Lite inspirerad av Energimyndigheten
som nyligen uppmanade människor att bygga energibesparande kojor i
vardagsrummet har jag snöat in lite på campingvideos. Jag har inte
bott i tält på flera decennier, men rent hypotetiskt gillar jag
idén och blir ännu mer sugen efter att titta på ”campingproffs”.
Först ut, Paul Messner, en brittisk campingentusiast
som recenserar tält, stormkök, sovsäckar och allt man behöver för
att campa. Det jag framförallt uppskattar är att han ofta testar
billiga grejer. Det är lätt för folk som lever campingliv (och
dessutom sponsras av tillverkare) att utgå ifrån att alla är som
dem och glatt lägger många tusenlappar på tält och
annat, men inte Paul.
Näste man, Erik Normark, som ger sig ut i norrländsk
natur med kajak, vandringskängor och tält. De flesta av hans videos
är knappt tio minuter och i snitt säger han inte ens ett ord i
minuten. Ändå har han 177000 prenumeranter som sitter och tittar på
en gubbe som tänder en brasa för att laga mat och koka kaffe över
öppen eld.
Självklart kan vi inte prata camping
utan att nämna Norge, landet som byggt en kultur på att ”gå på
tur” och mycket av detta beror på Lars Monsen. Han har gått från
norr till söder genom Norge (300 mil), korsat Kanada (825 mil) och
en massa annat. Ibland till fots, ibland med
kanot eller hundspann. I sina tv-serier går han på tur med kända
eller okända norrmän och vanligtvis bor även han i tält under
sina expeditioner.
Jag är nog för bekväm för att bli en campare av rang. Dessutom är jag tveksam till om jag skulle fixa att släppa jobb och projekt för att bo i naturen och laga mat över öppen eld längre tid än några timmar, och då känns ju tält som överkurs. Men kanske borde jag ta en vecka då jag skiter i allt annat än att fiska, hänga med rävar och koka vedeldat kaffe. Antagligen borde jag.