1,3 miljoner svenskar lider på jobbet

Det låter fruktansvärt att var fjärde svensk arbetare har hälsobesvär relaterade till jobbet, och att de ofta lett till sjukfrånvaro. Lite mindre illa när jag läser att den vanligaste ”åkomman” är trötthet. Hand upp den som aldrig varit trött pga jobb.

Men det är också vanligt med fysisk värk, koncentrationssvårigheter och ångest, så det finns även riktiga problem. Inte sällan gnetar folk på tills det ger bestående åkommor. Jag tror att alla känner någon som gjort det valet, vare sig det lett till utbrändhet eller förslitningsskador, och det värsta är att det i de allra flesta fall är helt onödigt.

Lider du på jobbet – sluta! Det gäller förresten även om det inte leder till bestående skador. Livet är för kort för att gå runt och vantrivas en tredjedel av sin tid. Nu menar jag inte att man ska säga upp sig så fort det tar emot lite, då hade jag inte haft något jobb i mer än några veckor, men ni fattar vad jag menar. Det ska vara gott att leva, eller åtminstone uthärdligt.

Jag vet, lätt för mig att säga som inte har tre barn och huslån, men alla kan utifrån sina förutsättningar jobba på att skaffa sig lite större rörelsefrihet. Kanske kräver det inte ens en ekonomisk buffert, det kan räcka med ett kontaktnät där man ”vet” att det finns ett annat jobb om man får behov för att ändra inriktning i livet. Om var fjärde svensk har ett jobb de till slut inte ens orkar gå till är världen galen.

Stockholms-OS

Priset i taskig tajming går denna vecka till Sveriges Olympiska Kommitté som anser att Stockholm vore en bra plats för OS. Förut har man ansökt om sommar-OS, men eftersom det är mycket sämre ekonomi med vinter-OS faller det sig naturligt att man ansöker om det istället.

Räknar man in Åre och Östersund i olika konstellationer kan Sverige vara det land som slängt in flest OS-ansökningar utan att få det, så det kanske inte var oväntat att de skulle försöka igen, men tajmingen kunde antagligen inte vara sämre.

”Vet du vad du har, Hedlund?”

Förutom att svenskar precis skjutits på väg till idrottsevenemang och antagligen inte gjort svenskarna mer sugna på att vifta med flaggor verkar Stockholmspolisen ha nog att stå i utan tiotusentals turister och journalister. Till och med Svenska kyrkan har av säkerhetsskäl börjat rata Stockholm till förmån för Oslo och de borde ju ändå ha Gud på sin sida!

Min största invändning är ändå ekonomisk. Nästan inte ett enda vinter-OS har gått med vinst. TV-rättigheterna är knappt värda någonting. Detta eftersom både Nord- och Sydamerika är helt ointresserade av såväl curling som bandy. Det är bara Nordeuropa som bryr sig och om Ryssland inte får vara med (ingen vet hur världen ser ut 2030) återstår i stort sett bara Norden.

”Enligt SOK behövs inga nya anläggningar och det är just nya anläggningar som drar iväg när det gäller kostnader.”

Ja, varför låta verkligheten hindra pampars vilja att framhäva sig själva på skattebetalarnas bekostnad? De har säkert redan dragit iväg och byggt rodelbanor och annan skit, så nu kan de lika bra löpa linan ut. För stockholmarnas skull hoppas jag att andra städer mutar delegaterna bättre den här gången också.

Den sista idioten är inte varnad

Jag har inte åkt taxi på många år. Svarttaxi har jag aldrig provat och har ingen lust att göra det heller, men jag ställer mig tveksam till uppgiften om att ”turister luras” av att de inte vet hur en taxi ser ut. De ser ju ungefär likadana ut i minst fyra världsdelar och har så gjort i många decennier.

Men jodå, ”alla turister har kanske inte lika bra koll”. Intervjun med Visit Stockholms vd i länken ovan är stor humor. Hon menar att stockholmarna bör hjälpa turister att inte, av misstag, hoppa in i en svarttaxibil. Detta genom att ”skapa en miljö där man kan få tillgång till den här informationen”. Att hon står och hånler under hela inslaget samtidigt som hon låter som att hon vänder sig till förståndshandikappade förstärker skrattfesten.

Det behövs tydligen skriftliga informationsbroschyrer och varningsskyltar för precis allting numera. Annars kissar folk på högspänningsledningar, lämnar ut sina kortuppgifter och lösenord till främlingar och försöker folk rosta bröd i badkaret. Snart skickar myndigheterna ut regelbundna ”OBS! Var inte dum i huvet”-sms.

Ärligt talat. Om folk väljer svarttaxi tror jag att de gör det för att spara pengar. Inget jag skulle rekommendera, även om det finns exempel även på vanliga ”vittaxichaufförer” som kör drogpåverkade, utan körkort och avslutar resan med att våldta och råna kunderna under pistolhot, men jag tror inte att fler kommer att lyssna på mina rekommendationer än de gör på Visit Stockholms. Men om någon lyssnar är mitt råd, nu och alltid: Var inte dum i huvet.

I huvudet på en klimatpsykolog

Det här kan ha var det dummaste jag läst idag.

”I takt med att second hand blir allt mer lättillgängligt kan det – som skulle vara en miljöinsats – få en oönskad bieffekt.

– Det finns risk att man använder det miljövänliga köpet för att rättfärdiga miljöskadligt beteende, säger klimatpsykologen Frida Hylander.”

Har jag förstått detta rätt? Risken är alltså att Generation Greta-våp shoppar saker de egentligen inte vill ha genom att rättfärdiga köpen med att de alltid kan sälja vidare? Jag vet inte om jag är unik, men bortsett från aktier och bilar har jag aldrig i hela mitt liv köpt någonting med avsikt att sälja det vidare. Om man redan vid köpet funderar på att sälja skulle jag ge spartipset att behålla pengarna. Det är inte lag på att köpa allt man har råd med!

Och tror denna ”klimatpsykolog” (jag vill inte ens veta vad hon gör på dagarna) att konsumenter köper saker med avsikt att vara miljövänliga eller göra en miljöinsats? Vad röker hon då (och vad ger det för utsläpp)? Jag tvivlar inte på att en del tänker på hur deras köp påverkar miljön, och möjligen (men nu är vi nere på promillenivå) försöker att handla mindre miljöskadligt.

Skitsnack.

Kolla hur mycket ren skit som importeras från Kina, alla klädesplagg som används 1-2 gånger eller direkt slutförvaras i garderoben. Säg sedan att miljön eller – ännu galnare – klimatet finns i genomsnittskonsumentens ekvation. Jag må ha en negativ syn på konsumtionssamhället, men jag lever åtminstone i verkligheten.

ROT – i utlandet?!

Som jag förstått det kom Rot- och Rut-avdragen till för att få bort svartjobb. Genom att ge privatpersoner möjlighet att dra av kostnader för renovering eller städning skulle det bli billigare att göra det vitt och människor som jobbar i ”grå” branscher får anställningstrygghet, pensionspoäng och sånt.

”Du har ju ingen pensionsplan ju!”

Jag är inte helt säker på om det var en bra idé. Måste man göra en massa undantag i ett system är det i regel dags att omvärdera systemet. I detta fall – sänk skatten generellt, och särskilt straffbeskattningen på anställning, alltså arbetsgivaravgiften. Men om man ska ha detta undantag ska det vara av skälen jag angav inledningsvis. Samtliga dessa faller när man använder Rot och Rut utomlands.

Kan någon förklara varför i hel... a friden svenska Skatteverket ska sponsra hantverkare eller städfirmor som till 100 procent jobbar och verkar i ett annat land, exempelvis Frankrike, Spanien eller Finland, som är de länder som får mest svenska skattepengar genom det här systemet?

Jag missunnar ingen att ha en sommarstuga i Saint Tropez eller att hyra in en snickare och ett gäng hembiträden där, och jag förstår gott att de gärna får en skattelättnad för det. Jag hade själv ansökt om det ifall jag hade haft behov och möjlighet, men vad får Sverige ut av detta? Och kom nu inte dragandes med att EU hindrar Sverige från att ”diskriminera” företag från övriga EU för det hade ju såväl Grekland som Ungern skitit högaktningsfullt i om det gällt deras länder. Och det med all rätt!

Nyttan av aska

Av alla restprodukter måste väl vedaska vara den allra mest meningslösa? Nej då! Aska går att använda som gödningsmedel, den tar effektivt bort blomflugor i krukväxter och en del hävdar att det blir ett bra tvättmedel.

Själv har jag hittat andra användningsområden. På senvintern när bina börjar vakna till liv kan snön runt bikuporna vara ett problem. Skottar man runt dem kan det göra marken kallare, vilket gör livet tuffare för bina under en redan tuff period. Strör man istället ut aska kommer bina ha lättare att orientera sig och solen smälter snön snabbare.

Apropå snö har jag en rejäl backe upp till mitt hus. Första vintern hade jag fyrhjulsdrift och andra vintern var det inte så mycket snö, men här bildas is som smälter och fryser på igen så att det blir lite av en rodelbana. Jag har utrustat vägen med en rejäl sandlåda, men aska är ännu effektivare på ren glansis eftersom det fräter sig ner och ruggar upp ytan på ett sätt sten inte klarar.

Därför samlar jag på vedaska. Notera att det kräver metallkärl. Den där frätningseffekten funkar nämligen lika bra på plast som på is. Dessa byttor hoppas jag ska ta mig genom vintern, men blir det kallt (och det brukar ju bli det) blir det mer aska.

Den oorganiserade brottsligheten

Jag har i och för sig inte trott att gängkriminella valt mellan att bli mördare och Nobelpristagare, men det är ändå märkligt att läsa om att de tar taxi till ”jobbet”. Inte bara det:

”Unga tar taxi till först bensinstationen för att tanka bensin i dunkar, och sedan åker vidare till den plats där de tänder eld.”

Strikt ekonomiskt är det sällan en god idé att ta taxi och med hjälp av framförhållning brukar man kunna slippa det, men har man tänkt begå grova brott är det också dumt att ringa in vittnen, som dessutom riskerar att kallas medbrottslingar om de inte berättar det hela för polisen. Hur dum i huvudet går det an att bli?!

”Nej, nu blev det fel. Jag eldade upp taxin!”

Jag kommer att tänka på två historier. Den första är när Kristian Luuk busringde till taxi, beställde en bil och instruerade föraren om att vänta utanför banken med motorn igång. ”14.31 kommer jag utrusande med ett handbagage och när dörren går igen, tryck på gasen i botten och sedan åker vi till Hammarbyhamnen, där väntar en annan bil.”

Det här blev ett inslag i humorprogrammet Hassan i P3. På 90-talet var det nämligen absurd humor att kriminella åkte taxi i samband med brott. 2023 hamnar det i Dagens Eko. Ryktet säger förresten att växeltelefonisten ringde polisen efter det här samtalet. Jag vet inte om det är sant och i så fall om polisen hann lägga ner utredningen i brist på spaningsuppslag innan programmet sändes. (Troligen, de kunde ju inte veta vilken av Sveriges alla Kristian Luuk som ringt samtalet eller om det var hans riktiga namn.)

Nästa historia är hämtad från verkligheten. Den dåvarande riksdagsledamoten Hanif Bali blev mordhotad från ett oregistrerat kontantkort. Men går det att spåra? Ja, om dumfan kopplar Swish till numret. Bali testade att swisha en femma och fick namnet på förövaren som greps och dömdes. Gängprogrammet på Kriminella Kaoshögskolan kanske borde ha en lektion i hur man undviker att lämna spår efter sig.