tisdag 27 september 2022

Periodiserad matlagning

Jag fick ett mejltips från Mattias om Janne som lagar 500 matlådor på två veckor för att sedan slippa laga mat fram till sommaren.

Till skillnad från Janne gillar jag att laga mat och skulle inte vilja ha 500 matlådor (bor människan i ett frysrum eller vart tusan förvarar man så mycket mat?!), men jag tycker om idén. Han gillar rotfrukter och köper in dem när de är som bäst och billigast, alltså nu, och så gör han denna tråksyssla i ett par veckor, så att han slipper sedan.


Det är inte alltid kul att laga mat.

Jag hade ett sommarjobb som fick mig att göra en variant på detta. Jag jobbade riktigt långa dagar, måndag-fredag och ibland på helgen. Jag gick hemifrån tidigt på morgonen och när jag kom hem hade jag inte tid att ställa mig och laga mat. Många hade säkert valt att äta utelunch och köpa färdigmat till kvällen, jag tjänade bra under mina sextiotimmarsveckor. Samtidigt gjorde jag ju inte det för att slösa bort pengarna.

Alltså lagade jag minst trippla portioner av lunch och middag på helgen. På det viset fick jag fem matlådor till jobbet och middagsmat för hemmabruk måndag-torsdag. Det tar obetydligt längre tid att göra en större sats av en sås eller gryta, och att koka pasta, ris eller potatis tar exakt lika lång tid oavsett mängd. Kanske la jag en extra timme på matlagning under helgen, men resultatet blev att jag under veckodagarna bara kunde skyffla in lådor i mikron.


Paj är perfekt matlådemat.

Den som varken vill laga 500 lådor i stöten eller anamma min ”helgmetod” kan såklart köpa helfabrikat, uteluncher och skräpmat, men skyll inte på tidsbrist.

32 kommentarer:

  1. Tidsbrist kan nog användas till både för och emot en utelunch. Jag har alltid med mig hemlagad lunchlåda till jobbet för att jag vill spara in på tiden det tar att i grupp leta upp en restaurang som alla godkänner och sedan vänta på att alla ätit upp, betalat etc. Att jag sedan får någorlunda kontroll över vad jag stoppar i mig är ytterligare en bonus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände precis likadant i det läget. Har man 45-60 minuter på sig att leta upp en restaurang, köa, eventuellt vänta på att få in maten, dricka kaffe och ta sig tillbaka blir det mycket stressigare än att gå till lunchrummet och mikra i några minuter.

      Dessutom är jag allergiker och kinkig med vad jag stoppar i mig.

      Radera
  2. Jag periodiserar oxå på det viset. Lagar mat några gånger i veckan som räcker till de huvudsakliga måltiderna alla veckans dagar. Sedan blir det per impuls oxå oftast på helgerna.

    Såg det där på twitter och svarade att det är naturligtvis tänkbart att göra så (500 matlådor) men att för mig är matlagningsmomentet oxå en faktor. Tycker om att laga mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och så tänker jag att det ska vara himla bökigt att förvara 500 matlådor. En vecka är mer hanterligt för kyl och frys.

      Radera
  3. Pga byråkrati fick vi inte stå och bjuda på varmkorv på en torgmarknad som vi tänkt oss. Så nu är jag inne på vecka 2 med att leva på Lithells varmkorv med skinn och korvbröd till lunch o middag. Börjar känna mig lite som han med 500 matlådor. Nu älskar jag korv o inte minst denna sort, men frågar man mig om ytterligare en tid kan svaret bli ett annat...
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som att det kan bli lite enahanda. Du får göra som matlådsmannen och variera mellan varm och kall servering :)

      Radera
    2. Redan gjort, händer att det glider ner 2 kalla utan bröd som nattamat. =)

      Radera
  4. Jag reagerade mest på förvaringsproblematiken. Var 17 får han plats med så mycket matlådor? (här går jag och överslagsräknar våra egna frysutrymmen som är ganska rymliga. Möjligen att det får plats tvåhundra i en ordinär frysbox). Och så har han köpt 500 förvaringsburkar av blandad sort (plast/folie/glas). När de börjar bli urätna så ska ju de också förvaras nånstans till nästa år.
    Jag tycker också att det är tråkigt att laga mat. Därför gör jag det i lagom doser, inte för länge. Precis som med städning, lite i taget är bäst, så att man slipper lägga en hel dag (eller två) på det.

    Tänk om det blir strömavbrott ett längre tag och alla hans infrysta portioner förstörs! Då är det bara att börja om (men då slipper han köpa nya förvaringslådor).

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. De tomma travar man väl i varandra, men frysen borde bli en rejäl flaskhals.

      Jag tänker att han bor mitt inne i Uppsala. De har nog inte haft ett längre strömavbrott där på många år.

      Radera
    2. Nja, jag tror snarare han fryser in maten i plastpåsar, men under infrysning lägger man påsen i en ren matlåda så den formas efter den. Sen tar man ur påsen och använder matlådan igen till nästa batch. När det är dags att äta tar man påsens innehåll o tinar i en tom låda

      Radera
    3. Det låter som ett krångligt sätt. Men visst, man slipper köpa 500 lådor. Utrymmesmässigt tycker jag dock inte att det är någon större skillnad. Den stora utmaningen måste väl vara att få plats med maten i kyl och frys, oavsett förvaringskärl.

      Radera
  5. Intressant idé med 500 matlådor. Inte nog med att det blir svårhanterligt att förvara 500 lådor: det kostar dessutom stora pengar i yta (som värderas åtminstone i städerna) och inte minst i elåtgång för frysar. Speciellt gamla frysar drar bra med el och frysarna kostar också pengar.

    Ändå är min tanke att i FIRE i hus ha en frysbox i källaren utöver frysskåp i köket men där blir det nog egenfixade råvaror mer än färdiglagat vilket tar mindre plats: svamp, fisk, bär, grönsaker... . Till detta efter smak och tycke saltning, syltning, saftning, fermentering, torkning och inläggning som inte drar energi efter tillredning - men ibland väl vid tillredning och det är kanske något att ta fasta på?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en toppmatad frysbox i källaren, guld värd för bär och fyndresor till Sverige.

      Radera
    2. Jahaja, sa ibland passar Sverige :).

      Annika

      Radera
    3. Frysbox är bra att ha, särskilt om man bor på landet. Ställer man den rätt så drar den mindre ström än motsvarande frysskåp. Kan göra det enklare att spara större mängder mat.

      Radera
    4. Annika, jag har betalat skatt i Sverige hela mitt liv. Under 2021 betalade jag SVT-skatten trots att SVT spärrade alla livesändningar för mig. Min enda betänklighet med att handla i Sverige är att det grämer mig att betala moms till Sveriges politiker :(

      Redaktionen, dessutom öppnas den inte ofta. I mitt fall kanske fyra gånger i veckan. Men förmodligen är den inte särskilt energisnål jämfört med nytillverkade.

      Radera
    5. Ja, jag missade att skriva att fyndköp är något jag skulle vilja ha mycket av i en frysbox. Fyndköp för mig är ofta kort datum (t ex färsk kycklingfilé) eller t ex en julskinka efter nyår. Dela detta i lagom bitar och frys ner.

      Försökte hitta vad en gammal frys drar per år och hittar siffror på runt 1000 kWh/år vilket är en rejäl kostnad med dagens elpriser. En modern verkar dra 2-400 kWh beroende på storlek och klassning.

      Du har inte VPN? Då kan du tjuvtitta på SVT, jag brukar göra det med NRK.

      Radera
    6. Det finns kanske skäl att räkna på om jag borde skaffa en nyare frysbox.

      Nej, jag har inte VPN och tror att jag hatar teknik mer än jag vill se SVT. Det sistnämnda har jag faktiskt ett väldigt litet behov av.

      Radera
    7. "Annika, jag har betalat skatt i Sverige hela mitt liv. Under 2021 betalade jag SVT-skatten trots att SVT spärrade alla livesändningar för mig."

      Apropå SVT. Den gamla TV-avgiften var ett fantastiskt sätt att skaffa betalande kunder. Har du internetuppkoppling så har du tillgång till SVT och då är du kund och ska betala abonnemang. Vilket företag hade kommit undan med det? Inte en chans att Spotify och Netflix hade kommit undan med det. Självklart borde lagt SVT bakom betalvägg och sedan bara beviljat inloggningsuppgifter till de som betalat TV-avgiften. Men nej då, har du internet så är du kund, sa SVT och kom undan med det.

      Radera
    8. Ja, det är fantastiskt! Som att börja trycka en tidning och dela ut den ihop med en faktura. Den som inte betalar anmäls till Kronofogden.

      Och som sagt, eftersom jag inte var i Sverige i höstas kunde jag inte se sändningarna via internet heller. Men betalt skulle de ha.

      Radera
  6. Om man skall äta frysta rotfruktslådor i ett halvår därför att man inte vill lägga tid på att laga mat (uppfattar att tiden och inte pengarna var det viktiga) verkar det vettigare att köpa färdigrätter. Dyrare, javisst, men man får åtminstone lite variation i kosten då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men pengarna var kanske inte heller ovidkommande. Jag förstod det som att han är egenföretagare och kan av egen erfarenhet säga att då skadar det inte att kunna vända på slantarna.

      Och vill han göra 500 matlådor med samma bas verkar inte variation var så högt prioriterat :). Själv hade jag inte stått ut mer än några dagar.

      Radera
  7. Under ett antal ar lagade jag matlador till en kompis som fortfarande jobbade. Jag brukade laga mellan 5-8 portioner varje gang av samma mat och noggrant skriva pa ladorna vad de innehöll samt datum. Sen fick han dem och frös in, sa han kunde kvällen innan ta ut en som han hade lust att äta dagen efter. Jag lagade ju rätt ofta sa han hade att välja pa (fast inte 500!). Jag var noga med protein, kolhydrater och grönt i varje lada.

    I början tänkte vi att han skulle betala exakt vad det kostade, men det blev för pöligt att halla reda pa, sa vi kom överens om ett fastpris. Jag tjänade inte särskilt mycket pa det, men det var roligt att försöka hitta mat pa extrapris, och att komponera maltiderna.

    Det är mindre roligt att laga mat till sig själv.

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att det är rätt kul att laga åt sig själv också.

      Radera
  8. Mitt problem är att om det finns färdiga matlådor i kylen, så kan jag inte låta bli att glufsa i mig dem. Om man däremot måste laga maten, så blir det högre tröskel. Min relation till mat skulle kunna vara enklare...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ger man sig själv möjlighet att vara bekväm blir man i regel det. Fast jag tror inte att jag äter oftare bara för att det finns mat.

      Radera
  9. Jag skulle nog inte vilja äta samma matlådor varje dag. Däremot brukar jag oftast äta matlådor under veckorna och sköta matlagningen under helgerna. Jag lagar oftast fyra portioner av en maträtt och fryser ner några portioner som jag varierar under veckorna. Tyvärr har jag en väldigt liten frys så möjligheten att frysa matlådor är nog begränsad till två veckors konsumtion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som min taktik, jag tycker att det är smart.

      Radera
  10. Mer information som framkommit: han bor i Jämtland och fryser in i fryspåsar.

    Själv brukar jag göra storsats köttfärssås eller vegofärsås och frysa in så det räcker att ta fram fyra gånger (lunchlåda plus middag) när vi inte planerat något. Pasta går snabbt att koka.

    Jag skulle aldrig i livet kunna äta samma mat i den utsträckningen.

    /Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem bor i Jämtland, Janne i artikeln? I så fall har han flyttat nyligen, han är skriven i Uppsala.

      Jag älskar att göra storkok och frysa in, men det är få maträtter som jag vill äta mer än 2-3 gånger per vecka.

      Radera
    2. "Matlådorna förvaras i påsar om ungefär 400 gram. Priset är någonstans kring sju kronor portionen."

      "Janne Jutila med sambo är ganska nyinflyttade i Östersund. Och ett huvudbry med att flytta från Uppsala var att lösa frysdetaljen."
      https://www.allas.se/ekonomi/janne-lagar-500-matlador-pa-tva-veckor-vill-ha-tid-att-leka/8764231

      Radera
    3. Där ser man! I Östersund är väl för övrigt frysfack bara ett annat ord för balkong ;-)

      Radera