Det var helt medvetet som jag skrev ihop rubriken. Många rabblar alltid begreppen hat och hot som om det vore ett enda ord och samma sak, bl a SVT som via ett stolpskott till ”expert” reder ut när man bör polisanmäla näthat.
”Är det någonting som inte känns okej, man har blivit utsatt för någonting som känns jobbigt, som känns fel, så tycker jag att man ska anmäla det.”
Jag vet inte hur
andra har det, men jag utsätts för jobbiga situationer hela tiden.
Hade jag slaviskt följt expertens råd hade jag skickat in
åtminstone ett tiotal polisanmälningar per dag. Exempelvis blev jag
kallad efterbliven när jag twittrade om detta. Näthat
absolut, men klarar man inte av att tackla det löser man det enklast
genom att inte uttrycka sina åsikter offentligt.
Så låt mig reda ut
detta istället. Jag har visserligen inte läst mindfulness eller
retorik på Södertörns Lekskola, som SVT:s expert, men jag har en
hjärna så det kanske kan kompensera.
Att hota någon är olagligt enligt
brottsbalken åtminstone sedan 1962, antagligen ännu tidigare. Det
kallas olaga hot och kan om det anses grovt resultera i fängelse i
upp till fyra år. Hat är en känsla och inga känslor är olagliga.
Det kan jag t ex känna när någon gjort mig orätt, stulit från
mig eller förstört mitt land genom politiska beslut. Jag skulle
inte sträcka mig så långt som Alexander Bard som en gång sagt att
”hat är en fantastisk känsla”, men den kan vara både logisk
och legitim, och framförallt är den laglig.
Så varför uppmanar SVT att vi ska
polisanmäla näthat? Tror de inte att vi kan hålla isär
ordet från de kriminella begreppen olaga hot, förtal eller ärekränkning? Eller klarar
de inte själva att göra det? Eller försöker de i största
allmänhet skrämma oss från att uttrycka våra känslor och åsikter
utifall att vi då skulle upptäcka att fler känner som vi?
Jag vet inte, men jag vet att svensk
polis har riktiga brott och andra arbetsuppgifter att jobba med utan
att behöva lyssna på något våp vars känslor utsatts för
mothugg, på Facebook eller från verkligheten. Det vore både
kostsamt och väldigt ovärdigt.