måndag 19 september 2022

Fem decennier, tom plånbok

Det snackas mycket om brist på ström, men den ständiga strömmen av gnälliga pensionärer som inte får ihop ekonomin sinar visst aldrig. Det finns pensionärer som har det dåligt ställt. Många är det till och med synd om, men Kjell Gustavsson i Halmstad är knappast en av dem.

Kjell är 67 år och har, om man får tro artikeln, jobbat sedan han var 17. Sedan dess har börsen stigit c:a 20 gånger pengarna. Hade Kjell sparat ett par hundralappar i månaden där under dessa femtio år hade han troligen varit miljonär. Hade han köpt en bostad hade han haft ännu mer, men Kjell äger ingen bostad. Han bor i en hyresrätt tillsammans med sin fru som gissningsvis också jobbat.

Om man varit frisk och i arbete, som Kjell, begriper jag verkligen inte hur man kan gå genom ett helt arbetsliv utan att ha någon som helst beredskap för några procents inflation. Tvärtom, Kjell tvingas jobba allt mer och ändå ”maler” tankarna när han ska sova. En ledtråd till vad som hänt får vi i slutet av videon då Kjell konstaterar:

Nu måste man planera inköpen.

Okej, har han under alla tidigare år alltså bara köpt vad som fallit honom in, lastat kundvagnen full med mat och shoppat loss överallt hej vilt? Det förklarar en del. Hade han istället redan tidigare planerat sina inköp (han levererar repliken på ett sätt så att jag undrar om han inte föraktar sig själv lite – fy sjutton att behöva bli en tänkande individ) skulle han inte behöva sitta fast i ekorrhjulet som nybliven pensionär utan möjlighet att sluta jobba. Synd att det skulle ta 50 år för den polletten att trilla ner. Om den nu har gjort det.

15 kommentarer:

  1. När jag försöker ta upp det här med att spara med en del av mina jämnåriga,( vi är ganska gamla) får jag till svar, "det är tråkigt att tänka på och det får man ta då". Då kan ju komma nu, det vet man ju aldrig. Livet ska bara vara roligt och då vill man helst slippa framförhållning, ja iallafall inte längre fram än till nästa avlöning/ pensionsutbetalning. Försöker man påverka dessa människor får man stånga sig blodig så det är bara att lägga ner. Nu klagas det över priser på el, mat och bensin så jag får skavsår i öronen. Präktiga jag gnäller inte alls, för än märker jag inte någon större skillnad i mitt liv faktiskt. Letar lite fler extrapriser och äter mindre onödigheter och sover gott om natten./Elsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ekonomi är likt hälsa och en del annat roligare att tänka på innan skiten träffat fläkten. Men du har rätt, de som verkligen inte vill kommer alltid hitta ursäkter tills det inte längre går.

      Radera
  2. Det är som att pengar bränner i händerna på vissa människor. Har man en slant över ska det ut och handlas.
    Vissa verkar inte ens försöka skaffa sig den ekonomiska trygghet, som man får genom att spara.
    Det är diametralt motsatt till hur jag funkar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, och har man ingen slant över kanske man kan höja lånen och handla för slantar man inte har.

      Radera
  3. Jag tycker att elstödet ska gå i första hand till dom som har det svårt, för att dom är sjuka och aldrig har eller kommer kunna jobba. Den gruppen kommer få det extremt svårt om dom inte får olika former av stöd när många saker blir dyrare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag antar att problemet med ett riktat stöd på det viset skulle kräva en myndighet med 120 anställda för att göra individuella bedömningar som är klara om tre år.

      Radera
    2. Jag hörde någon ekonom på radion som sa att många i Sverige har det tillräckligt bra för att inte få stöd medans andra får det väldigt tufft dom kommande åren,och man bör ge stödet till dom istället. Om man ger ett generellt stöd till allt och alla så finns det en risk stt man förvärrar inflationen i Sverige.

      Radera
    3. Absolut, den risken finns. Det hade varit bättre att behålla kärnkraften, behålla nationell suveränitet utanför EU och behålla sin energi inom landet och bara sälja eventuellt överskott utomlands.

      Radera
    4. Där håller jag med dig.

      Radera
    5. Många "har det alltså tillräckligt bra". Ja, så man bör sluta betala in skatt alltså? Det vore ju det enda vettiga isåfall. Nu när de tom sett till med politiska beslut så inte ens elen fungerar längre.

      Men det öser sig nog självt det där? För om en kort tid kommer alla i Sverige bli fattiga. När jobben försvinner blir det så rätt fort och det fattar tydligen inte många.

      Radera
    6. Det låter rättvist :)

      Radera
  4. Jag haller delvis med dig, men med aren har jag blivit mer tolerant och har större förstaelse för att människor är bra pa olika saker. Vi som kommenterar här har det ekonomiska tänket, men är kanske sämre pa annat. Med det sagt, förstar jag inte folk som lever fran en lön till en annan, utan nagot framtidstänk, men det funkar kanske för andra, bara inte för mig. Vi far alla ta konsekvenserna av vara beslut, bra eller daliga. Och om Kjell vet vi inte mycket mer om än att han fortfarande jobbar. Kanske han tycker det är kul, trots vad det star i artikeln?

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det funkar ju uppenbarligen inte för Kjell som nu har svårt att sova pga malande oro över hur han ska överleva ekonomiskt. Det är möjligt att det till och med finns någon som får en kick av den osäkerhetskänslan, men Kjell är inte en av dem. Lyssna på inslaget och bedöm själv. Jag hör en mycket bitter och ledsen man.

      Radera
  5. Med full respekt för att det finns livsöden där sparande varit mycket svårt eller omöjligt så tycker jag att gubben i reportaget varit blind för privatekonomi. Det har jag varit också till en ekonomisk käftsmäll fick mig att bli "bättre", men även innan det hade jag ändå pliktskyldigast ett litet pensionsspar a 500kr/mån.

    Med det sagt så är det ändå i princip den perfekta stormen som drabbar oss nu, med tuffa prisuppgångar på både el, drivmedel o mat, samt generell rusande inflation. Vi med små intäkter känner absolut press och oro, det är jag den första att skriva under på. Marginaler man känt sig trygg med rasar fort mot noll.
    Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. De säger ju att han jobbat i 50 år, så jag utgår ifrån att han inte haft en längre period av sjukdom, anhörigvård eller fängelsevistelse under åren, så det borde definitivt inte ha varit omöjligt för honom att spara undan någon liten slant.

      Att han och många andra känner press och oro pga inflation, höjda skatter och politiskt vanstyre är helt rimligt. Den känslan vill jag inte förneka någon.

      Radera