 663
kr är gammal, men i den inkluderade jag också allt annat man köper
i matbutik, vilket väl i bilden ovan anges i ”Andre dagligvarer”
och ”Husholdsartikler”, alltså ytterligare 820 kr.
Jag kan inte begripa hur människor kan
göra av med så mycket pengar! Ett litet delsvar får jag när jag
läser att varje norrman i genomsnitt kastar 42 kilo mat om året, och
det ser inte mycket bättre ut i Sverige.
Jag vet inte om jag har ett helt unikt koncept, men om något börjar
bli gammalt i min kyl äter jag upp det. I nödfall kan jag kasta ner
det i frysen, men att låta mat gå till spillo bara för att jag har
lust att äta något annat finns inte på kartan. I min kompost
ligger det mestadels använda kaffefilter och gamla lökskal.
Det jag undrar nu är vad som händer om (när) folk får sämre ekonomi. Kommer de börja handla lite smart och rationellt eller fortsätter de att köpa överprisat skit och slänga hälften? Uttrycket att rätta mun efter matsäcken finns även här – lage munnen etter matsekken. Men om det är mer än ett ordspråk vet jag inte.