onsdag 28 september 2022

Nu kommer stresstestet!

I decennier har alla med bolån fått höra att de bör klara av räntenivåer på 5 procent, för det är ingen omöjlighet att vi hamnar där. Räknar man med att ha lån i 30 år (många jag känner har inte planerat för att någonsin bli skuldfria) måste man ta höjd för lite av varje.

När det blir skarpt läge visar det sig dock att många inte alls är beredda på att skiten ska träffa fläkten. Inget nytt under solen, kanske, men att en halv miljon svenskar kan tvingas flytta redan vid 3,5 procent var bortom min mörkaste gissning.

Två brasklappar:

  1. Det är SVT, en medieplattform med väldigt kort väg mellan fakta och rent hittepå.
  2. Folk har en tendens att slå på stora trumman. Ta bara alla bilister som sagt sig redo att sälja bilen vid nästa bensinhöjning, och det har de sagt sedan soppan gick över tian, men de tankar vidare.


Nej, nu jävlar!

Någon sanning ligger det helt säkert ändå i detta. Om inte vid 3,5, så vad händer vid 5, 6 eller 7 procent? I Sverige anses det helt naturligt att maxa lånen och köpa bostad så fort man dragit ihop minsta tänkbara handpenning, men bara för att det är vanligt är det inte nödvändigtvis vettigt.

Inte nog med att många kommer behöva sälja. Det är också så att köpsidan av marknaden inte står oförändrad om räntan blir dubbelt eller tre gånger så hög. Det är surt att betala låneränta på sin bostad, men gissningsvis sju resor värre att betala ränta på en bostad man sålt, men där försäljningssumman inte täckte lånet. Och vart ska de bo, i ”alla de nya hyresrätter” staten och marknaden pratat om att bygga (också det i decennier)? Om naivitet blivit en folksjukdom kan vi mycket väl få svar på några av dessa frågor.

56 kommentarer:

  1. Jag köpte en bostadsrätt i Stockholm 1991 och delade upp lanet, en del fast ränta till 16% och resten pa rörligt. En dag gick den rörliga upp till 500%! Men efter 7-8 ar hade jag betalt tillbaka lanen trots en inte alltför hög lön.
    Sa ja, har man inte täckning för en mindre höjning skulle man aldrig ha köpt.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan tyckas lätt att säga, men det är ju inte minusränta som är normalt i ett obetydligt längre perspektiv och då måste man inse att vi ska upp igen.

      Jag är å ena sidan imponerad av dem som tar på sig ett lån de ska leva med större delen av livet, å andra sidan tycker jag att det känns helt galet.

      Radera
    2. Nej, din rörliga bolåneränta gick inte upp till 500%. Det var riksbankens reporänta som låg där några få dagar.
      -n.n

      Radera
    3. Sa kanske det var, billigt var det i alla fall inte.

      Annika

      Radera
    4. Ja, just 500-siffran var väl mest en symbolhandling från Riksbanken, men ändå inte obetydlig.

      Radera
  2. Jag tänker flytta in i någon av alla dessa "billiga hyresrätter" som ska byggas vilket alltid kommer upp vid bland vänsterpolitiker. Såklart med hög och modern standard och med attraktivt läge.

    Skämt åsido. Jag köpte lägenhet i slutet av 90-talet och har tidigare betalt i alla fall 6% ränta vill jag minnas. Inte fasen sålde jag, inte ens när jag blev arbetslös i samma veva. Det blev dock tungt ett tag men efter ett tag hittade jag jobb och tog in en inneboende ett tag och sedan dess har ekonomin varit hyggligt stark. Jag menar att många kommer sanera sin ekonomi hårt genom omprioriteringar innan de tvingas släppa sina bostäder.

    Nu har jag bara 2,5-3,5 år kvar i min lgh så räntehöjningarna kommer inte drabba mig så hårt och sedan blir det flytt till skuldfritt hus på landet och därmed en nästan skottsäker FIRE-ekonomi.

    SvaraRadera
  3. Det där är intressant, vart ska de flytta? Det är inte bara att packa väskan och flytta in i något billigare. Men det kanske är det här som krävs för att man till sist *tvingas* se över sin konsumtion. Ja, det är inte välkommet, men de goda tiderna är inställda tills vidare. Schlaraffenland har stängt gränserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åtminstone om de börjat få betalningsanmärkning och eländig ekonomi är det inte lätt att bara flytta. Klarar man inte 3-4 procents ränta tänker jag att man aldrig borde ha flyttat in, men nu när man gjort det bör man ta sig därifrån medan det fortfarande finns alternativ.

      Radera
  4. De flyttar kanske till Filipstad? Finns mkt ledigt där. Eller köpa en billigare brf i utkanten av staden de bör? Det tror jag är några problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför inte. Att det finns många lediga bostäder i Filipstad beror väl till stor del på att det inte heller finns några jobb där, men det är inte heller en mänsklig rättighet att inte behöva pendla.

      Radera
    2. Nja. Sanning med modifikation. Finns massvis med jobb i Filipstad och närområdet. Bara något år sedan näringslivet där gick ut med att de inte fick tag i folk.

      Radera
    3. Okej, det var märkligt. Men visst, det är väl inte så långt från norska gränsen heller.

      Radera
  5. För de flesta räcker det förmodligen med att prioritera om en massa annat i livet. Att äga falukorv istället för biff på fredagen, att handla på Lidl istället för Ica osv.

    För de med sämst marginaler där omprioriteringar av annat inte räcker kan det nog få tragiska konsekvenser däremot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade de valt bort Ica mm tidigare hade det kanske räckt, men har man nu ett stort lån och inga marginaler blir det tufft.

      Radera
  6. Jag har hört kommentaren "Vi hade inte råd med det, för vi fick inte låna mer", underförstått att det var bankens fel att de inte hade råd. Vissa ska vara glada att banker säger stopp, annars skulle deras ekonomiska situation vara ännu sämre.
    Förresten, att flytta till hyresrätt borde inte betyda att man kommer undan effekten av höjda räntor, även om man inte längre har några lån. Fastighetsägarens räntekostnader täcks antagligen av hyresgästernas hyresinbetalningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En del har definitivt banken att tacka för att de inte sitter djupt i skiten. För andra är det tvärtom, där banken applåderat lånefesten.

      Ja, det enda som är säkert med hyresrätt är att hyresvärden kommer se till att ha marginaler.

      Radera
  7. Är nog bara nyttigt för dem som har växt upp under de här åren när det har varit köpfest och lätt att låna, att de får känna på när det svider lite i plånboken.
    Det har också gnällts en del på hyresrätter, att det är en dålig affär och att man betalar åt andra och inte åt sig själv och genom att ha köpa så har statusen höjts för vem vill bo i hyres!?. Att köpa bostad har sett som en investering och inte att man köper sig ett hem, de möbleras och fixas för säljbarhet och hemmen ser alltmer lika och trista ut. Nu är köpfesten förhoppningsvis över.
    Önskar ingen att bo på gatan men att en och en annan käftsmäll delas ut till de som konsumerar blint som om det inte finns en morgondag, det är nog en bra läxa för många./Elsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är säkert nyttigt, men om det resulterar i en raserad privatekonomi som tar decennier att bygga upp är det inte BARA av godo.

      Jag har bott i hyresrätt och det har definitivt fördelar. Man slipper ta ansvar och går något sönder ringer man bara fastighetsskötaren. Men visst betalar man åt andra, en hyresrätt är en omvänd spargris.

      Radera
  8. Med risk för att låta odrägligt dryg och stå och humma "vad var det jag sade" på min egna pedistal så var boenderäntor och min tro på utvecklingen vi nu ser anledningen till att jag för ett decennium sedan lade om livsstil till Sparo Light, jobbade häcken av mig och på knappt 5 år gick från maxbelånad kåk till avbetald.

    Nu saknar ju inte den ekonomiska tillvaron i tangentens riktning av utvecklingen sina utmaningar ändå, med tripplat elpris, tvåsiffrig inflation och ett påtagligt språng uppåt för livsmedel o drivmedel.

    Släng på halverad inkomst på det också och jag känner mig träffad av den gamla kinesiska förbannelsen, "Må du leva i intressanta tider".

    Men jag får väl klappa mig själv på axeln lite ändå när ingen ser på, för utan att ha betat av bolånet skulle jag verkligen sitta med röven i hacklådan nu.
    "Jajamensan!"
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, här håller det inte riktigt att vifta naivitetskortet. Få eller ingen visste att elen skulle bli snordyr nu, men att det skulle bli tuffare tider, lågkonjunktur och höjda räntenivåer är ungefär lika förutsägbart som att det blir vinter en gång om året.

      Det är absolut tillåtet att klappa sig själv på axeln när man tycker sig förtjäna det.

      Radera
  9. Jag tror en hel del överdriver när de säger att de tvingas från hus och hem om räntan dubblas. Jag tror bara att de tittar på den dubblade lånekostnaden och tänker att det inte finns något utrymme att betala den allt annat lika. Till skillnad från politiker så tror jag gemene man börjar dra ned på diverse mer eller mindre onödiga utgifter innan ett påtvingat flyttlass sker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju ungefär min brasklapp formulerad ovan. Att betala för sitt boende är den sista utgiften svenskarna vill sjabbla med, innan dess ryker båtar, bilar, nöjen, semestrar och till och med mat. Fast för en del av dem blir det säkert ett reellt problem.

      Radera
    2. Det var något reportage på TV där inflationen slog hårt mot en ensamstående sjukskriven kvinna som sa att nu ryker husdjuren snart. Fyra katter och en hund har jag för mig att det var. En del med låga marginaler kommer eventuellt att ställas inför rätt svåra val.

      Radera
    3. Ja, jag hade inte velat välja bort mina katter (bina skulle jag ibland ha väldigt mycket lättare att offra...), men valet mellan djurlös husägare och djurägande uteliggare är rätt lätt.

      Radera
    4. Med tanke på att självrisken kan bli tiotusentals kronor för djurägare så bör man nog inte ha mer än högst en katt eller en hund om man är sjukskriven. Det är ju en sak om man redan har så många husdjur när man blir sjuk men vet man att man är sjuk så bör man inte skaffa för många husdjur. Har man små ekonomiska marginaler så gör man bäst i att inte ha husdjur eller nöja sig med högst en katt. Det är ingen mänsklig rättighet att få ha husdjur. Man kan passa en hund åt någon istället för att äga en egen. Det finns nog många som skulle uppskatta gratis hunddagis.

      Radera
    5. "En del med låga marginaler kommer eventuellt att ställas inför rätt svåra val."

      Ja så är det och den höga inflationen drabbar också de med minst marginaler hårdast. Inflation är värre än räntehöjningar för personer med små ekonomiska marginaler. Vi ska ha klart för oss att de som gråter ut i media över räntehöjningarna är inte de som har det tuffast ekonomiskt i Sverige. Annars hade de inte haft villa, vovve och bil.

      Radera
    6. Med lite tur blir väl inte alla husdjur sjuka samtidigt.

      Radera
  10. Precis, nu har jag bolån själv och har i min marginal räknat med att åtminstone 10 % ränta ska jag klara av för att vara på den säkra sidan där. Steg ett för att förbereda mig för ännu högre räntor blir att framöver amortera ytterligare lite mer än jag tänkte när räntorna var superlåga för att vara ännu mer förberedd. Tyvärr verkar det ju inte vara så folk tänker rent allmänt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, många verkar ta dagen som den kommer. Det är en charmig inställning när ungdomar tågluffar, inte när vuxna med familjeansvar planerar sin ekonomi.

      Radera
  11. Undrar om låntagare i allmänhet har stresstestat sin ekonomi med att de inte har någon jobbinkomst utan enbart A-kassa?
    Alltså, inte inkomster "som nu" och räntan på lånet ökar till 4-5-6%, utan maxtaket på A-kassan 26400:- i dryga 4 månader och sedan 22000:- i fyra månader osv med fortsatt nedtrappning.

    Har man stora lån och räntan går upp så kommer ens möjlighet till ränteavdrag att minska betydligt då min inbetalda skatt på A-kassan inte räcker långt för bostadslåneränteavdraget.

    Så istället för de där 30% i avdrag kanske man ramlar ner till 5%? Det är naturligtvis indivduellt, men det är inte något som det talas så vitt och brett om vad jag sett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite beroende på vad man jobbar med och har för kunskaper och vilja att jobba kan jag se det som mindre viktigt, men helt klart kan man inte räkna med att det jobb man har ska finnas kvar i sin nuvarande utformning med samma eller bättre lön så länge man har lust att ha det kvar.

      Radera
  12. Nejdå ni behöver inte oroa er. Snart kommer stödpaketen, bostadsbidrag, elbidrag och allt vad det kan heta. Amorteringsfrihet är förstås först ut, det behöver man kanske inte ens nämna. Ingen har behövt ta ansvar för sina handlingar sista 25 åren. Det lär inte ha ändrat sig nu heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att det finns de som är mer uppgivna kring mänskligheten än vad jag själv är :)

      Radera
    2. Att pausa amorteringskravet under en period nämnde Anders Borg när han medverkade i Ekonomibyråns första avsnitt för säsongen. Nu är ju inte Anders Borg finansminister (men han kanske blir det?) men det säger en del om hur politiker tänker inför att hushåll inte kommer att klara normala bolåneräntor.

      Radera
    3. Det är nog höga odds på att Anders Borg ska bli finansminister, men han tänker väl som alla politiker - fram till nästa val.

      Radera
    4. Jag tyckte han gjorde ett hyfsat jobb da, men förlorade helt respekten för honom när han transformerades till snoppviftaren. Men visst, ekonomi kan han nog.

      Annika

      Radera
    5. "Det är nog höga odds på att Anders Borg ska bli finansminister, men han tänker väl som alla politiker - fram till nästa val."

      Jag tror inte heller att han blir det men jag skrev det. Kan Bildten återkomma som minister i Reinfeldts regering så kan väl Borgen göra det i Kristerssons. Man ska aldrig säga aldrig.

      "Jag tyckte han gjorde ett hyfsat jobb da, men förlorade helt respekten för honom när han transformerades till snoppviftaren. Men visst, ekonomi kan han nog."

      Jag tycker att man bör skilja på sak och person. Anders Borgs insats som finansminister bör bedömas oberoende av hans snoppviftande. Det finns ingen motsägelse mellan att vara en skicklig finansminister och att utmana andra män på penismätning så länge det inte är personer som Stefan Ingves eller Erik Thedéen han utmanar. Däremot får du ta med soppviftandet i beräkningarna om du planerar att bjuda Anders Borg på privat fest. Det kan bli en fest att minnas!
      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pqy4G/anders-borg-skandalen-detta-har-hant

      Radera
    6. Jag ser att Anders Borg förklarade sitt beteende med att han fick en "blackout". Mona Sahlin tog en "timeout" när hon gjort bort sig. Om ni vill bortförklara er som politiker så säger ni: Jag fick en "blackout" och tar en "timeout".

      Radera
    7. Borgs "blackout" var dock på en privat fest lååångt efter att han slutat som politiker. Sahlins "timeout" skedde under aktiv tid, och Mauritius-timeouten bekostades av skattebetalarna. Upp till var och en att avgöra vem som var värst...
      /qwerty

      Radera
    8. Jaha, var det du som tyckte att Anders Borg var bra ;-)?!

      Nej, jag fattar att ni är fler. Jag tillhör inte den gruppen.

      Först ska vi väl se om det blir en högerregering. Var det Erlander som sa att man inte ska sälja skinnet förrän björnen är skjuten?

      Radera
  13. "– Sju procent kan låta lite, men det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar, säger Torbjörn Sjöström vd på Novus."

    Kan stämma. Har för mig att Stefan Ingves sagt att man inte kommer att anpassa penningpolitiken för att 5 % av befolkningen har större bolån än de har råd med. De får kraftigt minska sin konsumtion och om inte det räcker så får de sälja och flytta till något mindre och ta den ekonomiska smällen att byta ner sig när huspriserna sjunker. Vad är ordet för att göra en omvänd bostadskarriär? Bostadsmiss? Bostadsflopp? Hur kommer det sig att er familj bor så litet? Vi gjorde en bostadsflopp på 20-talet men snart är vi skuldfria och kan börja låna igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vi gjorde en bostadsflopp på 20-talet men snart är vi skuldfria och kan börja låna igen."

      Jag har alltså inget gjort en bostadsflopp utan det är så det kan komma att låta inom några år.

      Radera
    2. Jag ser inte hur Ingves skulle kunna låta fem procent eller mindre styra den svenska penningpolitiken.

      Huvudet in i väggen!

      Radera
  14. "Om naivitet blivit en folksjukdom kan vi mycket väl få svar på några av dessa frågor."

    Man ska inte utesluta att en del av dessa 7 procent hela tiden har varit medvetna om konsekvenserna om räntorna stiger. Det finns alltid människor som avsiktligt tar hög risk. Att avsiktligt räkna med att de låga räntorna ska förbli låga (the new normal) och bo bättre än man måste är inte samma sak som att inte ha stresstestat sin ekonomi. Och räknar de med att politikerna ska rädda dem så kanske de till och med har gjort rätt som har tagit onormalt hög risk. De får bo bättre än deras ekonomier tillåter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det ligger en del i det. Folk tänker att bara man gör som "alla" andra är det lugnt för man kan ju inte låta hundratusentals människor bli bostadslösa.

      Radera
    2. Ja och de kan ha tänkt rätt för även om Riksbanken inte räddar dem med penningpolitiken genom att låta bli att höja räntan så kan Riksdagen göra det med finanspolitiken. I praktiken skulle det innebära att de har bott bättre än deras ekonomier tillåter och skattebetalarna får stå för mellanskillnaden via politiska stödpaket. Jag är inte säker på att dessa 7 procenten inte vet vad de gör. En del av dessa 7 procenten är nog snarare omoraliska än oekonomiska.

      Radera
    3. Det är möjligt att de kommer undan, men det skulle jag i så fall mer se som tur. Jag tycker inte att man gamblar med att bli räddad av staten.

      Radera
  15. Folk klarar det, dom flesta iaf. Både 3% och 5%. Som lönekonsult ser jag vad folk tjänar, klarar dom inte bolån får dom sälja av saker. Blir bara mycket mindre konsumtion.
    P:S glöm inte att lägga till min blogg bland dina bloggar du läser, eller läser du inte hos mig alls? :o

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lägger i stort sett till alla bloggar som lägger till min, men när jag går in på din nu ser jag inte länk till min där heller. Men jag lägger till dig nu och hoppas att du gör detsamma, annars tar jag bort dig igen :)

      Radera
  16. Med nuvarande bostadslån, löner (heltid) och levnadsvanor klarar vi drygt 12% ränta. Hade dock varit extremt trist att behöva betala så mycket i ränta..
    Om räntan stiger över 6-7% får börssparande övergå i amortering istället. Går räntan över 10% får jag överväga att sälja av hela portföljen för att kapa kostnaderna.

    Vi har tagit relativt stor risk med vårt bolån (lånat 85% av bostadsvärdet initialt). Vi är skyldiga banken cirka 1,3 miljoner i var. Antagligen kan vi halvera lånet på 5 år med nysparande om vi amorterar hårt, och bli skuldfria inom 10 år.

    Hade såklart varit skönt att vara skuldfri och leva enligt ens egna tillgångar, men samtidigt tror jag det långsiktigt är bäst att ha en del lån - även om det suger när räntan är hög.
    Vi får se om 1,5 år när bolånet ska förhandlas om :p

    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om det någonsin är bra att ha bolån om det går att undvika, men förstår samtidigt att det inte är möjligt för alla.

      Radera
  17. Det hade aldrig varit möjligt för mig att köpa min nuvarande bostad utan lan, men eftersom värdestegringen varit otrolig ligger min nuvarande laneniva pa ca 25% av värdet av lägenheten. Tva lan har jag bundna, ett pa 1% och det andra pa 1,05% i ytterligare 4 resp 5 ar. Skattemässigt lönar det sig inte att amortera. Det är jag nöjd med.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur det funkar där du bor (och ska inte luska i det), men i Sverige subventioneras ju lån i form av ränteavdrag, medan sparande beskattas. Helt galet, tycker jag, men man får ju anpassa sig till den skattesituation man lever i.

      Radera
  18. Nu utgår jag enbart från vad jag ser runt mig men Jag tror att Svensson har levt ett alldeles för lyxigt liv de senaste decenniet med två utlandsresor per år, skidresa, konsumtionsfest tills planeten trillar i bitar, spabad, varsin belånad lyxbil, nya dyra kläder varje månad till både sig själva och barnen, köksrenoveringar var 5:e år, pooler. Nu skriker de att de inte kan ha råd med boendet för att räntan går upp? No shit! En familj med två vanliga arbeten ska inte ha råd att leva det här lyxlivet? När tiderna är goda behöver vi spara för sämre tider, inte låtsas som de aldrig kommer och leva som filmstjärnor hela bunten. Nu har de vant sig vid en standard som inte är möjlig men blivit för bekväma för att ändra något..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, många skulle ha noll på kontot utan buffert alldeles oavsett inkomster.

      Radera